Titlar

Tecknade serier och skämtteckningar

Här kan du botanisera bland tecknade serier, skämtteckningar och andra titlar från den tid när de var som bäst.

Absurdumt
Adam
Adamson
Agent X9
Allan Kämpe
Baby Blues
Barockt!
Ben Bolt
Blixt Gordon
Blondie
Bob och Frank
Buz Sawyer
Captain Easy
Carrousel
Davy Crockett (Il grande Blek)
Familjen Flax
Fantomen
Felix
Ferd’nand
Gasoline Alley
Haspen är lös
Himlens änglar
Hopalong Cassidy
Johnny Hazard
JP. Krax
Jungle Jim
Kapten Miki
Kinowa
Knasen
Krazy Kat
Mafalda
Mandrake
The Mediaeval Castle
Peter Falk
Polly och Pär
Prins Valiant
Pyton
Rip Kirby
Quino
Sam och Silo
Sams serie
Secret Agent Corrigan
Spud och Tim
Sveryda
Tarzan
Wash Tubbs

Tillbaka till sidans topp


Tecknade serier

Tecknade serier är ett bildmedium och en konstart som serieskapare använder för att t.ex. förmedla en historia, ofta i kombination med text eller annan visuell information.

I mitten av 1900-talet blomstrade seriemediet, inte minst i USA, Västeuropa (ex.vis i Italien, Frankrike och Belgien) och Japan.

Vad är tecknade serier?

Serier har en sekvens av flera bildrutor, medan titlar med enskilda rutor kan till exempel vara skämtteckningar, eller karikatyrer. Vanligen förekommer i serier även textinslag, t.ex. i form av pratbubblor, bildtexter och onomatopoetiska ljudeffekter. Just kombinationen av text och bild är ett typiskt gemensamt drag för seriemediet, men det finns också goda exempel på pantomimserier.

Den tecknade serien Ferd’nand av Henning Dahl Mikkelsen var en pantomimserie
Ferd’nand av Henning Dahl Mikkelsen var en pantomimserie. ©PIB

Ett annat inslag har varit återkommande karaktärer, dvs. typiska seriefigurer.

Inom seriemediet finns en mängd genrer, som humorserier, äventyrsserier, komiska äventyrsserier, västernserier, deckarserier, krigsserier, kärleksserier, superhjälteserier, etc.

Vanligen förekommer serier i serietidningar och seriealbum, eller i dagspress som dagsstrippar och söndagsserier, och i och med tillkomsten av internet finns även webbserier.

Tillbaka till sidans topp


Seriernas historia

Serier har lite olika historia i olika kulturer.

Schweiziska Rodolphe Töpffer är känd för sina illustrerade böcker (littérature en estampes). I Europa skulle serietraditionen kunna anses börja med honom, redan från 1827.

En bildserie av Rodolphe Töpffer
En bildserie av Rodolphe Töpffer.

I Europa blev tecknade serier populära på 30-talet efter framgångar för serier som Tintin.

Den tecknade serien Tintin au Pays des Soviets (Tintin i Sovjet) publicerades i 
Le Petit Vingtième 1929-39
Tintin au Pays des Soviets (Tintin i Sovjet) publicerades i
Le Petit Vingtième 1929-39. ©Studios Hergé

Amerikanska serier växte fram i början av 1900-talet i samband med tillkomsten av dagspresserier.

Tillbaka till sidans topp


Serietidningar

30-talet såg uppkomsten av serietidningar, och den framväxande superhjältegenren då Superman (Stålmannen) dök upp 1938. 

Action Comics #1 innehöll elva olika serier, och bland dem Superman av Siegel och Shuster
Action Comics #1 innehöll elva olika serier, och bland dem Superman av Siegel och Shuster. ©DC Comics

Japan å sin sida har sin egen historia av framväxande serier från tidigt 1900-tal, och en ökad popularitet efter andra världskriget, inte minst av s.k. manga-serier.

Serier har haft ett dåligt rykte under en stor del av sin historia, men mot slutet av 1900-talet började serier finna större acceptans hos så väl allmänhet som hos kritiker.

Mer om serietidningar/publikationer

Tillbaka till sidans topp


Serier på engelska

Amerikanska serieskapare
Brittiska serieskapare

Amerikaner har sett seriernas ursprung i Richard F. Outcaults söndagsserie The Yellow Kid, som hade premiär den 16 februari 1896. Yellow Kid var en särpräglad seriefigur och den hade integrerad text (med pratet på magen), och var införd i dagspress, vilka tillsammans är några vanliga eller typiska kriterier för tecknade serier.

Den tecknade serien The Yellow Kid av Richard F. Outcault från 24 oktober 1897
The Yellow Kid av Richard F. Outcault från 24 oktober 1897.

Tidiga söndagssidor i amerikansk dagspress var helsidor och ofta i färg. Vid slutet av 1800-talet och sekelskiftet experimenterade tecknare med kontinuitet mellan rutor, och rörelse i bild. Rudolf Dirks utvecklade serieformen ytterligare 1898 när han införde pratbubblan i The Katzenjammer Kids (på svenska Knoll och Tott).

Den tecknade serien The Katzenjammer Kids av Rudolf Dirks från 14 april 1901
The Katzenjammer Kids av Rudolf Dirks från 14 april 1901.

Bildberättelser från 1865 om Max und Moritz (var det ”serier”?), av Wilhelm Busch, inspirerade Dirks till sin serie. Busch kan möjligen i sin tur ha inspirerats av Töpffer.

Das Pusterohr (The Blowgun) med Max und Moritz från 1867 av Wilhelm Busch
Das Pusterohr (The Blowgun) med Max und Moritz från 1867 av Wilhelm Busch.

Senare, efter en rättstvist, tecknade Dirks istället The Captain and the Kids (Pigge och Gnidde).

Tillbaka till sidans topp


Tecknade serier dagligen i dagspressen

Kortare, svartvita dagsstrippar började dyka upp på det tidiga 1900-talet efter framgången för Bud Fisher’s Mutt och Jeff 1907 (med titeln A. Mutt), som med intåget av figuren Jeff på svenska blev Stor-Klas och Lill-Klas.

Den tecknade serien A. Mutt av Bud Fisher
A. Mutt av Bud Fisher.

Tillkomsten av Bringing up Father (Gyllenbom på svenska) av George McManus den 2 januari 1913 innebar början på en ny seriegenre: familjeserier.

Den tecknade serien Bringing up Farther av George McManus från januari 1913
Bringing up Father av George McManus från januari 1913.

Barnserier och djurserier följde.

Tillbaka till sidans topp


Serier utan Pratbubblor

Ally Sloper kan i Storbritannien betraktas som en av de första seriefigurerna. Seriefiguren förekommer först i Ally Sloper’s Half Holiday (1884) som var inriktad på en vuxen läsekrets, men förläggare vände sig snart till en yngre publik. 

Ally Sloper var en återkommande figur i Ally Sloper’s Half Holiday
Ally Sloper var en återkommande, kanske inte helt nykter, figur i Ally Sloper’s Half Holiday.

I Storbritannien etablerade Amalgamated Press en populär form av serier med bildsekvenser med text under bilderna, i tidningar som Illustrated Chips, och Comic Cuts.

Amalgamated Press var det dominerade brittiska förlaget för tecknade serier på det tidiga 1900-talet
Amalgamated Press var det dominerade brittiska förlaget på det tidiga 1900-talet.

Tillbaka till sidans topp


Fortsättningsserier

Till en början dominerade humorserier och på 20- och 30-talet blev också fortsättningsserier populära, med äventyr och drama som tema. 

Roy Crane skapade 1924 serien Wash Tubbs, senare Wash Tubbs and Captain Easy (Kapten Easy). Genren äventyrsserier kan anses ha börjat med den serien, och med Elzie Segar’s Thimble Theatre efter tillkomsten av Popeye (Karl-Alfred) 1929.

Popeye debuterade i Elzie Segar’s tecknade serie Thimble Theatre den 17 januari 1929
Popeye debuterade i Elzie Segar’s Thimble Theatre den 17 januari 1929. ©KFS

Serier som Hal Foster’s Tarzan, Chester Goulds Dick Tracy, Milton Caniff’s Terry and the Pirates och Alex Raymond’s Flash Gordon (Blixt Gordon) förädlade genren ytterligare.

Hal Foster gick sedan vidare från Tarzan, och skapade Prince Valiant (Prins Valiant) som han lanserade 14 februari 1937.

Lee Falk bidrog som manusförfattare till utvecklingen av äventyrsserierna med sina lanseringar 1934 av Mandrake och The Phantom (Fantomen) 1936.

Tidiga brittiska serietidningar

Serier som förekom i tidiga brittiska serietidningar som The Dandy Comic och Beano inkluderar Dennis the Menace (inte att förväxla med den amerikanska serien med samma namn av Hank Ketcham) Desperate Dan och The Bash Street Kids.

Tidiga amerikanska serietidningar

Tillbaka till sidans topp


The golden age of comics

Framgången 1938 för Action Comics, och dess huvudhjälte Superman, markerade början på The Golden Age of Comic Books, där superhjältegenren var särskilt framträdande.

The Golden Age of Comic Books
E.C. Comics publicerade skräck och satir
Comics Code

Tillbaka till sidans topp


Sofistikerade serier

50-talet bjöd annars på lanseringen av Charles M Shultz’ Peanuts (SnobbenBeetle Bailey (Knasen) av Mort Walker, och B.C. av Johnny Hart. 

De tecknade serierna Peanuts, Beetle Bailey och B.C. tillkom på 50-talet
Peanuts, Beetle Bailey och B.C. tillkom på 50-talet. ©UFS/KFS/John Hart

Tillbaka till sidans topp


Nya superhjältar

Tillkomsten av nya superhjältar återupprättade genren som den främsta i början av 60-talet. Serier som tillkom var t.ex. Marvels Spider-Man (Spindelmannen), X-MenIron Man (Järnmannen), Thor (Tor), Hulk (Hulken), The Fantastic FourDaredevil (Demonen), med flera. Stan Lee var manusförfattaren bakom serierna, och han arbetade tillsammans med tecknare som Jack Kirby och Steve Ditko.

Marvel-hjältarna som de såg ut när de publicerades i Serie-Pressen 1971-72
Marvel-hjältarna så som de såg ut när de publicerades i Serie-Pressen 1971-72. ©Saxon&Lindström

60-talet såg också tillkomsten i Storbritannien av Romeo BrownModesty Blaise av Peter O’Donnell and Jim Holdaway.

Peter O'Donnell och Jim Holdaway tog över Romeo Brown från Alfred Mazure 1956, och skapade Modesty Blaise 1963
Peter O’Donnell och Jim Holdaway tog över Romeo Brown från Alfred Mazure 1956, och skapade Modesty Blaise 1963. ©O’Donnell&Holdaway

Underground Comix

Under senare delen av 1900-talet vann populärkulturen större acceptans, men serier fortsatte att vara stigmatiserade, eftersom mediet av vissa sågs som underhållning för barn och analfabeter. 

Grafiska romaner

På 2000-talet börjar webbserier växa fram och bli vanliga.

Tillbaka till sidans topp


Fransk-Belgiska och europeiska serier

Fransk-belgiska serieskapare

Skämtteckningar dök upp i tidningar och tidskrifter på 1800-talet, och schweiziska Rodolphe Töpffer producerade ”serier” från 1827.

Framgången för Zig et Puce populariserade användningen av pratbubblor i europeiska serier, varefter fransk-belgiska serier började dominera. Zig et Puce uppträdde först i Dimanche Illustré, veckobilaga i den franska tidningen l’Excelsior, den 3 maj 1925.

Den tecknade serien Zig et Puce från 1925
Zig et Puce från 1925.

Tintins äventyr, av Georges Remi, känd som signaturen Hergé, publicerade det första äventyret Tintin i Sovjet,Le Petit Vingtième från januari 1929 till maj 1930. Tintin blev med sin klara teckningsstil en ikon för fransk-belgiska serier. 

Den tecknade serien Tintin i Sovjet följdes upp av Tintin i Kongo och Tintin i Amerika
Tintin i Sovjet följdes upp av Tintin i Kongo och Tintin i Amerika.

Le Journal de Mickey visade vägen för serietidningar.

Liksom i USA på den tiden betraktades serier som infantila och som ett hot mot kultur och läskunnighet.

Tillbaka till sidans topp


Italienska västernserier

Västernserier producerades i Italien på 50-talet. Skapartrion EsseGesse tog fram KinowaKapten Miki och Davy Crockett (Il grande Blek) som gick i Prärieserier och Vilda Västern i Sverige, och signaturen Calep tecknade Tex Willer.

Vilda Västern och Prärieserier innehöll tecknade västernserier från Italien
Vilda Västern och Prärieserier innehöll västernserier från Italien. ©Centerförlaget

Holländaren Marten Toonder skapade Olivier B. Bommel en Tom Poes (på svenska Tom Puss), som gick i Dagens Nyheter. Serierutorna har beledsagande texter och kan kanske beskrivas mer som en ”illustrerad berättelse” snarare än en serie, eftersom den saknar pratbubblor.

Tom Puss var en tecknad serie utan pratbubblor
Tom Puss var en serie utan pratbubblor. ©Toonder

På 60-talet användes termen Bandes Dessinées  på franska för att beteckna mediet tecknade serier. 

Tillbaka till sidans topp


Serier för vuxna

Serietecknare började skapa serier för en mogen publik, och termen ”den nionde konstformen” (”le neuvième” på franska) myntades, eftersom serier började ses som en konstform av såväl allmänhet som kritiker. 

Serietidningen Pilote

Goscinny och Uderzos serie Astérix dök upp i Pilote och kom sedan att bli den mest sålda franskspråkiga serien. 

Den tecknade serien Asterix började publiceras i det första numret av Pilote
Asterix började publiceras i det första numret av Pilote. ©Éditions Uderzo/Goscinny

Hara-Kiri och Charlie Hebdo
L’Écho des savanes och Métal hurlant

Tillbaka till sidans topp


Svenska tecknade serier

Svenska serieskapare

En tidig föregångare till tecknade serier var Fritz von Dardel, som tecknade bildberättelser redan på 1840-talet.

Fritz von Dardel tecknade Herrar Black & Smith på väg till Skandinavien i mitten av 1800-talet
Fritz von Dardel tecknade Herrar Black & Smith på väg till Skandinavien i mitten av 1800-talet.

De första svenska serierna började publiceras kring sekelskiftet 1900, när pionjärer som Oscar Andersson, signaturen O.A., utmärkte sig med verk som Mannen som gör vad som faller honom in, och Urhunden.

Mannen som gör vad som faller honom in, var en tecknad serie av signaturen OA
Mannen som gör vad som faller honom in, av signaturen OA.

Vid början av 1900-talet var den svenska veckopressen ett forum för svenska tecknade serier, och 1912 inleddes utgivningen av Allt för Alla där serier som Fridolf CelinderKronblom och 91:an Karlsson publicerades. Svenska serier då var humorserier.

Fridolf Celinder var en tecknad serie av Knut Stangenberg, från 1912
Fridolf Celinder av Knut Stangenberg, från 10 november 1912.

Serier som Agust och Lotta, och Biffen och Bananen, tillkom senare i tidningen Vårt Hem.

Tillbaka till sidans topp


Adamson

Det första julalbumet med Oscar Jacobssons Adamson trycktes 1921, och serien var populär och nådde internationell framgång. Utgivningformen julalbum kom också snart att bli ett populärt medium för svenska serier.

Adamson var en tecknad serie av Oscar Jacobsson, här en stripp från SeriePressen nr 5, 1993
Adamson av Oscar Jacobsson, från SeriePressen nr 5, 1993. ©PIB

Musse Pigg-tidningen, som gavs ut i 23 nummer 1937-38, var den första svenska serietidningen.

Under 30-talet publicerade också veckotidningarna fortsättningsserier. 

40-talet uppstod de första svenska äventyrsserierna. De var skapade med inspiration från trettiotalets amerikanska motsvarigheter, exempelvis Allan Kämpe av Eugen Semitjov.

Den tecknade serien Allan Kämpe började i Veckans Serier 1943, och dagsstripparna startade 1945
Allan Kämpe började i Veckans Serier 1943, och dagsstripparna startade 1945. ©Semitjov

Tillbaka till sidans topp


Tuff och Tuss

Svenska serietidningar

Barntidningen Tuff och Tuss, med Gösta Knutsson (känd som författare av Pelle Svanslös) som redaktör, publicerade ett flertal svenska serier 1953-58. Varje nummer innehöll Einar Norelius Jumbo i djungeln, Bertil Almqvists Barna Hedenhös, Nils Egerbrandts Olli, och Rune Andréassons Teddys äventyr.

Tuff och Tuss innehöll bl.a. Nils Egerbrandts Olli, och Rune Andréassons Teddys äventyr
Tuff och Tuss innehöll bl.a. Nils Egerbrandts Olli, och Rune Andréassons Teddys äventyr. Sidorna ur nr 3, 1953.

Den senare hade lanserat sin första serie, Brum, redan 1944 – publicerad i Allers Familj-Journal – men det var som skapare av Bamse, som han rönte framgång och även blev publicerad i andra länder. Den första serien om Bamse kom 1966, och 1973 fick serien sin egen tidning.

91:an, fick en egen serietidning 1956, och blev en tidning som under årens lopp publicerade mängder av svenska humorserier.

Den satiriska humortidningen Svenska Mad (1960-2002) hämtade innehåll och inspiration från det amerikanska originalet. Svenska Mad innehöll även svenska serier, bland andra av Bengt Olof Wennerberg (signaturen Bowen) och Torvald Sundbaum.

Tillbaka till sidans topp


Felix

Jan Lööfs Felix, debuterade i dagspress 1967, marknadsförd som ”en svensk Tintin”. Carlsen/if publicerade på 70-talet serien som seriealbum med episoder av samlade dagsstrippar.

Det utkom sex album med Jan Lööfs tecknade serie Felix 1974-76
Det utkom sex album med Jan Lööfs Felix 1974-76. ©Carlsen/if

Svenska seriealbum
Serietidningar för vuxna

Team Fantomen producerade många svenskproducerade serier i tidningen Fantomen sedan 80-talet.

Serieskaparna Magnus Knutsson och Ulf Jansson gav ut ett flertal titlar, bland annat ligger de bakom serier som Ratte och Sveryda.

Den tecknades serien Sveryda publicerades som egna album, men också i en bilaga till SeriePressen nr 1, 1994
Sveryda publicerades som egna album på 90-talet, men också i en bilaga till SeriePressen nr 1, 1994. ©Splasch

Den kortlivade serietidningen SeriePressen utkom på 90-talet, med delvis svenska serier som t.ex. Pyton och Himlens änglar av Jan Romare, och Hondjuret av Inger Edelfeldt.

Pyton och Himlens Änglar vart vår tecknade serier som publicerades i SeriePressen
Pyton och Himlens Änglar publicerades i SeriePressen. ©Jan Romare

Tillbaka till sidans topp


Serieformat

Tecknade serier som vi ser i dagspress är i allmänhet korta, med flera serierutor. Dagsstrippar är normalt på en rad, medan söndagsserier har flera rader.

Dagstripparnas format
Söndagsserieformat

I början av 1900-talet var dagsstrippar vanligtvis svartvita och söndagsserier vanligtvis i färg och ockuperade ofta en hel sida.

Speciella serietidningar varierar mycket i olika kulturer. Amerikanska serietidningar är relativt tunna och vanligtvis publiceras i färg. Medan japanska serietidningar kan ha hundratals sidor. 

Serieböcker har också olika former i olika kulturer.  

Europeiska seriealbum är oftast i fyrfärg och i lite drygt A4 i format. 

I engelskspråkiga länder har samlingsvolymer ofta samma format som den ursprungliga serietidningen. 

Tillbaka till sidans topp


Serieskapare

Tecknade serier är ofta en enda skapares verk, men det går också att fördela arbetet med att göra dem mellan ett antal specialister. Separata manusförfattare och tecknare kan specialisera sig i olika delar av verket, och olika tecknare kan teckna t.ex. seriefigurer eller bakgrunder. 

Särskilt i amerikanska superhjälteserier, kan delar man upp bildskapandet:

  • en skissare (penciller) som skapar layouten för bilderna
  • en tuschare (inker) som renritar teckningarna med bläck
  • en färgläggare (colourist) färgsätter sidorna
  • en textare (letterer) som lägger till bildtexter och pratbubblor
Numera händer det att serieskaparnas olika roller i tecknade serier anges
Numera händer det att serieskaparnas olika roller i tecknade serier anges.

Tillbaka till sidans topp


Ett urval källor:
Sture Hegerfors: Swisch! Pow! Sock! seriernas fantastiska värld. Lund. Corona. 1966. Libris 8079932. Bilden i bildåldern, 99-0152135-1
A-F Lista på tecknade serier
G-O Lista på tecknade serier
P-Z Lista på tecknade serier
Lista över brittiska serier
British Comics
Hara-Kiri (1960-1985)
19th-Century German Stories
Newspaper Comic Strips
The Comics Journal
Comic Vine
Satirarkivet
Seriewikin
Wikipedia

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.