Tecknade serier och skämtteckningar
Här kan du botanisera bland tecknade serier, skämtteckningar och andra titlar från den tid när de var som bäst.
Serier som börjar på bokstaven A-B | C-E | F-H | I-K | L-N | O-Q | R-S | T-Ö
A-B
- Absurdumt
- Ace McCoy
- Adam (Adam@home)
- Adamson
- Agent X-9 (Secret Agent X-9), se även Secret Agent Corrigan
- Akim, se Kongo-Jim
- Alfredo
- Alis äventyr
- Allan Kämpe
- Alma – Drakens själ (Alma de Dragón)
- Ambler
- Amok – II Gigante Mascherato, se Kilroy
- Andy Capp, se Tuffe Viktor
- Animal Crackers, se Djurriket
- Animalerna, se Djurriket
- Annie, se Little Orphan Annie
- Annika, se Little Annie Rooney
- Arken (Boner’s Ark)
- Baby Blues
- Barna Hedenhös
- Barney Baxter (Barney Baxter in the Air)
- Seriefiguren Barney Bear, se Bruno Björn och Benny Burro
- Barney Google and Snuffy Smith, se Tjalle Tvärvigg
- Barockt! (SNAFU!/Beattie Blvd.)
- Batman
- B.C.
- Beattie Blvd., se Barockt!
- Beetle Bailey, se Knasen
- Belles and Wedding Belles, se Romeo och Julia
- Belvedere
- Ben Bolt (Big Ben Bolt)
- Benjamin Syrsa (Jiminy Cricket)
- Benny Burro, se Bruno Björn och Benny Burro
- Biffen och Bananen
- Big Ben Bolt, se Ben Bolt
- Big George, se George
- Blackhawk, se Höken
- Blixt Gordon (Flash Gordon)
- Blondie
- Blue Beetle
- Blå skalbaggen, se Blue Beetle
- Bob Colt
- Bob och Frank, se Spud och Tim
- Boner’s Ark, se Arken
- Brenda Starr, Reporter
- Brick Bradford, se Tom Trick
- Bringing Up Father, se Gyllenbom
- Broom Hilda, se Kvast-Hilda
- Bruno Björn och Benny Burro (Barney Bear and Benny Burro)
- Buck Rogers
- Buffalo Bill
- Buster Perk
- Buz Sawyer
- Buzz Cooper, se Buz Sawyer
C-E
- Camilla
- Canteen Kate
- Cappy (Kappie)
- The Captain and the Kids, se Pigge och Gnidde
- Captain Easy
- Shazam/Captain Marvel, se Kapten Marvel
- Captain Marvel Jr.
- Carabina Jones, se Löjtnant Dick
- Carol Day
- Carrousel
- Cirkus-Tom (Tommy of the Big Top
- Cisco Kid, se Frisco Kid
- Cocco Bill
- Colonel Potterby and the Duchess, se Potterby och hertiginnan
- Congo Bill
- Dan Brand och Tipi (Dan Brand and Tipi)
- Dan’l Boone
- DareDevil, se Demonen
- Dateline: Danger!, se Toppreportrarna
- Davy Crockett (Il grande Blek)
- Davy Crockett, i SerieNytt
- Demonen (DareDevil)
- Den fredliga draken (The Reluctant Dragon)
- Den medeltida borgen, se The Mediaeval Castle
- Den mystiske mannen (The Mysterious Traveler)
- Den tokroliga tecknaren (Den tossede tegner)
- Dick Tracy
- Dick vid radiopolisen (Sgt Pat of the Radio Patrol)
- Dickie Dare
- Dikkie och Dunnie
- Dinglehoofer und His Dog, se Lingonkvist
- Djungel-Jim, se Jungle Jim
- Djurriket
- Do You Know
- Doktor Bobbs
- Don Bolero (Don Sombrero)
- Dr Bennett
- Dr. Bobbs, se Doktor Bobbs
- Dr Rock
- Droopy Dog, se Happy Hound
- Eddie
- Ekarna (Egene)
- Elmer Squee, se Pelle Piccolo
- En sån historia (Hystoria with J.P.)
- Ensamma Vargen (The Lone Ranger)
- Ensamma Örnen (Lone Eagle)
Etta Kett, se Peggy Lett
F-H
- Falcon – Stormfågeln, se Roland den djärve
- Familjen Flax (Hi and Lois)
- Fantastiska Fyran (Fantastic Four)
- Fantomen (The Phantom)
- Fatso
- Felix
- Ferd’nand
- Flamingo
- Flash Gordon, se Blixt Gordon
- Flygande Pilen, se Hjortfot
- Flygar-Jenny (Flyin’ Jenny)
- Fransson (Moose & Molly)
- Fred Basset, se Laban
- Friday Foster
- Frisco Kid (Cisco Kid)
- Föräldralösa Annie, se Little Orphan Annie
- Galenpennan, se Den tokroliga tecknaren
- Garth
- Gasoline Alley
- George (Big George)
- Glimtar ur historien (Highlights of History)
- Grandma, se Stålmormor
- Green Force Five
- Gyllenbom (Bringing Up Father)
- Gäckande Skuggan (The Shadow)
- Hadzi Murat (Hadži Murat)
- Hagbard Handfaste (Hägar the Horrible)
- Haltande Ormen (Tumbleweeds)
- Happy Hound
- Haspen är lös (Off the Leash)
- Hasse (Henry)
- Hawks of the Seas
- Hemliga agenten X 9, se Agent X-9
- Henry, se Hasse
- Hi and Lois, se Familjen Flax
- Highlights of History, se Glimtar ur historien
- Himlens änglar
- Historien om Martha Wayne, se Martha Wayne
- Hjortfot (Straight Arrow)
- Hopalong Cassidy
- Hoppe kommer till stan (Mr. Bug Goes to Town)
- Hugo Hund, se Happy Hound
- Hystoria with J.P., se En sån historia
- Hägar the Horrible, se Hagbard Handfaste
- Höken (Blackhawk)
I-K
- Ibis (Ibis the Invincible)
- Il grande Blek, se Davy Crockett
- Iron man, se Järnmannen
- The Jackson Twins
- Jaktfalkarna
- James Bond
- Jane
- Janu, the Jungle Boy
- Jeff Hawke
- Jetpiloterna, se Jaktfalkarna
- Jim, djungelns konung, se Kongo-Jim
- Jim Hardy och hans häst (Jim Hardy)
- Jimmy (Little Jimmy)
- Johan, Lotta och Jocko (Jo, Zette et Jocko)
- Johanssons (Smidgens)
- John Perry (Judd Saxon)
- Johnny Comet
- Johnny Hazard
- JP. Krax (Shoe)
- Judd Saxon, se John Perry
- Jumbo i djungeln
- Jungle Jim
- Järn-Jörn, mannen med eldhåret, se Rahan
- Järnmannen (Iron man)
- Kappie, se Cappy
- Kapten Marvel (Captain Marvel)
- Kapten Miki (Capitan Miki)
- Karl-Alfred (Popeye/Thimble Theatre)
- Karolinerna
- Katzenjammer Kids, se Knoll och Tott
- Ka-Zar
- Kaänga
- Ken Maynard
- Kerry Drake
- Kevin The Bold, se Roland den djärve
- Kilroy (Amok – II Gigante Mascherato)
- King vid Ridande polisen (King of the Royal Mounted)
- Kinowa
- Knallhatten (Li’l Abner)
- Knasen (Beetle Bailey)
- Knoll och Tott (The Katzenjammer Kids)
- Kocis, se Uncas
- Kongo-Jim (Akim)
- Konung Hollewijn, se Kung Urban
- Krazy Kat
- Kung Urban (Koning Hollewijn)
- Kvast-Hilda (Broom-Hilda)
L-N
- Laban (Fred Basset)
- Lash LaRue
- Lasse (Skippy)
- Lilla familjen (Toots and Casper)
- Serien Lilla Fridolf
- Lilla Mamma (Momma)
- Lille kungen (The Little King)
- Lingonkvist (Dinglehoofer und His Dog)
- Little Annie Rooney
- Serien Little Jimmy, se Jimmy
- Little Orphan Annie
- Lolly
- Lone Eagle, se Ensamma Örnen
- The Lone Ranger, se Ensamma Vargen
- The Lone Rider, se Svarta ryttaren
- Long Sam
- Louie, se Ludvig
- Ludde på luffen (Pete the Tramp)
- Ludvig (Louie)
- Läderlappen, se Batman
- Löjtnant Dick (Carabina Jones)
- Löjtnant Winge (Wings Wendall)
- Mafalda
- Mamsen, se Lilla Mamma
- Mandrake (Mandrake the Magician)
- Martha Wayne
- Mary Marvel
- Mary Perkins, se På Scenen
- The Mediaeval Castle
- Ming Foo
- Mirakelflickan Mary Marvel, se Mary Marvel
- Mirakelpojken John Marvel, se Captain Marvel Jr.
- Miss Peach, se Våran fröken
- Mitzi McCoy
- MoCo, se Alfredo
- Modesty Blaise
- Monte Hale
- Moose, se Fransson
- Mortimer, se Winthrop
- Morty Meekle, se Winthrop
- Mr. Bug Goes to Town, se Hoppe kommer till stan
- Mumintrollen (Moomin)
- The Mysterious Traveler, se Den mystiske mannen
- Mystiska 2:an
- Mårten, se Winthrop
- Mästerdetektiven X-9, se Agent X-9
- Nr 13 Wilmer (Beetle Bailey, även kallad Knasen)
O-Q
- Off The Leash, se Haspen är lös
- Oklahoma Kid
- On Stage, se På Scenen
- Orphan Annie, se Little Orphan Annie
- Osynliga klubben
- Panda
- Pazzo, se Kaänga
- Peanuts, se Snobben
- Patrull K (Pattuglia K)
- Paul Temple
- Peggy Lett (Etta Kett)
- Pelle Piccolo (Elmer Squee)
- Pete the Tramp, se Ludde på Luffen
- Peter Falk, se Rip Kirby
- Petter och Pärla (Peter og Perle)
- The Phantom, se Fantomen
- Phantom Lady
- Pigge och Gnidde (The Captain and the Kids)
- Poeten och Lillemor (Poeten og Lillemor)
- Pogo
- Polly och Pär (Polly And Her Pals)
- Popeye, se Karl-Alfred
- Potterby och hertiginnan (Colonel Potterby and the Duchess)
- Prickarna (Short Ribs)
- Prillman, se Den tokroliga tecknaren
- Prins Valiant (Prince Valiant)
- Pyton
- På Scenen (Mary Perkins On Stage, ursprungligen On Stage)
- Pär och Polly, se Polly och Pär
- Quino
R-S
- Raca (Racà, L’eroe del 2000)
- Rahan
- Rasmus Nalle (Rasmus Klump)
- Redeye, se Rödöga
- Red Hawk, se Röda Uven
- Red Ryder
- Rex, havets fantom (Rex lo sparviero del mare)
- Rex Morgan M.D., se Rex Morton
- Rex Morton (Rex Morgan M.D.)
- Rick O’Shay
- Rima, the Jungle Girl
- Rip Kirby
- Robin Malone
- Roland den djärve (Kevin the Bold)
- Romeo Brown
- Romeo och Julia (Belles and Wedding Belles)
- Rosco Sweeney, se Buz Sawyer
- Röda Uven (Red Hawk)
- Rödöga (Redeye)
- Sam och Silo (Sam and Silo)
- Sams serie (Sam’s Strip)
- Sandra of the Secret Service
- Sargent Pat of the Radio Patrol, se Dick vid radiopolisen
- Scarth (Scarth AD 2170)
- Secret Agent Corrigan, se även Agent X-9
- The Seekers, se Spårhundarna
- The Shadow, se Gäckande Skuggan
- Shazam, se Kapten Marvel
- Sheena, Queen of the Jungle
- Shoe, se JP. Krax
- Short Ribs, se Prickarna
- Silent Sam, se Adamson
- Skippy, se Lasse
- Sky Girl
- Sky Masters
- Smidgens, se Johanssons
- SNAFU!, se Barockt!
- Snobben (Peanuts)
- Snuffy Smith, se Tjalle Tvärvigg
- South Sea Girl
- Spindeln (The Amazing Spider-Man)
- The Spirit
- Spud och Tim (Tim Tyler’s Luck)
- Spårhundarna (The Seekers)
- Steve Canyon
- Stormfågeln, se Roland den djärve
- The Story of Martha Wayne, se Martha Wayne
- Straight Arrow, se Hjortfot
- Stålmannen, se Superman
- Stålmormor (Grandma)
- Stålmusen (Supermouse)
- Superman
- Svarta Masken, se Ensamma Vargen
- Svarta ryttaren (The Lone Rider)
- Sveryda
T-Ö
- Tailspin Tommy, se Tom i Syd-Amerika
- Tamerlan den grymme
- Tarzan (Tarzan of the Apes)
- Teddys äventyr
- Terry och piraterna (Terry and the Pirates)
- Tex Ritter
- Thijs Ijs
- Thimble Theatre, se Karl-Alfred
- Thor
- Thun’da
- Tiffany Jones
- Tiger Girl
- Tigern
- Tim Tyler’s Luck, se Spud och Tim
- Tintin
- Tjalle Tvärvigg (Barney Google,and Snuffy Smith)
- Tokroliga tecknaren, se Den tokroliga tecknaren
- Tom i Syd-Amerika (Tailspin Tommy)
- Serien Tom Puss (Tom Poes)
- Tom Mix
- Tom Trick (Brick Bradford)
- Tommy of the Big Top, se Cirkus-Tom
- Tony Comet, rymdens son (Tony Comet, il figlio dello spazio)
- Toots and Casper, se Lilla familjen
- Toppreportrarna (Dateline: Danger!)
- Tossede tegner, se Den tokroliga tecknaren
- Tounga
- Trollkarlen från Id (The Wizard of Id)
- Tuffe Tom, se Cocco Bill
- Tuffe Viktor (Andy Capp)
- Tug Transom
- Tumbleweeds, se Haltande Ormen
- Tusen och en natt, se Alis äventyr
- Uncas (Kocis)
- Up Anchor
- Vildkatten, se Long Sam
- Ville
- Vooda
- Voodoo
- Våran fröken (Miss Peach)
- Wambi, the Jungle Boy
- Wash Tubbs
- White Indian, se Dan Brand och Tipi
- Windy and Paddles, se Jim Hardy och hans häst
- Wings Windall, se Löjtnant Winge
- Winthrop
- Yarko (Yarko the Great)
- Zembla
- Zita – hemlig agent, se Modesty Blaise
- Överste Potterby och hertiginnan, se Potterby och hertiginnan
Tecknade serier
Tecknade serier är ett bildmedium och en konstart som serieskapare använder för att t.ex. förmedla en historia, ofta i kombination med text eller annan visuell information.
I mitten av 1900-talet blomstrade seriemediet, inte minst i USA, Västeuropa (ex.vis i Italien, Frankrike och Belgien) och Japan.
Vad är tecknade serier?
Serier har en sekvens av flera bildrutor, medan titlar med enskilda rutor kan till exempel vara skämtteckningar, eller karikatyrer. Vanligen förekommer i serier även textinslag, t.ex. i form av pratbubblor, bildtexter och onomatopoetiska ljudeffekter. Just kombinationen av text och bild är ett typiskt gemensamt drag för seriemediet, men det finns också goda exempel på pantomimserier.

Ett annat inslag har varit återkommande karaktärer, dvs. typiska seriefigurer.
Inom seriemediet finns en mängd genrer, som humorserier, äventyrsserier, komiska äventyrsserier, västernserier, deckarserier, krigsserier, kärleksserier, superhjälteserier, etc.
Vanligen förekommer serier i serietidningar och seriealbum, eller i dagspress som dagsstrippar och söndagsserier, och i och med tillkomsten av internet finns även webbserier.
Seriernas historia
Serier har lite olika historia i olika kulturer.
Schweiziska Rodolphe Töpffer är känd för sina illustrerade böcker (littérature en estampes). I Europa skulle serietraditionen kunna anses börja med honom, redan från 1827.

I Europa blev tecknade serier populära på 30-talet efter framgångar för serier som Tintin.

Le Petit Vingtième 1929-39. ©Studios Hergé
Amerikanska serier växte fram i början av 1900-talet i samband med tillkomsten av dagspresserier.
Serietidningar
30-talet såg uppkomsten av serietidningar, och den framväxande superhjältegenren då Superman (Stålmannen) dök upp 1938.

Japan å sin sida har sin egen historia av framväxande serier från tidigt 1900-tal, och en ökad popularitet efter andra världskriget, inte minst av s.k. manga-serier.
Serier har haft ett dåligt rykte under en stor del av sin historia, men mot slutet av 1900-talet började serier finna större acceptans hos så väl allmänhet som hos kritiker.
Mer om serietidningar/publikationer
Serier på engelska
Amerikanska serieskapare
Brittiska serieskapare
Amerikaner har sett seriernas ursprung i Richard F. Outcaults söndagsserie The Yellow Kid, som hade premiär den 16 februari 1896. Yellow Kid var en särpräglad seriefigur och den hade integrerad text (med pratet på magen), och var införd i dagspress, vilka tillsammans är några vanliga eller typiska kriterier för tecknade serier.

Tidiga söndagssidor i amerikansk dagspress var helsidor och ofta i färg. Vid slutet av 1800-talet och sekelskiftet experimenterade tecknare med kontinuitet mellan rutor, och rörelse i bild. Rudolph Dirks utvecklade serieformen ytterligare 1898 när han införde pratbubblan i The Katzenjammer Kids (på svenska Knoll och Tott).

Bildberättelser från 1865 om Max und Moritz (var det “serier”?), av Wilhelm Busch, inspirerade Dirks till sin serie. Busch kan möjligen i sin tur ha inspirerats av Töpffer.

Senare, efter en rättstvist, tecknade Dirks istället The Captain and the Kids (Pigge och Gnidde).
Tecknade serier dagligen i dagspressen
Kortare, svartvita dagsstrippar började dyka upp på det tidiga 1900-talet efter framgången för Bud Fisher’s Mutt och Jeff 1907 (med titeln A. Mutt), som med intåget av figuren Jeff på svenska blev Stor-Klas och Lill-Klas.

Tillkomsten av Bringing up Father (Gyllenbom på svenska) av George McManus den 2 januari 1913 innebar början på en ny seriegenre: familjeserier.

Barnserier och djurserier följde.
Serier utan Pratbubblor
Ally Sloper kan i Storbritannien betraktas som en av de första seriefigurerna. Seriefiguren förekommer först i Ally Sloper’s Half Holiday (1884) som var inriktad på en vuxen läsekrets, men förläggare vände sig snart till en yngre publik.

I Storbritannien etablerade Amalgamated Press en populär form av serier med bildsekvenser med text under bilderna, i tidningar som Illustrated Chips, och Comic Cuts.

Fortsättningsserier
Till en början dominerade humorserier och på 20- och 30-talet blev också fortsättningsserier populära, med äventyr och drama som tema.
Roy Crane skapade 1924 serien Wash Tubbs, senare Wash Tubbs and Captain Easy (Kapten Easy). Genren äventyrsserier kan anses ha börjat med den serien, och med Elzie Segar’s Thimble Theatre (Karl-Alfred) efter tillkomsten av Popeye (Karl-Alfred) 1929.

Serier som Hal Foster’s Tarzan, Chester Goulds Dick Tracy, Milton Caniff’s Terry and the Pirates och Alex Raymond’s Flash Gordon (Blixt Gordon) förädlade genren ytterligare.
Hal Foster gick sedan vidare från Tarzan, och skapade Prince Valiant (Prins Valiant) som han lanserade 14 februari 1937.
Lee Falk bidrog som manusförfattare till utvecklingen av äventyrsserierna med sina lanseringar 1934 av Mandrake och The Phantom (Fantomen) 1936.
Tidiga brittiska serietidningar
Serier som förekom i tidiga brittiska serietidningar som The Dandy Comic och Beano inkluderar Dennis the Menace (inte att förväxla med den amerikanska serien med samma namn av Hank Ketcham) Desperate Dan och The Bash Street Kids.
Tidiga amerikanska serietidningar
The golden age of comics
Framgången 1938 för Action Comics, och dess huvudhjälte Superman, markerade början på The Golden Age of Comic Books, där superhjältegenren var särskilt framträdande.
The Golden Age of Comic Books
De första serietidningarna
E.C. Comics publicerade skräck och satir
Comics Code
Sofistikerade serier
50-talet bjöd annars på lanseringen av Charles M Shultz’ Peanuts (Snobben) Beetle Bailey (Knasen) av Mort Walker, och B.C. av Johnny Hart.

Nya superhjältar
Tillkomsten av nya superhjältar återupprättade genren som den främsta i början av 60-talet. Serier som tillkom var t.ex. Spider-Man (Spindelmannen), X-Men, Iron Man (Järnmannen), Thor (Tor), Hulk (Hulken), The Fantastic Four, Daredevil (Demonen), med flera från Marvel Comics. Stan Lee var manusförfattaren bakom serierna, och han arbetade tillsammans med tecknare som Jack Kirby och Steve Ditko.

60-talet såg också tillkomsten i Storbritannien av Modesty Blaise av Peter O’Donnell och Jim Holdaway, som tidigare skapade Romeo Brown tillsammans.

Under senare delen av 1900-talet vann populärkulturen större acceptans, men serier fortsatte att vara stigmatiserade, eftersom mediet av vissa sågs som underhållning för barn och analfabeter.
Serieroman eller serietidning?
På 2000-talet börjar webbserier växa fram och bli vanliga.
Fransk-Belgiska och europeiska serier
Skämtteckningar dök upp i tidningar och tidskrifter på 1800-talet, och schweiziska Rodolphe Töpffer producerade ”serier” från 1827.
Framgången för Zig et Puce populariserade användningen av pratbubblor i europeiska serier, varefter fransk-belgiska serier började dominera. Zig et Puce uppträdde först i Dimanche Illustré, veckobilaga i den franska tidningen l’Excelsior, den 3 maj 1925.

Tintins äventyr, av Georges Remi, känd som signaturen Hergé, publicerade det första äventyret Tintin i Sovjet, i Le Petit Vingtième från januari 1929 till maj 1930. Tintin blev med sin klara teckningsstil en ikon för fransk-belgiska serier.

Le Journal de Mickey visade vägen för serietidningar.
Liksom i USA på den tiden betraktades serier som infantila och som ett hot mot kultur och läskunnighet.
Italienska västernserier
Västernserier producerades i Italien på 50-talet. Skapartrion EsseGesse tog fram Kinowa, Kapten Miki och Davy Crockett (Il grande Blek) som gick i Prärieserier och Vilda Västern i Sverige, och signaturen Calep tecknade Tex Willer.

Holländaren Marten Toonder skapade Olivier B. Bommel en Tom Poes (på svenska Tom Puss), som gick i DN. Serierutorna har beledsagande texter och kan kanske beskrivas mer som en ”illustrerad berättelse” snarare än en serie, eftersom den saknar pratbubblor.

På 60-talet användes termen Bandes Dessinées på franska för att beteckna mediet tecknade serier.
Serier för vuxna
Serietecknare började skapa serier för en mogen publik, och termen “den nionde konstformen” (“le neuvième” på franska) myntades, eftersom serier började ses som en konstform av såväl allmänhet som kritiker.
Goscinny och Uderzos serie Astérix dök upp i Pilote och kom sedan att bli den mest sålda franskspråkiga serien.

Hara-Kiri och Charlie Hebdo
L’Écho des savanes och Métal hurlant
Svenska tecknade serier
En tidig föregångare till tecknade serier var Fritz von Dardel, som tecknade bildberättelser redan på 1840-talet.

De första svenska serierna började publiceras kring sekelskiftet 1900, när pionjärer som Oscar Andersson, signaturen O.A., utmärkte sig med verk som Mannen som gör vad som faller honom in, och Urhunden.

Vid början av 1900-talet var den svenska veckopressen ett forum för svenska tecknade serier, och 1912 inleddes utgivningen av Allt för Alla där serier som Fridolf Celinder, Kronblom och 91:an Karlsson publicerades. Svenska serier då var humorserier.

Serier som Agust och Lotta, och Biffen och Bananen, tillkom senare i tidningen Vårt Hem.
Adamson
Det första julalbumet med Oscar Jacobssons Adamson trycktes 1921, och serien var populär och nådde internationell framgång. Utgivningformen julalbum kom också snart att bli ett populärt medium för svenska serier.

Musse Pigg-tidningen, som gavs ut i 23 nummer 1937-38, var den första svenska serietidningen.
Under 30-talet publicerade också veckotidningarna fortsättningsserier.
40-talet uppstod de första svenska äventyrsserierna. De var skapade med inspiration från trettiotalets amerikanska motsvarigheter, exempelvis Allan Kämpe av Eugen Semitjov.

Tuff och Tuss
Barntidningen Tuff och Tuss och deras vänner, med Gösta Knutsson (känd som författare av Pelle Svanslös) som redaktör, publicerade ett flertal svenska serier 1953-58. Varje nummer innehöll Einar Norelius Jumbo i djungeln, Barna Hedenhös av Bertil Almqvist, Olli av Nils Egerbrandt, och Teddys äventyr av Rune Andréasson.

Den senare hade lanserat sin första serie, Brum, redan 1944 – publicerad i Allers Familj-Journal – men det var som skapare av Bamse, som han rönte framgång och även blev publicerad i andra länder. Den första serien om Bamse kom 1966, och 1973 fick serien sin egen tidning.
91:an, fick en egen serietidning 1956, och blev en tidning som under årens lopp publicerade mängder av svenska humorserier.
Den satiriska humortidningen Svenska Mad (1960-2002) hämtade innehåll och inspiration från det amerikanska originalet. Svenska Mad innehöll även svenska serier, bland andra av Bengt Olof Wennerberg (signaturen Bowen) och Torvald Sundbaum.
Felix
Jan Lööfs Felix, debuterade i dagspress 1967, marknadsförd som “en svensk Tintin”. Carlsen/if publicerade på 70-talet serien som seriealbum med episoder av samlade dagsstrippar.

Svenska seriealbum
Serietidningar för vuxna
Team Fantomen producerade många svenskproducerade serier i tidningen Fantomen sedan 80-talet.
Serieskaparna Magnus Knutsson och Ulf Jansson gav ut ett flertal titlar, bland annat ligger de bakom serier som Ratte och Sveryda.

Den kortlivade serietidningen SeriePressen utkom på 90-talet, med delvis svenska serier som t.ex. Pyton och Himlens änglar av Jan Romare, och Hondjuret av Inger Edelfeldt.

Serieformat
Tecknade serier som vi ser i dagspress är i allmänhet korta, med flera serierutor. Dagsstrippar är normalt på en rad, medan söndagsserier har flera rader.
Dagstripparnas format
Söndagsserieformat
I början av 1900-talet var dagsstrippar vanligtvis svartvita och söndagsserier vanligtvis i färg och ockuperade ofta en hel sida.
Speciella serietidningar varierar mycket i olika kulturer. Amerikanska serietidningar är relativt tunna och vanligtvis publiceras i färg. Medan japanska serietidningar kan ha hundratals sidor.
Serieböcker har också olika former i olika kulturer.
Europeiska seriealbum är oftast i fyrfärg och i lite drygt A4 i format.
I engelskspråkiga länder har samlingsvolymer ofta samma format som den ursprungliga serietidningen.
Serieskapare
Tecknade serier är ofta en enda skapares verk, men det går också att fördela arbetet med att göra dem mellan ett antal specialister. Separata manusförfattare och tecknare kan specialisera sig i olika delar av verket, och olika tecknare kan teckna t.ex. seriefigurer eller bakgrunder.
Särskilt i amerikanska superhjälteserier, kan delar man upp bildskapandet:
- skissare (penciller) en som skapar layouten för bilderna
- tuschare (inker) en som renritar teckningarna med bläck
- färgläggare (colourist) färgsätter sidorna
- textare (letterer) en som lägger till bildtexter och pratbubblor

Serieskapare: tecknare och manusförfattare
Ett urval källor:
Sture Hegerfors: Swisch! Pow! Sock! seriernas fantastiska värld. Lund. Corona. 1966. Libris 8079932. Bilden i bildåldern, 99-0152135-1
A-F Lista på tecknade serier
G-O Lista på tecknade serier
P-Z Lista på tecknade serier
Lista över brittiska serier
British Comics
Hara-Kiri (1960-1985)
19th-Century German Stories
Newspaper Comic Strips
The Comics Journal
Comic Vine
Seriewikin
Wikipedia