En serieroman (Graphic Novel) är en bok med en längre tecknad serie, förenklat sagt. På engelska skulle man kunna tycka att Comic Book (”bok med tecknade serier”) borde fungera, men nu är ju det begreppet redan upptaget som benämning för serietidningar. För många publikationer kan man dock fråga sig, är det en serieroman eller serietidning?
Serieroman
Termen serieroman är inte strikt definierad, men avser vanligtvis en fiktiv berättelse skapad som tecknad serie, dvs. en kombination av teckningar och text, och utgiven som bok. Det är med andra ord en annorlunda utgåva jämfört med en serietidning, och andra periodiska tidskrifter med serier.
Jämfört med serietidningar är serieromaner alltså längre tecknade serier, ofta mer komplexa, riktade till en mer mogen publik. Den berättar vanligen en komplett fristående historia, med en början, och ett slut.
Termen används ibland (dock inte alltid) för att skilja mellan fristående originalserier skapade direkt för utgivning i bokform, till skillnad från återpubliceringar av serier, om än utgivna i bokform, som dessförinnan varit publicerade som följetong i serietidningar.
Bokhandlare och bibliotek kan dock ha en bredare tolkning av begreppet serieroman, i sin egen kategorisering av olika verk.
Personliga tecknade serier, i det här formatet, är vanligen skrivna och tecknade av en och samma person, medan serieromaner med superhjältar nästan alltid är skapade av ett kreativt team (skiss, tusch, färg, text, manus, idé).
Begreppet serieroman har för övrigt kommit att kritiseras. Vissa har protesterat mot termen som sådan och anser att den är onödig. Andra menar att användningen av serieroman som begrepp med tiden har blivit kommersialiserat och blivit synonymt med tecknade serier förpackade med dyr prislapp.
Historik
Eftersom det saknas en exakt definition av vad som är en serieroman, är det inte heller givet att säga vad som är ursprunget.
Seriehistorikern Richard Kyle myntade termen Graphic Novel i en essä i seriefanzinet Capa-Alpha (1964). Kyle var inspirerad av europeiska och östasiatiska serieromaner (inte minst japansk Manga), och använde etiketten för att beteckna särskilt konstnärligt “seriösa” serier.
Termen blev populär efter publiceringen av titlar som:
- Ett hus i Bronx (A Contract with God and Other Tenement Stories, 1978) av Will Eisner, från Baronet Publishing. Serieromanen blev utgiven på svenska 1979 av Carlsen/if
- Marvel Graphic Novel (1982-93) från Marvel Comics utgav 75 utgåvor
Termen blev bekant för fler serieläsare i slutet av 80-talet efter framgångar med:
- Maus (Maus: A Survivor’s Tale, 1986) av Art Spiegelman från Pantheon, utgiven på svenska (1987) av Brombergs
- Batman: The Dark Knight Returns (1986) av Frank Miller från DC Comics. Första delen av serien är utgiven på svenska (1989) av Epix med titeln Batman – Mörkrets riddare
- Watchmen (1987) av Alan Moore och Dave Gibbon, också från DC, utgiven på svenska (1987-88) av Semic i sex utgåvor
Äldre exempel
Samlingsvolymer
Affisch som annonserar den 196-sidiga inbundna boken ”The Yellow Kid in McFadden’s Flats” (1897), med mer än 100 illustrationer, tecknade serier & skämtteckningar. ©Dillingham/Outcault
I USA finns en lång tradition av att återutge tidigare publicerade serier i bokform. Redan 1897 publicerade Hearst Syndicate The Yellow Kid av Richard Outcault, den första samlingsvolymen med tecknade serier som snabbt blev en bästsäljare.
Andra samlingsvolymer av återpublicerade serier har utkommit under åren, inte minst sedan 1920-talet.
Är det ens en serie?
Bland tidiga embryon, eller prototyper, till serieromaner från denna period märks till exempel He Done Her Wrong (1930) av Milt Gross, en mästerligt utförd ordlös parodi av träsnittsbilder. Den var publicerad som inbunden bok från Doubleday, med undertiteln The Great American Novel and Not a Word in It – No Music, Too.
Seriealbum
Även i Europa har tidigare publicerade serier ofta blivit återpublicerade som seriealbum, inte minst fransk-belgiska serier som Tintin-äventyr sedan 30-talet.
40- och 50-tal
Serietidningar med längre serier
På 40-talet blev Illustrerade klassiker lanserat i USA, först som Classic Comics (1941), sedan som Classics Illustrated (1947) från Gilberton. Det var långa fristående avslutade serier för unga läsare, baserade på litterära romaner, dock inte i bokform utan utgivna som serietidningar.
All-Flash
På 40-talet dyker det också upp beskrivningar på omslagen till serietidningar med längre serier, som “romaner”. Tidiga nummer av All-Flash (1941-48) från DC beskrev till exempel deras innehåll som Novel Lenght Story (“berättelser långa som romaner”) och Full Lenght Four Chapter Novel (“hel roman i fyra kapitel”).
Comics Novel No. 1
Comics Novel #1 (1947) Anarcho, Dictator of Death från Fawcett Comics var en 52-sidig serietidning med en 51-sidig tecknad serie i fem kapitel av Otto Binder (manus) Al Carreno (teckningar). Förutom att kalla sig en Comics Novel (”serieroman”) illustrerar omslaget en bok.
Bildberättelse
Citizen 13660 (1946) av Miné Okubo var en illustrerad roman (15×23 cm, 240 sidor, 198 teckningar) som berättade om livet i ett japanskt interneringsläger under andra världskriget.
It Rhymes With Lust
1950 producerade St. John Publications den långa vuxenorienterade It Rhymes With Lust (13×18 cm, 132 sidor, limbunden), med en noir-filminfluerad 126-sidig historia om livet i en gruvstad med en intrigerande, manipulativ rödhårig titelfigur vid namn Rust.
Serien var skapad av pseudonymen “Drake Waller” (Arnold Drake och Leslie Waller), tecknad av Matt Baker (skiss) och Ray Osrin (tusch). Den blev marknadsförd som Picture Novel (”bildroman”) och den utgav sig för att vara An Original Full-Length Novel (“en hel roman i original”).
The Case of the Winking Buddha
Efter ”It Rhymes With Lust” utkom ”The Case of the Winking Buddha”. ©St. John
Boken visade sig vara tillräckligt framgångsrik för att St. John utgav en andra orelaterad bildroman, The Case of the Winking Buddha (14×19 cm, 132 sidor, limbunden) av Manning Lee Stokes (manus) och Charles Raab (teckningar).
Mansion of Evil
Samma år utkom Mansion of Evil (10×18 cm, 212 sidor, limbunden) av Joseph Millard som en Gold Medal Book från Fawcett.
Jungle book
Harvey Kurtzman’s Jungle Book #338K (1959) från Ballantine Books (11×18 cm, 148 sidor, limbunden) innehöll fyra olika serier, sammanlagt 134 sidor, med manus och teckningar av Kurtzman.
60-tal
Dr Strange
Dr Strange i Strange Tales #130–146 (1965-66), av Stan Lee (manus) och Steve Ditko (teckning, från Marvel, har blivit omtalad som “den första amerikanska serieromanen” även om den blev publicerade som följetong i en serietidning.
His Name is… Savage
I slutet av 60-talet blev amerikanska serieskapare mer äventyrliga med serieformen. Archie Goodwin (manus) och Gil Kane (teckningar) publicerade själva en serieroman i seriealbumformat (21×28 cm, 44 sidor), His Name Is… Savage (1968) från Adventure House Press.
Spider-Man
Samma år utkom två nummer av The Spectacular Spider-Man som Marvel Comics publicerade i ett liknande format, med 52 resp. 58 sidor långa huvudserier av Stan Lee (manus), John Romita (skiss) och Jim Mooney (tusch).
En delvis omredigerad version av serien i den andra utgåvan, The Amazing Spider-Man Annual #9 (1973), har publicerats på svenska i Spindelmannen presentalbum (21×27 cm, 52 sidor, 1981) Gröna trollet är tillbaka igen! (The Goblin Lives), av Atlantic.
Under tiden i Europa
Traditionen i Europa, att utge seriealbum med samlade följetonger av populära serier som Tintins äventyr, Asterix etc., ledde till att långa avslutade serier blev skapade med tanke på albumutgivning, om än ursprungligen publicerade som följetonger.
Corto Maltese
Men det har också utkommit långa europeiska originalserier som t.ex. Balladen om det salta havet (Una ballata del mare salato, 1967) av Hugo Pratt (publicerad på svenska av Medusa, 21×29 cm, 176 sidor, 1985).
70-tal
På 70-talet förändrades förutsättningarna för att sälja serietidningar i USA. Gallerior uppstod och småbutiker försvann, vilket stimulerade tillkomsten av den moderna serieromanen.
Blackmark
- Blackmark (1971) av Archie Goodwin (manus) och Gil Kane (teckningar) , publicerad av Bantam Books, var en utgåva med science fiction och Sword and Sorcery (“svärd och trollkonst”). Det var en 119-sidig tecknad serie i fyra kapitel, publicerad i traditionellt bokformat (15×24 cm, 128 sidor), som ursprungligen inte använde termen Graphic Novel. Men på den 30-årsjubilerande utgåvan kallar den sig, retroaktivt, “den allra första amerikanska serieromanen”
The Sinister House
- The Sinister House of Secret Love (1971-72), från DC Comics, var en 52-sidig serietidning med extra långa serier (vanligen 36-39 sid) som utkom med fyra nummer, där #2 (januari 1972) på omslaget använde uttrycket A Graphic Novel of Gothic Terror (“en serieroman om gotisk skräck”)
Tarzan
En av de mest beundrade serietecknarna någonsin, Burne Hogarth, serieadapterade 1972 Edgar Rice Burroughs första äventyrsroman om Tarzan (Tarzan of the Apes). Hogarth skapade serieromanen ”Tarzan, apornas son” (Edgar Rice Burroughs’ Tarzan: Burne Hogarth’s Lord of the Jungle) i färg som då blev utgiven som en inbunden bok.
Året efter utkom Tarzan, apornas son på svenska från Williams förlag. Boken, med Tarzan-historien i två delar, kom att bli något av startsignalen för en era av serieromaner.
Black Panther
- Serien Panther’s Rage med Avengers och Black Panther i serietidningen Jungle Action #5-18 (1973-75) från Marvel, med olika fristående berättelser har tillsammans beskrivits som “Marvels första serieroman”
Användning av begreppet
Termen Graphic Novel dök upp i tryck för att beskriva tre separata verk:
Bloodstar
- Bloodstar (1976) av Richard Corben (en serieadaption av en novell av Robert E. Howard, författare till bland annat Conan the Barbarian) i en inbunden bok i serietidningsstorlek (17×25 cm, 104 sidor) från Morning Star Press, använde termen på skyddsomslaget och i introduktionen för att kategorisera utgåvan
beyond Time & Again
- Beyond Time and Again (1967-72) av George Metzger, var en comix-följetong. Samlingsvolymen (1976), innehöll omtryck av serien ur underground-tidningarna Mobius Strip, San Jose Red Eye och L.A. Staff från 1967, 1969-72
- Det var en inbunden bok i liggande seriealbumformat (29×22 cm, 52 sidor) med en svart-vit inlaga, utgiven av Kyle & Wheary, som fick undertiteln A Graphic Novel på insidan av titelsidan
Chandler
- Red Tide med Chandler i Fiction Illustrated #3 (1976) av Jim Steranko, från Pyramid Publications, var producerad i biblioteksformat (12×17 cm, 132 sidor, limbunden) för att säljas i tidningskiosker, och använde termen Graphic Novel i inledningen och A Visual Novel (“en bildberättelse”) på omslaget
Fler exempel
Racket Rumba
- Racket Rumba (1977) skriven och tecknad av franske Loro, från Flying Buttress Press/NBM, var en noir-deckarparodi i seriealbumformat (21×28 cm, 52 sidor, limbunden)
The First Kingdom
- De första sex numren av The First Kingdom (1974) av Jack Katz från Comics and Comix Co. (C&C), blev utgivna som en samlingsvolym (23×33 cm, 214 sidor, 1978), från Pocket Books, som förlaget beskrev som “den första serieromanen”
Sabre
- Sabre: Slow Fade of an Endangered Species (1978) av Don McGregor (manus) och Paul Gulacy (teckningar) från Eclipse Books, var ett seriealbum (21×28 cm, 52 sidor, klammerhäftad) som var den första serieroman som såldes på den nyskapade “direktmarknaden” med serietidningsbutiker i USA. McGregor kallade den ett Graphic Album i intervjuer, även om förlaget kallade det en Comic Novel (“serieroman”)
Future Day
- Future Day (1979) av Gene Day från Flying Buttress Press/NBM, var en inbunden novellsamling i albumformat (22×28 cm, 52 sidor, limbunden) som blev kallad Graphic Album
Silver Surfer
- The Silver Surfer: The Ultimate Cosmic Experience (1978), en originalberättelse av Stan Lee och Jack Kirby, från Simon & Schuster/Fireside Books (18×25 cm, 132 sidor, inbunden) var en annan tidig serieroman, om än den inte beskrev sig på det sättet. Betecknande nog blev utgåvan publicerad av ett traditionellt bokförlag och distribuerad genom bokhandeln
Tantrum
- På samma sätt var det med Tantrum (1979) av Jules Feiffer (21×27 cm, 200 sidor, inbunden), från Alfred A. Knopf, som på skyddsomslag beskrevs som en Novel in Pictures (”bildroman”). Feiffer var i slutet av 40- och början av 50-talet tecknarassistent hos Will Eisner
Ett hus i Bronx
Omslag till “A Contract with God and Other Tenement Stories!” (1978) av Will Eisner. ©Baronet
Termen Graphic Novel började växa i popularitet efter att den förekom på omslaget till Ett hus i Bronx (A Contract with God and Other Tenement Stories, 1978) av Will Eisner (inte den inbundna utgåvan, men den limbundna). Seriesamlingen var ett moget, komplext verk med fokus på vanliga människors liv i den verkliga världen, baserat på Eisners egna livserfarenheter (15×23 sidor, 196 sidor).
En sida ur “A Contract with God and Other Tenement Stories!” (1978). ©Eisner
Framgången för A Contract with God hjälpte till att etablera termen Graphic Novel i allmänt bruk, och många källor har felaktigt utnämnt Eisner för att vara den förste att använda den.
Ett hus i Bronx består för övrigt av ett antal ganska separata historier, och borde kanske snarare kallas novellsamling än roman.
Serietidningsförlag började snart därefter producera fler serieromaner som innehöll originalserier och återtryckta berättelser, och fler bokhandlare började sälja serieromaner.
Efter 1978
En av de tidigaste samtida tillämpningarna av termen, efter Eisner, var Marvel Preview #17 (1979) med Blackmark: The Mind Demons (68 sidor, klammerhäftad). Utgåvan var märkt Graphic Novel på omslaget, och var en svartvit serietidning, där en 117-sidig serie av Gil Kane, tecknad tidigare på 70-talet, var omredigerad för att fylla 60 sidor.
Marvel Graphic Novel
Efter det publicerade Marvel en serie utgåvor kallad Marvel Graphic Novel, serieböcker i seriealbumformat (21×28 cm, 52-84 sidor, limbunden), numrerade som serietidningar, från #1 (1982) The Death of Captain Marvel av Jim Starlin, till #75 (1993) Daredevil Black Widow – Abattoir, av Jim Starlin (manus) och Joe Chiado (teckningar).
Marvel beställde serieromaner med originalberättelser från serieskapare som John Byrne, J. M. DeMatteis, Steve Gerber, Don McGregor, Frank Miller, Bill Sienkiewicz, Walt Simonson, Charles Vess och Bernie Wrightson.
- Medan de flesta av dessa hade Marvel-superhjältar i huvudrollen, innehöll andra, som Hjärtskott (Heartburst and Other Pleasures, #10, 1984) av Rick Veitch, ursprungliga sf/fantasyfigurer. Serien var publicerad på svenska i Maxx nr 7, 1987 från Epix
- Andra, som Dracula – A Symphony in Moonlight and Nightmares (#26, 1987) av John J. Muth, var serieadaptioner av litterära verk eller figurer
- A Sailor’s Story (#30, 1987), av Sam Glanzman, var en berättelse om hans tid i marinen under andra världskriget
- Willow (#36, 1988) av Jo Duffy (manus), Bob Hall (skiss) och Romeo Tanghal (tusch) var publicerad på svenska (1988) av Atlantic
80-tal
Maus
Maus: A Survivor’s Tale (två utgåvor: 164 resp. 144 sidor, serietidningsformat, inbunden, 1986 och 1991) av Art Spiegelman, från Pantheon, blev Pulitzer-prisbelönad, och hjälpte till att etablera både begreppet och idén med serieromaner i allmänhetens huvud.
DC Comics
Två titlar från DC Comics, med fristående kortare serier, bidrog också till att etablera serieromanen, även om de inte ursprungligen var publicerade som sådana:
The Dark Knight Returns
- Batman: The Dark Knight Returns (1986), av Frank Miller (skiss) och Klaus Janson (tusch) i en utgåva från Warner Books (224 sidor, inbunden/limbunden) var en samlingsvolym ur fyra serietidningar från DC (17×26 cm, limbunden), om en äldre Batman som står inför problemen med en dystopisk framtid
- Första delen av serien (#1) är utgiven på svenska (1989) av Epix med titeln Batman – Mörkrets riddare
Watchmen
- Watchmen (1987), av de brittisk serieskaparna Alan Moore (manus) och Dave Gibbons (teckningar), är en samlingsvolym i serietidningsformat med serier (420 sidor, limbunden) från serietidningen Watchmen #1-12 (1986-87) där de, bland annat, utforskar ”maktens dynamik i en värld efter Hiroshima”
- Publicerad på svenska i sex nummer (1987-88) av Semic med undertiteln Väktarna.
- Utgiven som samlingsalbum på svenska (1990) av Medusa/Epix, av Bra Spänning (1991), och Egmont (2006)
90-tal
Populära serieromaner med superhjältar från DC inkluderar:
Kingdom Come
- Kingdom Come (17×26 cm, 240 sidor, inbunden/limbunden, 1997) av Mark Waid (manus) och Alex Ross (teckningar), med Superman, Batman, Wonder Woman, Shazam, The Spectre, Norman McCay och många fler superhjältar. Serien var ursprungligen en miniserie på fyra serietidningar (52 sidor, klammerhäftad, 1996)
Crisis on Infinite Earths
- Crisis on Infinite Earths av Marv Wolfman (manus), George Pérez (skiss) och tuschad av Dick Giordano och Pérez, och/eller Mike DeCarlo. Serien, med Superman, Rymdens hjältar (Legion of Super-Heroes), Flash (Barry Allen-versionen), Stålflickan (Supergirl) och väldigt många fler (Legends of the DC Universe), utkom först i serietidningen Crisis on Infinite Earths #1–12 (36-52 sidor, 1985-86)
- Serien utkom senare som samlingsvolym (376 sidor, inbunden med skyddsomslag och förvaringsbox, 1998)
- Crisis on Infinite Earths blev första delen i en Crisis-trilogi. Den följdes av Infinite Crisis (2005–2006) och Final Crisis (2008–2009)
Andra kända serieromaner:
Elektra Lives Again
- Elektra Lives Again (17×26 cm, 88 sidor, inbunden, 1990) av Frank Miller, med Matt Murdock/Daredevil
Ghost World
- Ghost World (17×26 cm, 80 sidor, inbunden/limbunden, 1997) av Daniel Clowes, från Fantagraphics, var publicerad på svenska av Epix (2002) och saknar superhjältar. Utgåvan har belönats med Ignatz Award (1998) och på svenska fått priset Urhunden (2003)
From Hell
- From Hell (20×27 cm, 572 sidor, inbunden, 1999) av brittiska serieskaparna Alan Moore (manus) och Eddie Campbell (tecknare), är baserad på de mord som tillskrivs Jack Uppskäraren (Jack the Ripper)
2000-tal
Serieromaner från Pantheon utan superhjältar inkluderar:
Jimmy Corrigan
- Jimmy Corrigan: The Smartest Kid on Earth (21×17 cm, 382 sidor, inbunden, 2000) av Chris Ware. Serien har tidigare varit publicerad i Acme Novelty Library #1-14 (1993-2000) från Fantagraphics, och belönats med flera priser, bl.a. Eisner Award (2001)
Black Hole
- Black Hole (17×24 cm, 376 sidor, inbunden, 2005) av Charles Burns
- Serien har tidigare varit publicerad som serietidning med 12 nummer (36 sidor med undantag av #1, 44 sidor, och #12, 52 sidor, klammerhäftad, 1998-2004) från Fantagraphics
- De fyra första numren var först utgivna av Kitchen Sink Press (1995-97). Samlingsvolymen har belönats med flera priser, bl.a. Eisner Award (2006)
Building Stories
- Building Stories (29×41 cm, 260 sidor, inbunden, 2012) av Chris Ware, är i huvudsak en serie noveller uppdelade i olika format som tillsammans utgör en komplett berättelse, även om det inte finns någon specificerad ordning på berättelserna. Samlingsvolymen utkom i boxform bestående av fjorton olika trycksaker, inklusive inbundna böcker, tidningar, affischer och bilderböcker
- Samlingsboxen har belönats med flera priser, bl.a. Eisner Award
Serieromaner innehåller inte alltid fiktiva berättelser. Många av de starkaste serieromanerna är skrivna som memoarer, som exempelvis:
Blankets
- Blankets (17×25 cm, 596 sidor, limbunden, 2003) av Craig Thompson, utgivet av Top Shelf Productions. Boken berättar om Thompsons barndom i en kristen familj, hans första kärlek och hans tid som ung vuxen. Samlingsvolymen har belönats med flera priser, bl.a. Eisner Award (2004)
Mom’s Cancer
- Mom’s Cancer (19×14 cm, 136 sidor, inbunden, 2004) av Brian Fies, utgivet av Harry N. Abrams Books, som beskriver hans mammas kamp mot lungcancer. Mom’s Cancer var den första webbserie (2003–05) som fick Eisner Award (2005). Den tryckta samlingsvolymen (2006) blev tilldelad Harvey Award
Stitches
- Stitches (18×23 cm, 342 sidor, inbunden, 2009) av David Small, utgivet av förlaget W. W. Norton. Den berättar om hur Small, från att ha varit ett sjukt barn och cancerpatient, blivit en rastlös tonåring som fattade det riskfyllda beslutet att fly hemifrån vid sexton års ålder – med drömmen om att bli konstnär
Andra media
En handfull serieromaner med superhjältar har gjorts till filmer:
- Watchmen (2009), utgiven 1987 av DC
- V för Vendetta (V for Vendetta, 2005), utgiven 1990 av DC
- Hellboy (2004), utgiven 1994 av Dark Horse
Ett urval källor:
Maurice Horn (redaktör): The world encyclopedia of comics, ISBN 0-87754-030-6, 2:a uppl. 1976
Mom’s Cancer
Crisis (13th Dimension)
The Vault of Culture
Blackmark (13th Dimension)
His Name Is Savage
Strange Tales (Read All Comics)
Marvel Graphic Novel (Read All Comics)
University of Missouri
All Flash (OMG Beau Peep)
Harvey Kurzman’s Jungle Book (Google Books)
Don Markstein’s Toonopedia
NRM: Illustration History
Seriewikin
Wikipedia