Serieroman eller serietidning?

En serieroman (Graphic Novel) är en bok med en längre tecknad serie, förenklat sagt. På engelska skulle man kunna tycka att Comic Book (”bok med tecknade serier”) borde fungera, men nu är ju det begreppet redan upptaget som benämning för serietidningar. För många publikationer kan man dock fråga sig, är det en serieroman eller serietidning?

Ett urval källor

Ett uppslag ur Kingdom Come, av Mark Waid (manus), illustrerad av Alex Ross (1997). ©DC
Ett uppslag ur Kingdom Come, av Mark Waid (manus), illustrerad av Alex Ross (1997). ©DC

Serieroman

Termen serieroman är inte strikt definierad, men avser vanligtvis en fiktiv berättelse skapad som tecknad serie, dvs. en kombination av teckningar och text, och utgiven som bok. Det är med andra ord en annorlunda utgåva jämfört med en serietidning, och andra periodiska tidskrifter med serier.

Jämfört med serietidningar är serieromaner alltså längre tecknade serier, ofta mer komplexa, riktade till en mer mogen publik. Den berättar vanligen en komplett fristående historia, med en början, och ett slut.

Termen används ibland (dock inte alltid) för att skilja mellan fristående originalserier skapade direkt för utgivning i bokform, till skillnad från återpubliceringar av serier, om än utgivna i bokform, som dessförinnan varit publicerade som följetong i serietidningar.

Bokhandlare och bibliotek kan dock ha en bredare tolkning av begreppet serieroman, i sin egen kategorisering av olika verk.

James Bond Origin Vol. I, en inbunden volym (2019). ©Dynamite
Omslag och ett uppslag ur James Bond Origin Vol. I, en inbunden volym (2019). ©Dynamite

Personliga tecknade serier, i det här formatet, är vanligen skrivna och tecknade av en och samma person, medan serieromaner med superhjältar nästan alltid är skapade av ett kreativt team (skiss, tusch, färg, text, manus, idé).

Begreppet serieroman har för övrigt kommit att kritiseras. Vissa har protesterat mot termen som sådan och anser att den är onödig. Andra menar att användningen av serieroman som begrepp med tiden har blivit kommersialiserat och blivit synonymt med tecknade serier förpackade med dyr prislapp.

Tillbaka till toppen av sidan


Historik

Eftersom det saknas en exakt definition av vad som är en serieroman, är det inte heller givet att säga vad som är ursprunget.

Seriehistorikern Richard Kyle myntade termen Graphic Novel i en essä i seriefanzinet Capa-Alpha (1964). Kyle var inspirerad av europeiska och östasiatiska serieromaner (inte minst japansk Manga), och använde etiketten för att beteckna särskilt konstnärligt “seriösa” serier.

Termen blev populär efter publiceringen av titlar som:

”A Contract with God and Other Tenement Stories!” (1978) av Will Eisner, och Marvel Graphic Novel #1 (1982) ”The Death of Captain Marvel” av Jim Starlin. ©Baronet/Marvel
”A Contract with God and Other Tenement Stories!” (1978) av Will Eisner, och Marvel Graphic Novel #1 (1982) ”The Death of Captain Marvel” av Jim Starlin. ©Baronet/Marvel

Termen blev bekant för fler serieläsare i slutet av 80-talet efter framgångar med:

”Maus: A Survivors Tale” (1988), och ”Batman: The Darkness Knight Returns” (1986) och ”Watchmen” (1987). ©Spiegelman/DC
”Maus: A Survivors Tale” (1988), och ”Batman: The Darkness Knight Returns” (1986) och ”Watchmen” (1987). ©Spiegelman/DC
  • Maus (Maus: A Survivor’s Tale, 1986) av Art Spiegelman från Pantheon, utgiven på svenska (1987) av Brombergs
  • Batman: The Dark Knight Returns (1986) av Frank Miller från DC Comics. Första delen av serien är utgiven på svenska (1989) av Epix med titeln Batman – Mörkrets riddare
  • Watchmen (1987) av Alan Moore och Dave Gibbon, också från DC, utgiven på svenska (1987-88) av Semic i sex utgåvor

Tillbaka till toppen av sidan


Äldre exempel

Samlingsvolymer
En samlingsvolym, är det en serieroman eller serietidning? Affisch som annonserar den 196-sidiga inbundna boken ”The Yellow Kid in McFadden’s Flats” (1897), med mer än 100 illustrationer, tecknade serier & skämtteckningar. ©Dillingham/Outcault

Affisch som annonserar den 196-sidiga inbundna boken ”The Yellow Kid in McFadden’s Flats” (1897), med mer än 100 illustrationer, tecknade serier & skämtteckningar. ©Dillingham/Outcault

I USA finns en lång tradition av att återutge tidigare publicerade serier i bokform. Redan 1897 publicerade Hearst Syndicate The Yellow Kid av Richard Outcault, den första samlingsvolymen med tecknade serier som snabbt blev en bästsäljare.

Andra samlingsvolymer av återpublicerade serier har utkommit under åren, inte minst sedan 1920-talet.

Tillbaka till toppen av sidan


Är det ens en serie?
Är det en serieroman eller serietidning? Omslag till ”He Done Her Wrong” (1930) av Milt Gross, titelsida och en seriesida. ©Doran&Co/Gross
Omslag till ”He Done Her Wrong” (1930) av Milt Gross, titelsida och en seriesida. ©Doran&Co/Gross

Bland tidiga embryon, eller prototyper, till serieromaner från denna period märks till exempel He Done Her Wrong (1930) av Milt Gross, en mästerligt utförd ordlös parodi av träsnittsbilder. Den var publicerad som inbunden bok från Doubleday, med undertiteln The Great American Novel and Not a Word in It – No Music, Too.

Tillbaka till toppen av sidan


Seriealbum

Även i Europa har tidigare publicerade serier ofta blivit återpublicerade som seriealbum, inte minst fransk-belgiska serier som Tintin-äventyr sedan 30-talet.

Seriealbum, är det en serieroman eller serietidning? Klicka på bilden för att läsa mer om Tintin (1929-83), äventyr och seriealbum. ©Hergé-Moulinsart
Klicka på bilden för att läsa mer om Tintin (1929-83), äventyr och seriealbum. ©Hergé-Moulinsart

Tillbaka till toppen av sidan


40- och 50-tal

Serietidningar med längre serier
Längre serier, är det en serieroman eller serietidning? Omslag till Classic Comics #1 (1941) och första numret av Classics Illustrated #35 (1947). ©Gilberton
Omslag till Classic Comics #1 (1941) och första numret av Classics Illustrated #35 (1947). ©Gilberton

På 40-talet blev Illustrerade klassiker lanserat i USA, först som Classic Comics (1941), sedan som Classics Illustrated (1947) från Gilberton. Det var långa fristående avslutade serier för unga läsare, baserade på litterära romaner, dock inte i bokform utan utgivna som serietidningar.


All-Flash

På 40-talet dyker det också upp beskrivningar på omslagen till serietidningar med längre serier, som “romaner”. Tidiga nummer av All-Flash (1941-48) från DC beskrev till exempel deras innehåll som Novel Lenght Story (“berättelser långa som romaner”) och Full Lenght Four Chapter Novel (“hel roman i fyra kapitel”).

Marknadsförd som Graphic Nobel, är det en serieroman eller serietidning? Omslag till All-Flash #2 och #3 (1941). ©DC
Omslag till All-Flash #2 och #3 (1941). ©DC

Comics Novel No. 1

Comics Novel #1 (1947) Anarcho, Dictator of Death från Fawcett Comics var en 52-sidig serietidning med en 51-sidig tecknad serie i fem kapitel av Otto Binder (manus) Al Carreno (teckningar). Förutom att kalla sig en Comics Novel (”serieroman”) illustrerar omslaget en bok.

Comics Novel, är det en serieroman eller serietidning? Omslag till Comics Novel #2 (1947), och omslagets baksida. ©Fawcett
Omslag till Comics Novel #1 (1947), och omslagets baksida. ©Fawcett

Tillbaka till toppen av sidan


Bildberättelse

Citizen 13660 (1946) av Miné Okubo var en illustrerad roman (15×23 cm, 240 sidor, 198 teckningar) som berättade om livet i ett japanskt interneringsläger under andra världskriget.

En bildberättelse, är det en serieroman eller serietidning? Omslag till Citizen 13660 (1946), och ett uppslag ur inlagan. Det ursprungliga omslaget, illustrerat av Okubo själv, saknade information om innehållet, som berättar om hennes upplevelser med illustrationer och beledsagande det text.
Omslag till Citizen 13660 (1946), och ett uppslag ur inlagan. Det ursprungliga omslaget, illustrerat av Okubo själv, saknade information om innehållet, som berättar om hennes upplevelser med illustrationer och beledsagande text. ©Okubo

Tillbaka till toppen av sidan


It Rhymes With Lust
Klicka på bilden för att läsa mer om ”It Rhymes With Lust” (1950) tecknad av Matt Baker (skiss) och Ray Osrin (tusch). ©St. John
Klicka på bilden för att läsa mer om ”It Rhymes With Lust” (1950) tecknad av Matt Baker (skiss) och Ray Osrin (tusch). ©St. John

1950 producerade St. John Publications den långa vuxenorienterade It Rhymes With Lust (13×18 cm, 132 sidor, limbunden), med en noir-filminfluerad 126-sidig historia om livet i en gruvstad med en intrigerande, manipulativ rödhårig titelfigur vid namn Rust.

Serien var skapad av pseudonymen “Drake Waller” (Arnold Drake och Leslie Waller), tecknad av Matt Baker (skiss) och Ray Osrin (tusch). Den blev marknadsförd som Picture Novel (”bildroman”) och den utgav sig för att vara An Original Full-Length Novel (“en hel roman i original”).


The Case of the Winking Buddha
Efter ”It Rhymes With Lust” utkom ”The Case of the Winking Buddha”. ©St. John

Efter ”It Rhymes With Lust” utkom ”The Case of the Winking Buddha”. ©St. John

Boken visade sig vara tillräckligt framgångsrik för att St. John utgav en andra orelaterad bildroman, The Case of the Winking Buddha (14×19 cm, 132 sidor, limbunden) av Manning Lee Stokes (manus) och Charles Raab (teckningar).


Mansion of Evil
Omslag till Mansion of Evil (1950) och inledande uppslag ur den 192 sidor långa serien i elva kapitel. ©Fawcett
Omslag till Mansion of Evil (1950) och inledande uppslag ur den 192 sidor långa serien i elva kapitel. ©Fawcett

Samma år utkom Mansion of Evil (10×18 cm, 212 sidor, limbunden) av Joseph Millard som en Gold Medal Book från Fawcett.


Jungle book
Omslag till Harvey Kurtzman's Jungle Book #338K (1959) och en sida ur inlagan. ©Ballantine
Omslag till Harvey Kurtzman’s Jungle Book #338K (1959) och en sida ur inlagan. ©Ballantine

Harvey Kurtzman’s Jungle Book #338K (1959) från Ballantine Books (11×18 cm, 148 sidor, limbunden) innehöll fyra olika serier, sammanlagt 134 sidor, med manus och teckningar av Kurtzman.

Tillbaka till toppen av sidan


60-tal

Dr Strange
Serieroman eller serietidning? Omslag till Strange Tales #130-132 (1965), med Dr. Strange. ©Marvel
Omslag till Strange Tales #130-132 (1965), med Dr. Strange. ©Marvel

Dr Strange i Strange Tales #130–146 (1965-66), av Stan Lee (manus) och Steve Ditko (teckning, från Marvel, har blivit omtalad som “den första amerikanska serieromanen” även om den blev publicerade som följetong i en serietidning.

Serieroman eller serietidning? Inledande uppslag med Dr. Strange ur Strange Tales #130 (1965). ©Marvel
Inledande uppslag med Dr. Strange ur Strange Tales #130 (1965). ©Marvel

His Name is… Savage

I slutet av 60-talet blev amerikanska serieskapare mer äventyrliga med serieformen. Archie Goodwin (manus) och Gil Kane (teckningar) publicerade själva en serieroman i seriealbumformat (21×28 cm, 44 sidor), His Name Is… Savage (1968) från Adventure House Press.

Serieroman eller serietidning? Omslag till His Name Is… Savage (1968) målat av Bob Foster, och avslutande uppslag ur inlagan av Archie Goodwin och Gil Kane. ©Adventure House
Omslag till ”His Name Is… Savage” (1968) målat av Bob Foster, och avslutande uppslag ur inlagan av Archie Goodwin och Gil Kane. Notera sista bildens likhet med inledande sidan ur episoden Slemmy Eall (1947) med The Spirit av Will Eisner. ©Adventure House

Spider-Man

Samma år utkom två nummer av The Spectacular Spider-Man som Marvel Comics publicerade i ett liknande format, med 52 resp. 58 sidor långa huvudserier av Stan Lee (manus), John Romita (skiss) och Jim Mooney (tusch).

Serieroman eller serietidning? Omslag till The Spectacular Spider-Man #1 och #2 (1968). ©Marvel
Omslag av Harry Rosenbaum resp. John Romita till The Spectacular Spider-Man #1 och #2 (1968). ©Marvel

En delvis omredigerad version av serien i den andra utgåvan, The Amazing Spider-Man Annual #9 (1973), har publicerats på svenska i Spindelmannen presentalbum (21×27 cm, 52 sidor, 1981) Gröna trollet är tillbaka igen! (The Goblin Lives), av Atlantic.


Under tiden i Europa

Traditionen i Europa, att utge seriealbum med samlade följetonger av populära serier som Tintins äventyr, Asterix etc., ledde till att långa avslutade serier blev skapade med tanke på albumutgivning, om än ursprungligen publicerade som följetonger.

Omslag till seriealbum med Tintin och Asterix. ©Casterman/Dargaud
Omslag till seriealbum med Tintin (1960) och Asterix (1976). ©Casterman/Dargaud

Corto Maltese

Men det har också utkommit långa europeiska originalserier som t.ex. Balladen om det salta havet (Una ballata del mare salato, 1967) av Hugo Pratt (publicerad på svenska av Medusa, 21×29 cm, 176 sidor, 1985).

Omslag till den svenska versionen, och ett uppslag ur den italienska originalversionen. ©Medusa/Mondadori
Omslag till den svenska versionen, och ett uppslag ur den italienska originalversionen. ©Medusa/Mondadori/Pratt

Tillbaka till toppen av sidan


70-tal

På 70-talet förändrades förutsättningarna för att sälja serietidningar i USA. Gallerior uppstod och småbutiker försvann, vilket stimulerade tillkomsten av den moderna serieromanen.

Blackmark
Omslag till Blackhawk (1971) och ett uppslag ur inlagan. ©Bantam Books
Omslag till Blackhawk (1971) och ett uppslag ur inlagan. ©Bantam
  • Blackmark (1971) av Archie Goodwin (manus) och Gil Kane (teckningar) , publicerad av Bantam Books, var en utgåva med science fiction och Sword and Sorcery (“svärd och trollkonst”). Det var en 119-sidig tecknad serie i fyra kapitel, publicerad i traditionellt bokformat (15×24 cm, 128 sidor), som ursprungligen inte använde termen Graphic Novel. Men på den 30-årsjubilerande utgåvan kallar den sig, retroaktivt, “den allra första amerikanska serieromanen”

The Sinister House
Serieroman eller serietidning? Omslag till The Sinister House of Secret Love #1-4 (1971-72). ©DC
Omslag till The Sinister House of Secret Love #1-4 (1971-72). ©DC
  • The Sinister House of Secret Love (1971-72), från DC Comics, var en 52-sidig serietidning med extra långa serier (vanligen 36-39 sid) som utkom med fyra nummer, där #2 (januari 1972) på omslaget använde uttrycket A Graphic Novel of Gothic Terror (“en serieroman om gotisk skräck”)

Tarzan
Tarzan, apornas son
Klicka på bilden för att läsa mer om Tarzan, apornas son (1973). ©ERB

En av de mest beundrade serietecknarna någonsin, Burne Hogarth, serieadapterade 1972 Edgar Rice Burroughs första äventyrsroman om Tarzan (Tarzan of the Apes). Hogarth skapade serieromanen ”Tarzan, apornas son” (Edgar Rice Burroughs’ Tarzan: Burne Hogarth’s Lord of the Jungle) i färg som då blev utgiven som en inbunden bok.

Året efter utkom Tarzan, apornas son på svenska från Williams förlag. Boken, med Tarzan-historien i två delar, kom att bli något av startsignalen för en era av serieromaner.


Black Panther
Serieroman eller serietidning? Omslag till Jungle Action #5 (1973). Och ett uppslag med Black Panter i aktion ©Marvel
Omslag till Jungle Action #5 (1973). Och ett uppslag med Black Panter i aktion ©Marvel
  • Serien Panther’s Rage med Avengers och Black Panther i serietidningen Jungle Action #5-18 (1973-75) från Marvel, med olika fristående berättelser har tillsammans beskrivits som “Marvels första serieroman”

Tillbaka till toppen av sidan


Användning av begreppet

Termen Graphic Novel dök upp i tryck för att beskriva tre separata verk:

Bloodstar
Omslag med skyddskonvolut till Bloodstar (1976), och ett uppslag ur inlagan. ©Morning Star
Omslag med skyddskonvolut till Bloodstar (1976), och ett uppslag ur inlagan. ©Morning Star
  • Bloodstar (1976) av Richard Corben (en serieadaption av en novell av Robert E. Howard, författare till bland annat Conan the Barbarian) i en inbunden bok i serietidningsstorlek (17×25 cm, 104 sidor) från Morning Star Press, använde termen på skyddsomslaget och i introduktionen för att kategorisera utgåvan

beyond Time & Again
Serieroman eller serietidning? Omslag med skyddskonvolut till Beyonce Time and Again (1976). ©Metzger
Omslag med skyddskonvolut till Beyonce Time and Again (1976). ©Metzger
  • Beyond Time and Again (1967-72) av George Metzger, var en comix-följetong. Samlingsvolymen (1976), innehöll omtryck av serien ur underground-tidningarna Mobius Strip, San Jose Red Eye och L.A. Staff från 1967, 1969-72

Serieroman eller serietidning? Original till sid 4-5 ur Beyonce Time and Again (1976). ©Metzger
Original till sid 4-5 ur Beyonce Time and Again (1976). ©Metzger
  • Det var en inbunden bok i liggande seriealbumformat (29×22 cm, 52 sidor) med en svart-vit inlaga, utgiven av Kyle & Wheary, som fick undertiteln A Graphic Novel på insidan av titelsidan

Chandler
Serieroman eller serietidning? Omslag till Fiction Novel #3 (1976) och ett uppslag ur inlagan. ©Pyramid
Omslag till Fiction Novel #3 (1976) och ett uppslag ur inlagan. ©Pyramid
  • Red Tide med Chandler i Fiction Illustrated #3 (1976) av Jim Steranko, från Pyramid Publications, var producerad i biblioteksformat (12×17 cm, 132 sidor, limbunden) för att säljas i tidningskiosker, och använde termen Graphic Novel i inledningen och A Visual Novel (“en bildberättelse”) på omslaget

Tillbaka till toppen av sidan


Fler exempel
Racket Rumba
Serieroman eller serietidning? Omslag till Racket Rumba (1977) och ett uppslag ur inlagan. ©Flying Buttress
Omslag till Racket Rumba (1977) och ett uppslag ur inlagan. ©Flying Buttress
  • Racket Rumba (1977) skriven och tecknad av franske Loro, från Flying Buttress Press/NBM, var en noir-deckarparodi i seriealbumformat (21×28 cm, 52 sidor, limbunden)

The First Kingdom
Omslag till The First Kingdom (1978) och en inledande sida ur inlagan. ©Pocket Books
Omslag till The First Kingdom (1978) och en inledande sida ur inlagan. ©Pocket Books
  • De första sex numren av The First Kingdom (1974) av Jack Katz från Comics and Comix Co. (C&C), blev utgivna som en samlingsvolym (23×33 cm, 214 sidor, 1978), från Pocket Books, som förlaget beskrev som “den första serieromanen”

Sabre
Serieroman eller serietidning? Omslag och försättsblad till Sabre (1978). ©McGregor/Gulacy
Omslag och försättsblad till Sabre (1978). ©McGregor/Gulacy
  • Sabre: Slow Fade of an Endangered Species (1978) av Don McGregor (manus) och Paul Gulacy (teckningar) från Eclipse Books, var ett seriealbum (21×28 cm, 52 sidor, klammerhäftad) som var den första serieroman som såldes på den nyskapade “direktmarknaden” med serietidningsbutiker i USA. McGregor kallade den ett Graphic Album i intervjuer, även om förlaget kallade det en Comic Novel (“serieroman”)
Serieroman eller serietidning? Ett prologuppslag, och en epilogsida ur Sabre (1978). ©McGregor/Gulacy
Ett prologuppslag, och en epilogsida ur Sabre (1978). ©McGregor/Gulacy

Future Day
Serieroman eller serietidning? Omslag till Future Day (1979) och en sida ur insidan. ©Flying Buttress
Omslag till Future Day (1979) och en sida ur insidan. ©Flying Buttress
  • Future Day (1979) av Gene Day från Flying Buttress Press/NBM, var en inbunden novellsamling i albumformat (22×28 cm, 52 sidor, limbunden) som blev kallad Graphic Album
På omslagets baksida kommenterar Terry Nantier, skapare av NBM Publishing (illustrerad av Steve Bissette), frågan om vad ett Graphic Album är? ©Flying Buttress
På omslagets baksida kommenterar Terry Nantier (skapare av NBM Publishing), illustrerad av Steve Bissette, frågan om vad ett Graphic Album är? ©Flying Buttress

Silver Surfer
Omslag till The Silver Surfer (1978) och ett uppslag ur inlagan. ©Simon&Schuster/Fireside
Omslag till The Silver Surfer (1978) och ett uppslag ur inlagan. ©Simon&Schuster/Fireside
  • The Silver Surfer: The Ultimate Cosmic Experience (1978), en originalberättelse av Stan Lee och Jack Kirby, från Simon & Schuster/Fireside Books (18×25 cm, 132 sidor, inbunden) var en annan tidig serieroman, om än den inte beskrev sig på det sättet. Betecknande nog blev utgåvan publicerad av ett traditionellt bokförlag och distribuerad genom bokhandeln

Tantrum
Omslag och ett uppslag ur Tantrum. ©Feiffer
Omslag och ett uppslag ur Tantrum (1979). ©Feiffer
  • På samma sätt var det med Tantrum (1979) av Jules Feiffer (21×27 cm, 200 sidor, inbunden), från Alfred A. Knopf, som på skyddsomslag beskrevs som en Novel in Pictures (”bildroman”). Feiffer var i slutet av 40- och början av 50-talet tecknarassistent hos Will Eisner

Tillbaka till toppen av sidan


Ett hus i Bronx
Omslag till "A Contract with God and Other Tenement Stories!" (1978) av Will Eisner. ©Baronet

Omslag till “A Contract with God and Other Tenement Stories!” (1978) av Will Eisner. ©Baronet

Termen Graphic Novel började växa i popularitet efter att den förekom på omslaget till Ett hus i Bronx (A Contract with God and Other Tenement Stories, 1978) av Will Eisner (inte den inbundna utgåvan, men den limbundna). Seriesamlingen var ett moget, komplext verk med fokus på vanliga människors liv i den verkliga världen, baserat på Eisners egna livserfarenheter (15×23 sidor, 196 sidor).

En sida ur “A Contract with God and Other Tenement Stories!” (1978). ©Eisner

En sida url "A Contract with God and Other Tenement Stories!" (1978). ©Eisner

Framgången för A Contract with God hjälpte till att etablera termen Graphic Novel i allmänt bruk, och många källor har felaktigt utnämnt Eisner för att vara den förste att använda den.

Ett hus i Bronx består för övrigt av ett antal ganska separata historier, och borde kanske snarare kallas novellsamling än roman.

Serietidningsförlag började snart därefter producera fler serieromaner som innehöll originalserier och återtryckta berättelser, och fler bokhandlare började sälja serieromaner.

Tillbaka till toppen av sidan


Efter 1978
Serieroman eller serietidning? Omslag ur Marvel Preview #17 (1979) och ett uppslag med Blackmark. ©Marvel
Omslag ur Marvel Preview #17 (1979) och ett uppslag med Blackmark. ©Marvel

En av de tidigaste samtida tillämpningarna av termen, efter Eisner, var Marvel Preview #17 (1979) med Blackmark: The Mind Demons (68 sidor, klammerhäftad). Utgåvan var märkt Graphic Novel på omslaget, och var en svartvit serietidning, där en 117-sidig serie av Gil Kane, tecknad tidigare på 70-talet, var omredigerad för att fylla 60 sidor.

Tillbaka till toppen av sidan


Marvel Graphic Novel

Efter det publicerade Marvel en serie utgåvor kallad Marvel Graphic Novel, serieböcker i seriealbumformat (21×28 cm, 52-84 sidor, limbunden), numrerade som serietidningar, från #1 (1982) The Death of Captain Marvel av Jim Starlin, till #75 (1993) Daredevil Black Widow – Abattoir, av Jim Starlin (manus) och Joe Chiado (teckningar).

Marvel beställde serieromaner med originalberättelser från serieskapare som John Byrne, J. M. DeMatteis, Steve Gerber, Don McGregor, Frank Miller, Bill Sienkiewicz, Walt Simonson, Charles Vess och Bernie Wrightson.

Serieroman eller serietidning? Omslag till Marvel Graphic Novel #1, #10, #30 och #75. ©Marvel
Omslag till Marvel Graphic Novel #1, #10, #30 och #75. ©Marvel
  • Medan de flesta av dessa hade Marvel-superhjältar i huvudrollen, innehöll andra, som Hjärtskott (Heartburst and Other Pleasures, #10, 1984) av Rick Veitch, ursprungliga sf/fantasyfigurer. Serien var publicerad på svenska i Maxx nr 7, 1987 från Epix
  • Andra, som Dracula – A Symphony in Moonlight and Nightmares (#26, 1987) av John J. Muth, var serieadaptioner av litterära verk eller figurer
  • A Sailor’s Story (#30, 1987), av Sam Glanzman, var en berättelse om hans tid i marinen under andra världskriget
Serieroman eller serietidning? Omslag till Marvel Graphic Novel #26, Dracula - A Symphony in Moonlight and Nightmares (1987), och inledande sida (Splasch Page). ©Marvel
Omslag till Marvel Graphic Novel #26, Dracula – A Symphony in Moonlight and Nightmares (1987), och inledande sida (Splasch Page). ©Marvel
  • Willow (#36, 1988) av Jo Duffy (manus), Bob Hall (skiss) och Romeo Tanghal (tusch) var publicerad på svenska (1988) av Atlantic
Omslag till Marvel Graphic Novel #36, Willow (1988), och inledande sida i original (Splasch Page). ©Marvel
Omslag till Marvel Graphic Novel, Willow (1988) på svenska, och inledande sida i original (Splasch Page). ©Marvel

Tillbaka till toppen av sidan


80-tal

Maus
Omslag till Maus (1988 och 1991). ©Spiegelman
Omslag till Maus (1988 och 1991). ©Spiegelman

Maus: A Survivor’s Tale (två utgåvor: 164 resp. 144 sidor, serietidningsformat, inbunden, 1986 och 1991) av Art Spiegelman, från Pantheon, blev Pulitzer-prisbelönad, och hjälpte till att etablera både begreppet och idén med serieromaner i allmänhetens huvud.

Ett uppslag ur Maus (1988). ©Spiegelman
Ett uppslag ur Maus (1988). ©Spiegelman

Tillbaka till toppen av sidan


DC Comics

Två titlar från DC Comics, med fristående kortare serier, bidrog också till att etablera serieromanen, även om de inte ursprungligen var publicerade som sådana:

The Dark Knight Returns
Omslag till samlingsvolymen Batman: The Dark Knight Returns (1986). ©Warner/DC
Omslag till samlingsvolymen Batman: The Dark Knight Returns (1986). ©Warner/DC
  • Batman: The Dark Knight Returns (1986), av Frank Miller (skiss) och Klaus Janson (tusch) i en utgåva från Warner Books (224 sidor, inbunden/limbunden) var en samlingsvolym ur fyra serietidningar från DC (17×26 cm, limbunden), om en äldre Batman som står inför problemen med en dystopisk framtid
Ett uppslag ur Batman: The Dark Knight Returns (1986). ©DC
Ett uppslag ur Batman: The Dark Knight Returns (1986). ©DC
  • Första delen av serien (#1) är utgiven på svenska (1989) av Epix med titeln Batman – Mörkrets riddare
Serieroman eller serietidning? Omslag till Batman: The Dark Knight Returns #1, #2, #3 och #4 (1986). ©DC
Omslag till Batman: The Dark Knight Returns #1, #2, #3 och #4 (1986). ©DC

Watchmen
Omslag till Watchmen (1987) och en inledande sida ur inlagan. ©DC
Omslag till Watchmen (1987) och en inledande sida ur inlagan. ©DC
  • Watchmen (1987), av de brittisk serieskaparna Alan Moore (manus) och Dave Gibbons (teckningar), är en samlingsvolym i serietidningsformat med serier (420 sidor, limbunden) från serietidningen Watchmen #1-12 (1986-87) där de, bland annat, utforskar ”maktens dynamik i en värld efter Hiroshima”
Ett uppslag ur Watchmen (1987). ©DC
Ett uppslag ur Watchmen (1987). ©DC
  • Publicerad på svenska i sex nummer (1987-88) av Semic med undertiteln Väktarna.
Omslag till Watchmen/Vältarna nr 1-6 (1987-88). ©Semic
Omslag till Watchmen/Vältarna nr 1-6 (1987-88). ©Semic
  • Utgiven som samlingsalbum på svenska (1990) av Medusa/Epix, av Bra Spänning (1991), och Egmont (2006)
Omslag till samlingsvolymer med Watchmen (1990, 1991, 2006). ©Epix/Bra Spänning/Egmont
Omslag till samlingsvolymer med Watchmen (1990, 1991, 2006). ©Epix/Bra Spänning/Egmont

Tillbaka till toppen av sidan


90-tal

Populära serieromaner med superhjältar från DC inkluderar:

Kingdom Come
Omslag till Kingdom Come, olika editioner (aug., sept., nov. 1997). ©DC
Omslag till Kingdom Come, olika editioner (aug., sept., nov. 1997). ©DC
  • Kingdom Come (17×26 cm, 240 sidor, inbunden/limbunden, 1997) av Mark Waid (manus) och Alex Ross (teckningar), med Superman, Batman, Wonder Woman, Shazam, The Spectre, Norman McCay och många fler superhjältar. Serien var ursprungligen en miniserie på fyra serietidningar (52 sidor, klammerhäftad, 1996)
Omslag till Kingdom Come #1-4 (1986). ©DC
Omslag till Kingdom Come #1-4 (1996). ©DC
Crisis on Infinite Earths
"Crisis on Infinite Earths" innehöll de flesta av DC-superhjältarna och börjar stort genom att omedelbart döda skurkarna i ”The Crime Syndicate of America”. (1986). ©DC
Serieromanen “Crisis on Infinite Earths” innehöll de flesta av DC-superhjältarna och börjar stort genom att omedelbart döda skurkarna i ”The Crime Syndicate of America”. (1986). ©DC
  • Crisis on Infinite Earths av Marv Wolfman (manus), George Pérez (skiss) och tuschad av Dick Giordano och Pérez, och/eller Mike DeCarlo. Serien, med Superman, Rymdens hjältar (Legion of Super-Heroes), Flash (Barry Allen-versionen), Stålflickan (Supergirl) och väldigt många fler (Legends of the DC Universe), utkom först i serietidningen Crisis on Infinite Earths #1–12 (36-52 sidor, 1985-86)
Omslag till Crisis on Infinite Earths #1–12 (1985-86). ©DC
Omslag till Crisis on Infinite Earths #1–12 (1985-86). ©DC
  • Serien utkom senare som samlingsvolym (376 sidor, inbunden med skyddsomslag och förvaringsbox, 1998)
  • Crisis on Infinite Earths blev första delen i en Crisis-trilogi. Den följdes av Infinite Crisis (2005–2006) och Final Crisis (2008–2009)
Omslag till samlingsvolymerna Crisis on Infinite Crisis och Final Crisis (2006 resp. 2009), båda föregicks av publicering i serietidningar. ©DC
Omslag till samlingsvolymerna Crisis on Infinite Crisis och Final Crisis (2006 resp. 2009), båda föregicks av publicering i serietidningar. ©DC

Andra kända serieromaner:

Elektra Lives Again
Omslag till Elektra Lives Again (1990), och ett uppslag ur inlagan. ©Epic
Omslag till Elektra Lives Again (1990), och ett uppslag ur inlagan. ©Epic
  • Elektra Lives Again (17×26 cm, 88 sidor, inbunden, 1990) av Frank Miller, med Matt Murdock/Daredevil

Ghost World
Omslag till Ghost World (1997), och en sida ur inlagan. ©Fantagraphics
Omslag till Ghost World (1997), och en sida ur inlagan. ©Fantagraphics
  • Ghost World (17×26 cm, 80 sidor, inbunden/limbunden, 1997) av Daniel Clowes, från Fantagraphics, var publicerad på svenska av Epix (2002) och saknar superhjältar. Utgåvan har belönats med Ignatz Award (1998) och på svenska fått priset Urhunden (2003)
Omslag till Ghost World (2002) på svenska, och ett uppslag ur inlagan. ©Epix
Omslag till Ghost World (2002) på svenska, och ett uppslag ur inlagan. ©Epix

From Hell
Omslag till From Hell (1999), och ett uppslag ur inlagan. ©Moore/Campbell
Omslag till From Hell (1999), och ett uppslag ur inlagan. ©Moore/Campbell
  • From Hell (20×27 cm, 572 sidor, inbunden, 1999) av brittiska serieskaparna Alan Moore (manus) och Eddie Campbell (tecknare), är baserad på de mord som tillskrivs Jack Uppskäraren (Jack the Ripper)

Tillbaka till toppen av sidan


2000-tal

Serieromaner från Pantheon utan superhjältar inkluderar:

Jimmy Corrigan
Omslag till ”Jimmy Corrigan: The Smartest Kid on Earth” (2000), med skyddsomslag. ©Pantheon
Omslag till ”Jimmy Corrigan: The Smartest Kid on Earth” (2000), med skyddsomslag. ©Pantheon
  • Jimmy Corrigan: The Smartest Kid on Earth (21×17 cm, 382 sidor, inbunden, 2000) av Chris Ware. Serien har tidigare varit publicerad i Acme Novelty Library #1-14 (1993-2000) från Fantagraphics, och belönats med flera priser, bl.a. Eisner Award (2001)
Ett uppslag ur ”Jimmy Corrigan: The Smartest Kid on Earth” (2000). ©Pantheon
Ett uppslag ur ”Jimmy Corrigan: The Smartest Kid on Earth” (2000). ©Pantheon

Black Hole
Omslag till Black Hole (2005), och ett uppslag ur inlagan. © Pantheon
Omslag till Black Hole (2005), och ett uppslag ur inlagan. ©Pantheon
  • Black Hole (17×24 cm, 376 sidor, inbunden, 2005) av Charles Burns
Omslag till Black Hole #1-4 (1995-97). ©Kitchen Sink
Omslag till Black Hole #1-4 (1995-97). ©Kitchen Sink
  • Serien har tidigare varit publicerad som serietidning med 12 nummer (36 sidor med undantag av #1, 44 sidor, och #12, 52 sidor, klammerhäftad, 1998-2004) från Fantagraphics
  • De fyra första numren var först utgivna av Kitchen Sink Press (1995-97). Samlingsvolymen har belönats med flera priser, bl.a. Eisner Award (2006)
Omslag till Black Hole #5-12 (1998-2005). ©Fantagraphics
Omslag till Black Hole #5-12 (1998-2004). ©Fantagraphics

Building Stories
Omslag till Building Stories (2012), och en sida ur en av inlagorna. ©Pantheon
Omslag till Building Stories-boxen (2012), och en sida ur en av inlagorna. ©Pantheon
  • Building Stories (29×41 cm, 260 sidor, inbunden, 2012) av Chris Ware, är i huvudsak en serie noveller uppdelade i olika format som tillsammans utgör en komplett berättelse, även om det inte finns någon specificerad ordning på berättelserna. Samlingsvolymen utkom i boxform bestående av fjorton olika trycksaker, inklusive inbundna böcker, tidningar, affischer och bilderböcker
Av boxens baksida framgår det hur diversifierat innehållet i boxen är. ©Pantheon
Av boxens baksida, som är något av en läsguide, framgår det hur diversifierat innehållet i boxen är. ©Pantheon
  • Samlingsboxen har belönats med flera priser, bl.a. Eisner Award

Serieromaner innehåller inte alltid fiktiva berättelser. Många av de starkaste serieromanerna är skrivna som memoarer, som exempelvis:

Blankets
Omslag till Blankets (2003), och en sida ur inlagan. ©Fies
Omslag till Blankets (2003), och en sida ur inlagan. ©Fies
  • Blankets (17×25 cm, 596 sidor, limbunden, 2003) av Craig Thompson, utgivet av Top Shelf Productions. Boken berättar om Thompsons barndom i en kristen familj, hans första kärlek och hans tid som ung vuxen. Samlingsvolymen har belönats med flera priser, bl.a. Eisner Award (2004)
Mom’s Cancer
Omslag till Mom’s Cancer (2005), och en sida ur inlagan. ©Fies
Omslag till Mom’s Cancer (2005), och en sida ur inlagan. ©Fies
  • Mom’s Cancer (19×14 cm, 136 sidor, inbunden, 2004) av Brian Fies, utgivet av Harry N. Abrams Books, som beskriver hans mammas kamp mot lungcancer. Mom’s Cancer var den första webbserie (2003–05) som fick Eisner Award (2005). Den tryckta samlingsvolymen (2006) blev tilldelad Harvey Award
Stitches
Omslag till Stitches (2009), och ett uppslag ur inlagan. ©Norton
Omslag till Stitches (2009), och ett uppslag ur inlagan. ©Norton
  • Stitches (18×23 cm, 342 sidor, inbunden, 2009) av David Small, utgivet av förlaget W. W. Norton. Den berättar om hur Small, från att ha varit ett sjukt barn och cancerpatient, blivit en rastlös tonåring som fattade det riskfyllda beslutet att fly hemifrån vid sexton års ålder – med drömmen om att bli konstnär

Tillbaka till toppen av sidan


Andra media

En handfull serieromaner med superhjältar har gjorts till filmer:

Filmaffischer för ”Hellboy” (2004), ”V for Vendetta” (2005) och ”Watchmen” (2009). ©Sony/Warner/Paramount
Filmaffischer för ”Hellboy” (2004), ”V for Vendetta” (2005) och ”Watchmen” (2009). ©Sony/Warner/Paramount
  • Watchmen (2009), utgiven 1987 av DC
  • V för Vendetta (V for Vendetta, 2005), utgiven 1990 av DC
  • Hellboy (2004), utgiven 1994 av Dark Horse

Tillbaka till toppen av sidan


Blogg

Ett urval källor:
Maurice Horn (redaktör): The world encyclopedia of comics, ISBN 0-87754-030-6, 2:a uppl. 1976
Mom’s Cancer
Crisis (13th Dimension)
The Vault of Culture
Blackmark (13th Dimension)
His Name Is Savage
Strange Tales (Read All Comics)
Marvel Graphic Novel (Read All Comics)
University of Missouri
All Flash (OMG Beau Peep)
Harvey Kurzman’s Jungle Book (Google Books)
Don Markstein’s Toonopedia
NRM: Illustration History
Seriewikin
Wikipedia

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.