Kreatörer

Serietecknare och andra serieskapare

Här kan du botanisera bland skämttecknare, serietecknare, manusförfattare och andra serieskapare från den tid när de var som bäst.

Serieskapare med efternamn som börjar på bokstaven A-B | C-E | F-G | H-J | K-L | M-O | P-R | S-T | U-Ö

Ett urval källor

---

SerieteCknare och Serieskapare

En serietecknare/skapare är en bildkonstnär som specialiserat sig på att skapa tecknade serier. Resultatet av detta arbete kan användas för underhållning, politiska kommentarer, reklam, etc.

Serietecknare kan arbeta för många olika publika format, som serietidningar, seriestrippar, seriealbum, redaktionella teckningar, grafiska romaner, skämtteckningar, etc.

Tecknade serier är ofta en enda skapares verk, men arbetet med att göra dem kan också fördelas mellan ett antal specialister. Det kan finnas separata manusförfattare och tecknare, och tecknare kan specialisera sig i delar av verket såsom att teckna seriefigurer eller bakgrunder. 

Tillbaka till sidans topp

---

Amerikanska serieskapare

Serier på engelska

Richard F. Outcault (The Yellow Kid) skapade en söndagsserie som amerikaner har sett som seriernas ursprung, med premiär den 16 februari 1896.

Rudolph Dirks (The Katzenjammer Kids – svenska Knoll och Tott) utvecklade serieformen ytterligare 1898 när han införde pratbubblan.

Bud Fisher (A. Mutt, senare Mutt and Jeff – på svenska Stor-Klas och Lill-Klas) etablerade 1907 kortare, svartvita dagsstrippar som seriegenre i dagspress.

Tillbaka till sidans topp

---

Syndikat

Tecknade serier fick utbredd distribution till vanliga dagstidningar av publiceringssyndikat som Universal Press Syndicate, United Media eller King Features.  Söndagsserier färgläggs hos speciella företag som American Color innan de publiceras.

George McManus (Bringing up Father – Gyllenbom på svenska) skapade 1913 med sin serie en ny seriegenre: familjeserier.

Roy Crane (Wash Tubbs, som senare ändrade namn till Wash Tubbs and Captain Easy) började med sin serie 1924 också genren äventyrsserier, och även E. C. Segar (Thimble Theatre) bidrog, efter tillkomsten av Popeye (Karl-Alfred) 1929.

Hal Foster (Tarzan 1931), Chester Gould (Dick Tracy 1931), Milton Caniff (Terry and the Pirates 1934) och Alex Raymond (Flash Gordon 1934 – Blixt Gordon på svenska) bidrog till att förädla genren ytterligare.

Tidiga amerikanska serietidningar

Lee Falk (Mandrake 1934 och Fantomen 1936) var som serieskapare annorlunda, genom att han var manusförfattare och inte serietecknare.

The Golden Age of Comic Books
E.C. Comics
Comics Code

Charles M Shultz (Peanuts 1950 – Snobben), Mort Walker (Beetle Bailey 1950 – Knasen), och Johnny Hart (B.C. 1958) lanserade en ny generation humorserier på 50-talet.

Tillbaka till sidans topp

---

60-talet

Stan Lee var manusförfattaren bakom många nya superhjälteserier på 60-talet, i samarbete med tecknare som Jack Kirby och Steve Ditko.

Inom serietidningsbranschen i Nordamerika har tecknarstudion blivit den viktigaste metoden för serieskapande. I branschen har rollerna delats upp och hanteringen av studion har blivit förlagets ansvar, med en redaktör som övergripande ansvarig. Redaktören samlar ett antal serieskapare och övervakar arbetet till publicering.

De stora serietidningsförlagen (som Marvel Comics eller DC Comics) använder team av serietecknare för att producera serierna. När man vill ha en konsekvent konstnärlig stil bland olika serietecknare, kan modellark användas som referens för hur seriefigurerna ska tecknas (som Archie Comics).

Tillbaka till sidans topp

---

Olika serieskapare

Särskilt i amerikanska superhjälteserier, kan bildskapandet delas upp mellan

• en skissare (penciller) som skapar layouten för bilderna
• en tuschare (inker) som renritar teckningarna med bläck
• en färgläggare (colourist)
• en textare (letterer) som lägger till bildtexter och pratbubblor. 

Som kontrast kan en tecknad serie vara en ensam skapares verk. En serietecknare och andra serieskapare kan använda assistenter, medan skämttecknare, politiska och redaktionella tecknare tenderar att arbeta ensamma.

Det är emellertid inte ovanligt att en serietecknare använder studiometoden, särskilt när en serie blir framgångsrik. Mort Walker skapade en studio, medan Bill Watterson och Charles Schulz inte gjorde det.

Underground Comix
Grafiska romaner

Tillbaka till sidans topp

---

Brittiska Serietecknare och andra serieskapare

Brittiska serietidningar

Frank Bellamy (Garth) var en brittisk serietecknare, som i Storbritannien är känd för sitt arbete på serietidningen Eagle. Han omarbetade serien Dan Dare, skapad av Frank Hampson, och är i Sverige känd för Garth som han ritade för Daily Mirror.

Peter O’Donnell och Jim Holdaway (Romeo Brown, Modesty Blaise) var manusförfattare respektive serietecknare på 60-talet för tidningar som Daily Mirror och The Evening Standard.

Pat Mills (2000 AD, Judge Dredd) var en flitig serieskapare från och med 70-talet, med serietidningen Action och många fler titlar.

Tillbaka till sidans topp

---

Britter i Amerika

På 80-talet blomstrade åter brittiska serier, en period som kallats “the British Invasion” i seriernas historia. Benämningen syftar på den grupp brittiska serietecknare och andra serieskapare som ökade i amerikanska serietidningar i slutet av 80-talet. Dessa serieskapare förde med sig sina egna teman, aktuella i brittiska medier. Det kom att bana väg för mogna och “mörkare och kantigare” serietidningar. 

Perioden inkluderade serieskapare som Alan Moore (V for Vendetta, From Hell, Watchmen, Swamp Thing), Neil Gaiman (The Sandman), Grant Morrison (Batman, 2000 AD), och Warren Ellis (Wanted, Kick-Ass).

Serietidningen John Constantine: Hellblazer, där historien till stor del utspelar sig i Storbritannien med magikern John Constantine i huvudrollen, banade vägen för brittiska författare som Jamie Delano och Peter Milligan.

Tillbaka till sidans topp

---

Fransk-belgiska serieskapare

Fransk-Belgiska tecknade serier

Schweiziska Rodolphe Töpffer är känd för sina illustrerade böcker (littérature en estampes). I Europa skulle serietraditionen kunna anses börja med honom, redan från 1827.

Bandes dessinées (“tecknade serier” på franska), även kallade fransk-belgiska serier, är serier som vanligtvis ursprungligen är skapade på franska för läsare i Frankrike och Belgien. Dessa länder har en lång tradition av tecknade serier som är separat från engelskspråkiga serier. 

Tillbaka till sidans topp

---

Tintin

Georges Remi, signaturen Hergé (Tintin), publicerade det första äventyret med Tintin i Le Petit Vingtième från januari 1929 till maj 1930.

Le Journal de Mickey

Bland de mest populära fransk-belgiska serier som uppnått internationell berömmelse, utöver Hergé, är serieskapare som Maurice De Bevere, signaturen Morris (Lucky Luke 1946), André Franquin (Gaston 1957), Pierre Culliford, signaturen Peyo (Les Schtroumpfs 1958 – Smurfarna), och René Goscinny & Albert Uderzo (Asterix 1959), alla skapare av humoristiska serier.  

Framgångsrika serietecknare och andra serieskapare av realistiskt tecknade serier inkluderar Jean-Michel Charlier & Jean Giraud, alias “Moebius” (Blueberry 1963), Jean van Hamme & Grzegorz Rosiński (Thorgal 1977), William Vance (XIII 1984, tillsammans med van Hamme), och Hermann Huppen.

Serietidningar för vuxna
Pilote
Hara-Kiri och Charlie Hebdo
L’Écho des savanes och Métal hurlant

Tillbaka till sidans topp

---

Holländska serieskapare

Holländaren Marten Toonder (Oliver B. Bommel en Tom Poes 1941 – på svenska Tom Puss), byggde upp en tecknarstudio, Toonder Studios, som nådde stor framgång med serier, animerade filmer och reklam.

Italienska serieskapare

Italienska västernserier

Skapartrion EsseGesse (Kinowa 1950, Kapten Miki 1951 och Il grande Blek 1954 – Davy Crockett på svenska), och paret Giovanni (”Gian”) Luigi Bonelli och Aurelio (”Galep”) Galleppini (Tex Willer 1948) skapade italienska västernserier som var populära i Sverige och i flera andra europeiska länder.

Tillbaka till sidans topp

---

Svenska serieskapare

Tecknade serier på svenska
Svenska serietidningar

Tidiga serietecknare och andra serieskapare i svenska skämttidningar som Söndags-Nisse, var Oscar Andersson (signaturen OA), och Oscar Jacobsson som hade stor framgång med Adamson.

I veckotidningar som Allt för Alla skapade Rudolf Petersson (91:an) och Elov Persson (Kronblom) traditionella svenska skämtserier på 30-talet.

Musse Pigg-tidningen var den första svenska serietidningen.

Eugen Semitjov (Allan Kämpe 1942) och Bo Vilson, signaturen Bovil (Tusen och en natt 1944), skapade äventyrsserier på svenska på 40-talet, och Rolf Gohs (Mystiska 2:an 1969) följde upp.

Tillbaka till sidans topp

---

Barnserier

Rune Andréasson ritade barnserier och lanserade sin första serie, Brum, redan 1944 – publicerad i Allers Familj-Journal. På 50-talet ritade han Teddys äventyr i Tuff och Tuss och deras vänner, och i den egna serietidningen Teddy i checkhäftesformat. Men det var som skapare av Bamse 1966, som han rönte stor framgång och även blev publicerad i andra länder.

Under 50-talet tillkom nya skämtserier tecknade av Torsten Bjarre (Lilla Fridolf 1956) och Gösta Gummesson (Åsa-Nisse 1955).

Svenska Mad som tillkom på 60-talet innehöll, förutom material från amerikanska MAD, även svenska serier, bland andra av Bengt Olof Wennerberg (signaturen Bowen) och Torvald Sundbaum.

Tecknade serier för vuxna

Tillbaka till sidans topp

---

Seriealbum

Svenska seriealbum

Jan Lööf nådde stor framgång med Felix som tillkom 1967, en barnserie som anslöt sig till den fransk-belgiska seriestilen. Lööf tecknade också andra serier, som Bellman, och en mängd barnböcker.

Serieskaparna Magnus Knutsson och Ulf Jansson gav ut ett flertal komiska äventyrsserier, bl.a. Ratte och Sveryda, från 70-talet och framåt.

Cecilia Torudd tecknade serier sedan 70-talet och nådde stor framgång på 90-talet med Ensamma mamman som många svenska dagstidningar publicerade. En annan kvinnlig serieskapare i slutet av 1900-talet var Inger Edelfeldt med Hondjuret.

Joakim Pirinen (Socker-Conny) och Ulf Lundkvist (Assar) var på sitt sätt nyskapande med sina serier från 80-talet.

Tillbaka till sidans topp

---

Serieskapande

Serietecknare skissar vanligtvis en teckning i blyerts innan de renritar teckningen med tusch (india ink), antingen med en tuschpenna eller en mårdhårspensel.  Tecknare kan också använda sig av ett ljusbord för att skapa den slutliga bilden med bläck. 

Vissa serietecknare och andra serieskapare, som till exempel Brian Bolland (tecknare av Judge Dredd) använder datorgrafik, där serierna finns fysiskt först när serierna är publicerade. 

Tillbaka till sidans topp

---

Ett urval källor:
Nisse Larsson: Svenska serietecknare. Alfabeta. 1992. Libris 7662759. ISBN 91-7712-331-X
Svenska serieskapare
Bandes dessinées
Lambiek Comiclopedia
Wikipedia