Frazetta i Agent X9 har tidigare varit publicerad i Agent X9 nr 4, 1992.
Frank Frazetta är en stor man i seriehistorien. Han har paradoxalt nog inte tecknat någon större mängd serier, framförallt inte på egen hand. Han lyckades inte heller få teckna det han helst ville. Men genom de serier han gjort och genom illustrationer och målningar, så har han ändå utövat stort inflytande och inspirerat yngre tecknare.
Beräknad läsningstid: 11 minuter
Självporträtt av Frank Frazetta (1962)
Dave Stevens Rocketeer skulle inte sett ut som den gör utan Frazetta, om den ens blivit tecknad. Jeff Jones är också en tydlig efterföljare. Berni Wrightson och Neal Adams är stora beundrare av Frazettastilen.
Hans stil som den utvecklade sig och som den kommit att uppfattas är i grunden heroisk. Det är vackra, kurviga, gärna kortväxta kvinnor och muskulösa, aktionsberedda män. Passande, laddade bakgrunder ramar in det hela.
Tidiga arbeten
Frazettas tidigaste arbeten såg helt annorlunda ut. Då tecknade han näpna djur och gjorde människor i karikerad skämtstil. Det här var på 40-talet och han signerade med Fritz. Frazettas första serie publicerades 1944 och han var då 16 år.
Frank Frazetta ansågs vara ett underbarn när det gällde teckning. Han togs från vanlig småskola och sattes i Brooklyns konstskola där han fick lära sig den klassiska konstens sätt att komponera bilder och människor.
Det blev dock bara en period och han kom tillbaka till det vanliga systemet där baseboll blev hans andra stora intresse. Frazetta kunde blivit proffsspelare i baseball, men han avstod och lirade med kompisarna istället. En orsak till att han inte var så produktiv som tecknare i ungdomen var det här med vännerna och basebollen. När har väl satte sig vid arbetsbordet gick det fort, men han hade svårt att komma sig för.
Vännerna, förresten, var Angelo Torres, George Woodbridge och Al Williamson bland andra. Ofta samarbetade han med någon av dem för att få något ur händerna.
Äventyrstecknare
En vändpunkt i Frank Frazettas utveckling kom 1949. En redaktör på serieförlaget Standard där han gjorde sina lustiga figurer gav honom några sidor Tarzan (Tarzan of the Apes). Det var söndagssidor från 30-talet av Harold Foster och nu fick Frazetta en idol och ett mål. Han började teckna i Fosters stil och han började odla drömmen att själv få teckna Tarzan åt dagspressen.
Frazetta gick över till andra förlag och gjorde äventyrsserier. DC gav ut Shining Knight som starkt påminde om Harold Fosters Prins Valiant (Prince Valiant).
Åt DC gjorde Frazetta också Tomahawk och ett antal korta västernserier.
Ungefär samtidigt arbetade han åt förlaget Magazine Enterprises och där gjorde han den serietidningsserie som är hans mest publicerade i Sverige – Dan Brand & Tipi. Serien om den amerikanske vildmarkskämpen Dan Brand och hans följeslagare gick på 50-talet i Seriemagasinet, på 60-talet i tidningen Tomahawk och på 70-talet i Fantomen.
På det här förlaget kom också Thun’da ut. Frazetta gjorde det första numret och den innehöll fyra berättelser om en amerikansk flygare som hamnar i en urtidsvärld. Det var en definitiv Tarzan-efterapning och Frazetta hoppades att serien skulle fungera som en språngbräda till jobbet som riktig Tarzantecknare.
Thun’da var välgjord och anses av många vara hans bästa serietidningsarbete. Första episoden kallades Bronco när den hamnade i Seriemagasinet 1952 och en av de andra kom i Texas året efter.
Johnny Comet
Vid den här tiden tecknade Frazetta en egen syndikatserie, Johnny Comet.
”Johnny Comet” i Buffalo Bills samlarserie. Tecknad av Göte Göransson. ©Serieförlaget/Åhlén&Åkerlund
Ja, den var egen så tillvida att ingen arbetat på den tidigare, men manus gjordes av andra och idén var väl syndikatets. Mc Naught hette det och var tämligen litet. Sportserier var ganska populära, framförallt de som handlade om boxare och bilsport hade fått ett uppsving efter andra världskriget, så det så kallade konceptet var inte så långsökt.
Som galjonsfigur sattes den förre stjärnföraren Peter de Paolo, han fick stå som författare. Enligt Al Williamson, som var med på ett hörn som tecknare, sköttes dock manusskrivandet av Earl Baldwin.
Johnny Comet började som dagsstrip i januari 1952 och söndagsversionen månaden efter. De var inte knutna till varann utan olika berättelser löpte parallellt.
Efter något halvår blev varje söndagssida ett avslutat helt.
Ace McCoy
Serien bytte också namn till Ace McCoy under hösten. När det blev svårt att hinna med fick kollegorna rycka in – Al Williamson är nämnd och Wally Wood har signerat några sena söndagssidor.
Serien försvinner i alla former efter nästan exakt ett år, den sålde dåligt. Under den här tiden utvecklas Frazettas stil helt märkbart. Inledningsvis visar han ett tydligt beroende av en av sina läromästare, Alex Raymond. Frazetta var en trogen läsare av Rip Kirby och han tog kompositionsidéer därifrån. Han är också noga med bakgrunderna.
Så småningom blir framställningarna avskalade och figurerna får mera substans, armar och ben ges lite underliga perspektiv. Stilen har tagit in element av Burne Hogarth. Även om inte ”Johnny Comet/Ace McCoy” varade så länge så var arbetet med den utvecklande för Frank Frazetta.
Serien hade dålig spridning, men den letade sig faktiskt in i en svensk serietidning. 1953 gick en tio månader av dagsserien i Serieförlagets lilla Buffalo Bill.
Mångsysslare
Tidigt 1953 var Frazetta utan fast seriearbete igen och han började spökteckna andras serier. Först en kort insats på Blixt Gordon (Flash Gordon) åt Dan Barry, sedan enligt egen uppgift nio år med Knallhatten (Li’l Abner) av Al Capp.
Frazetta gjorde också spridda insatser på olika serieförlag de närmaste tiotal åren. En del åt EC, Entertaining Comics.
Han gjorde en helt egen serietidningsserie åt dem och hade flera samarbeten och omslag.
Famous Funnies fick romantikserier och omslag till Buck Rogers.
Senare år
När han gjorde Little Annie Fanny åt Playboy kallade han sig Fritz igen.
Ett par Twilight Zone hos Western, de har gått på svenska.
Det har också de två baksidor han tecknat på Mad, en handlar om Tarzan (Tarzan of the Apes). Så har vi också sett Frazetta på många framsidor av Chock och Vampyr.
Omslaget till premiärnumret av Chock (1972) hade en illustration av Frazetta. ©Semic
Från mitten av 60-talet var det bokomslag, skivomslag, affischer illustrationer och målningar som gällde för Frank Frazetta. Han gav upp serietecknandet och blev berömd och började tjäna pengar. Han gjorde framsidor på böcker om Conan och hjälpte till att dra fram den gestalten. Och äntligen blev det Tarzan, för nu gjorde han omslag och illustrationer till Tarzan och andra skapelser av E R Borroughs.
Frank Frazetta blev uppburen mästare på vildmän, barbarer och Sword & Sorcery.
Han levde mellan 1928 och 2010.
Olle Dahllöf
Apropå Frank Frazetta
Olles hörna
LÄS MER HÄR
- Frazetta’s Johnny Comet
- Johnny Comet i Buffalo Bill
- Apropå Frank Frazetta
- Thun’da
- Dan Brand och Tipi (White Indian)
Ett urval källor:
Goofy Comics (Comic Book Plus)
Exciting Comics (Comic Book Plus)
Grand Comics Database
Seriesam
Heritage Auctions
Johnny Comet (Seriewikin)
Seriewikin