Harold Rudolf Foster (1892-1982), mer känd som Hal Foster, var en kanadensisk-amerikansk serietecknare som skapade Prince Valiant in the Days of King Arthur (på svenska Prins Valiant), en av de bästa tecknade serier som någonsin producerats.
Beräknad läsningstid: 11 minuter
Innehållsförteckning
Foster var en av de största skaparna av amerikanska dagspresserier, en av mediets stora innovatörer, och tillsammans med samtida kreatörer som Alex Raymond och Milton Caniff rankas han som en av de mest betydande serietecknarna.
Unga år
Foster föddes i hamnstaden Halifax i den kanadensiska provinsen Nova Scotia, men 1906 flyttade familjen till Winnipeg, Manitoba, och redan 1910 fick han som tonåring jobb som illustratör hos Hudson Bay Company och fick rita kvinnors underkläder, med många knappar och spets, för postorderkatalogen.
Foster började frilansa 1913, men illustratörsjobb var få. Han gifte sig 1915 med en ung Helen Wells, och arbetade de kommande åren som jaktguide i Ontario och Manitoba och som guldprospektör i Lake Rice-regionen. Vid 28 års ålder, med fru och två barn att försörja, kände Foster pressen att försörja sin unga familj, och beslutade att göra ett allvarligt försök att skapa sig en karriär som illustratör.
Flytten till Chicago
Han och en vän cyklade till USA och det tog dem två veckor att cykla från Manitoba till Chicago, dit de anlände 28 augusti 1919. Foster tog ett jobb hos ett gravyrföretag och började gå kvällskurser vid Chicago Art Institute, som han senare kompletterade med som han också studerade vid National Academy of Design och Chicago Academy of Fine Arts.
Efter avslutade konststudier arbetade han för Palenske-Young Studio och påbörjade en karriär som tidningsillustratör och reklamtecknare.
Tarzan
År 1927 fick Joseph Neebe, chef för Campbell-Ewald reklambyrå, idén att skapa en dagspresserie av Edgar Rice Burroughs populära romaner om Tarzan of the Apes. Illustratören av romanen från 1912, J. Allen St. John, tackade nej till att rita en dagspresserie, varför Neebe istället lät erbjudandet gå till Hal Foster som han kände från tidigare reklamjobb.
Foster var den förste tecknaren av dagspresserien Tarzan, som då blev en av de allra tidigaste äventyrsserierna. Serien började publiceras den 7 januari, 1929, samma dag som sf-serien Buck Rogers startade. Foster och Neebes första episod var en direkt adaption av den ursprungliga Burroughs-romanen, och Foster tecknade den första episoden som pågick i tio veckor, till mars 1929, varefter han återgick till reklambranschen.
Tarzan på söndagarna
Tarzan togs därefter över av Rex Maxon som också tecknade söndagserien som började den 15 mars 1931. Några månader senare återvände Foster till Tarzan, eftersom det stora börsfallet drabbat reklambranschen hårt, varpå han övertog söndagssidan från Maxon den 27 september 1931.
Några av de tidigaste sidorna producerade Foster ganska rutinmässigt, men när han började få nöjda läsarbrev påverkade det honom positivt. Han började experimentera fritt med teckningarna varför serien 1932-1934 rankas som en av de bästa i sin genre. Serien blev en stolthet och han använde sina talanger för att skapa den. Foster var som serietecknare innovativ och tillförde en målerisk, impressionistisk inställning till serier, och började tidigt experimentera med ljus- och skuggeffekter.
Foster kom att teckna Tarzan fram till 1937. Han hade då skapat en definition av Tarzan, som vi sedan förväntar oss Tarzan. Han etablerade en teckningsstil som kom att påverka alla andra tecknare som därefter tecknat serien, som Burne Hogarth, Amilcar Ruben Moreira (Rubimor), Bob Lubbers, Russ Manning, Gil Kane, Mike Grell, Gray Morrow, Joe Kubert, John Buscema etc.
Innan Foster lämnade Tarzan hade han under senare år hunnit tröttna på att arbeta på någon annans serie på kommission och hade planer på att göra en egen skapelse.
Tarzan var inte den enda djungelserien
Prince Valiant
På sin fritid utvecklade han en serie som hade arbetstitlar som “Derek, Son of Thane” och “Prince Arn”. Serien var baserad på berättelserna om riddarna kring runda bordet, och konceptet var noggrant uttolkat av Foster.
1937 lämnade den då 44-årige Foster uppdragsgivaren United Features Syndicate (som först fick frågan om att ge ut serien, men tackade nej) och Tarzan, för att arbeta för King Features på sin skapelse, som kom att bli hans livsverk, söndagsserien Prins Valiant. Fosters sista Tarzan-stripp publicerades den 2 maj 1937.
På begäran av syndikatet gav Foster sitt nya projekt namnet Prince Valiant in the Days of King Arthur. Den hade premiär 13 februari 1937 och var större delen av Fosters tid i helsidesformat, ett format som lät Foster använda olika sidlayouter, och göra mycket detaljerade teckningar, med känsla för perspektiv, textur och atmosfär.
Foster var en mästare i att skildra subtila känslor och multidimensionella karaktärer med klara nyanser mellan gott och ont. Tidningssyndikat och utländska förläggare tyckte ibland att Foster gick lite för långt med sina teckningar, och det hände att King Features tvingade honom att redigera teckningar innan de gick i tryck, men även det som King Features släppte kunde utländska förlag sedan censurera, som halvnakna bröst, eller våldshandlingar som halshuggningar och tydligt blodsprut.
Andra arbeten
Hal Foster bemödade sig för att ge sina sidor en hög kvalitet, och spenderade 50-60 timmar varje vecka för att skapa en sida. Han arbetade dock 9-12 veckor i förväg, så att han kunde även driva några andra projekt.
För King Features Book of the Month skapade han en tecknad serieadaption av Frank Werfels roman Song of Bernadette 1943.
1944 flyttade Foster och hans fru Helen från Topeka till Redding Ridge, Connecticut och 1971 flyttade de till Spring Hill, Florida.
Pappersransonering under andra världskriget orsakade att Prince Valiant krympte från helsida till två tredjedelar av det tidigare formatet.
Prins Valiant-söndagssidorna fick ett komplement 1944-45 genom Fosters serie The Mediæval Castle, som tidningarna kunde välja att klippa bort vid behov, alternativt låta resten av sidan fyllas med den nya serien.
Foster illustrerade även boken The Young Knight 1945, en bok med vissa likheter med The Mediæval Castle.
Återanvändningen av illustrationer
Efter kriget återgick Prince Valiant till det stora helsidesformatet till 1951. Därefter begränsade redaktörerna Foster möjligheter att variera layouten. Tidningar skulle kunna välja att antingen behålla serien med rutorna i tre rader eller omforma serien till att bli en tvåradig serie.
Foster producerade också sex teckningar, december 1948, som beskriver Jesu Kristi födelse i King Features årliga produktion The Christmas Story.
Assistenter och ersättare
Från 50-talet började Foster arbeta med assistenter. Sonen Arthur James Foster ritade bakgrunder och färglade i tjugo år (1952-62). Andra som assisterat var Philip ”Tex” Blaisdell (1962-68), Lee Marrs (1967-68) och Wayne Boring (1966-69) med Hugh Donnel som färgläggare.
Hal Foster fortsatte att skriva och teckna serien till början av 70-talet, då ledinflammation började påverka hans ritning. År 1970 började Foster därför planera för sin pensionering. Han bjöd in andra tecknare att rita några Prins Valiant-sidor. Av Gray Morrow, John Cullen Murphy och Wallace Wood så valde Foster 1971 Murphy som sin samarbetspartner och ersättare.
Den sista sidan som Hal Foster ritade är publicerad den 16 maj 1971. Därefter tecknade/tuschade Murphy serien från manus och skisser av Foster.
Foster slutade signera Prins Valiant-sidorna 1975. Under flera år fortsatte han dock att skriva manus till serien. Foster fortsatte också göra ganska detaljerade skisser för Murphy, till den 10 februari 1980. Men på slutet gjorde han mindre och mindre manusskrivande och tecknande. Och efter en längre bedövning under en operation förlorade han minnet och kom inte längre ihåg att han någonsin gjort Prins Valiant.
Foster dog i Spring Hill 1982.
Influenser
Hal Foster är en av de mest berömda serietecknarna genom alla tider. Med sin bakgrund i klassisk illustration introducerade Foster nya tekniker i dagspresserien. Han hade stort inflytande på den unga serieläsande generationen, varav många blev inflytelserika serietecknare själva. En rad artister har nämnt att Hal Foster haft stort inflytande på deras arbete. Exempelvis Carl Barks, Jack Davis, Steve Ditko, Mort Drucker, Frank Frazetta, Jean Giraud, Gil Kane, Jack Kirby, Joe Kubert, Siegel & Shuster, Marten Toonder, Al Williamson och Wallace Wood.
Utmärkelser
Foster tilldelades Banshees’ pris “Silver Lady” 1952. Även National Cartoonists Society gav Foster flera utmärkelser av för Prince Valiant. Han tilldelades Reuben Award år 1957, The Story Comic Strip Award 1964, Special Feature Award 1966 och 1967. Han erhöll även Elzie Segar Award 1978 och Gold Key Award (deras Hall of Fame) 1977.
Hal Foster var 73 när han valdes in i Storbritanniens Royal Society of Arts, en ära som få amerikaner förunnats.
Foster introducerades i Will Eisner Award Hall of Fame 1996. Och även i Joe Shuster Canadian Comic Book Creators Hall of Fame 2005, båda postumt.
Hal Foster är också invald postumt i Society of Illustrators Hall of Fame 2006.
Comic Strip Classics
Prince Valiant var en av 20 tecknade serier som U.S. Postal Service uppmärksammade med ett eget frimärke med titeln Comic Strip Classics (1 oktober 1995) inför 100-årsjubiléet av tillblivelsen av den tecknade serien.
Comics serierna 100 år
Boken Comics – Serierna 100 år av Sture Hegerfors & Lasse Åberg uppmärksammade också Hal Foster och Prins Valiant.
Läs mer här
- Prins Valiant
- The Mediaeval Castle
- John Cullen Murphy
- Kinowa inspirerades av Prins Valiant
- Prins Valiant i Karl-Alfred
- Återanvändning av illustrationer
- Tecknade inte Prince Valiant
- Prince Valiant-index
- Fosters sista Prince Valiant
- Repetto – den bortglömde tecknaren
Ett urval källor:
Harold Foster ur THUD nr 6 (nr 4, 1969)
Johan Blixts Prins Valiant-index
PrinceValiant.org
Don Markstein’s Toonopedia
The Definite Prince Valiant Companion
Lambiek Comiclopedia
Seriewikin
Wikipedia