Serien Tintin

Den tecknade serien Tintin (Les Aventures de Tintin), är en av världens mest kända, skapad 1929 av belgaren Georges Remi, signaturen Hergé.

Ett par dramatiska serierutor från sid. 10 ur Tintin i Amerika. ©Hergé-Moulinsart
Ett par dramatiska serierutor från sid. 10 ur Tintin i Amerika. ©Hergé-Moulinsart

Tintins äventyr har blivit översatta till mer än 50 språk, och över 200 miljoner album har blivit sålda världen över.

Serien handlar om den unge journalisten Tintin, huvudfiguren i äventyren, som får vara med om en mängd fantastiska äventyr av de mest skiftande slag. Andra centrala seriefigurer är:

  • Milou, Tintins vita hund, fungerar som sidekick i serien, och räddar Tintin lika ofta som han själv behöver bli räddad
  • Kapten Haddock som är en råbarkad herre, men med ett mycket gott hjärta. Hans språk karaktäriseras av ”uppfinningsrika” svordomar, som ”anfäkta och anamma”, och ”bomber och granater”. Haddock gillar också att dricka whisky och bor på slottet Moulinsart
  • Dupondtarna står för mycket av seriens slapstick-humor. Men deras inkompetens går lika mycket ut på att de hela tiden försöker gripa fel person – inte sällan Tintin. Den enda skillnaden i utseendet finns i mustaschen. Georges Remi hade en far som var tvilling, och de båda bröderna lär ha haft för vana att avsluta varandras meningar, något som kan ha inspirerat till detektiverna Dupond och Dupont
  • Professor Kalkyl (Professeur Tournesol) ger liksom Dupondtarna serien många komiska situationer genom sin lomhördhet, och bristande insikt om denna, vilket ofta skapar konstiga missuppfattningar. Han är emellertid en begåvad vetenskapsman och bidrar med flera uppfinningar
  • Bianca Castafiore, ”Näktergalen från Milano”, är en operasångerska. Hon framställs som en för många skön sångerska med stora talanger. Kapten Haddock anser dock att hon mest är en plåga
Huvudfigurer och några bifigurer i serien Tintin. ©Hergé-Moulinsart
Huvudfigurer och några bifigurer i serien Tintin. ©Hergé-Moulinsart

Totalt producerade Hergé 24 Tintin-äventyr, varav flera blev omarbetade och återpublicerade en eller flera gånger.

Tintin kunde anta olika skepnader...

Tillbaka till toppen av sidan


Innehållet på webbsidan

Tillbaka till toppen av sidan


Publicering

Le Petit Vingtième

Serien Tintin hade premiär den 10 januari 1929 i Le Petit Vingtième, en ungdomsbilaga i dagstidningen Le Vingtième Siècle (i kortform Le XXe Siècle – ”Det 20:e århundradet”). Tintin gick där varje vecka tills tidningen blev nerlagd den 10 maj 1940 efter att Belgien blivit invaderat av tyska trupper.

Framsida och uppslag med Tintin ur Le Petit Vingtième n. 14, från 1 april 1930. ©Le XXe Siècle/Hergé-Moulinsart
Framsida och uppslag med Tintin ur Le Petit Vingtième n. 14, från 1 april 1930. ©Le XXe Siècle/Hergé-Moulinsart

Tillbaka till innehållsförteckningen


Albumutgivning

Tintins äventyr blev också utgivna i samlingsalbum efter varje episod, från 1930 av Éditions du Petit «Vingtième», och från 1934 av Éditions Casterman.

Denne tre första seriealbumen. ©Éditions du Petit «Vingtième»
Omslag till de tre första seriealbumen. ©Éditions du Petit «Vingtième»

Tillbaka till innehållsförteckningen


Cœurs Vaillants 

År 1930 började serien Tintin även i den franska barntidningen Cœurs Vaillants med veckoutgivning. Från början kompletterade redaktionen serien med egna textplattor under serierutorna, vilket var sedvanligt för dåtida europeiska (liksom svenska) bildberättelser. Hergé invände dock mot bruket så starkt att Cœurs Vaillants gav med sig och publicerade serien utan textplattor från och med 1931. Tidningen blev därmed källan till Tintins äventyr i Frankrike de kommande sjutton åren.

År 1930 publicerade Cœurs Vaillants (underst) Tintin som bildberättelse, med textplattor, till skillnad mot Le Petit Vingtième (överst) som publicerade serien med endast pratbubblor. ©Hergé-Moulinsart
År 1930 publicerade Cœurs Vaillants (underst) Tintin som bildberättelse med textplattor, till skillnad mot Le Petit Vingtième (överst) som publicerade serien med endast pratbubblor. ©Hergé-Moulinsart

Cœurs Vaillants hade svartvit inlaga, men tryckte omslaget med fler färger. Och någon enstaka gång hände det att även Tintin i inlagan hade färg.

Den 22 juni 1940 kapitulerade Frankrike efter att tyska trupper invaderat Paris. Cœurs Vaillants flyttade då sin verksamhet till Lyon. Där fortsatte utgivningen av episoden Det svarta guldet (Tintin au pays de l’Or noir) efter uppehåll 14 veckor, nu med Tintin på omslaget i fyrfärg.

En sida med Tintin ur Cœurs Vaillants från 10 november 1940. ©Hergé-Moulinsart

Tillbaka till innehållsförteckningen


Le Soir Jeunesse

Under kriget på 40-talet fick Hergé snart möjlighet att publicera Tintin i bilagan Le Soir Jeunesse till dagstidningen Le Soir, en av de få tidningar som var godkända under den tyska ockupationen.

Framsida och uppslaget med Tintin ur  Le Soir Jeunesse från 17 oktober 1940. ©Le Soir/Hergé-Moulinsart
Framsida och uppslaget med Tintin ur Le Soir Jeunesse från 17 oktober 1940. Rubriken säger att Tintin och Milou är tillbaka! ©Le Soir/Hergé-Moulinsart

När de allierade befriade Belgien 3 september 1944 blev Hergé svartlistad och anklagad för att ha samarbetat med de ockuperande tyskarna. Tintin-serien blev då nerlagd i Le Soir.

Tillbaka till innehållsförteckningen


Le Journal de Tintin

När Hergé blev tagen till nåder två år senare, var han med om att starta den nya serietidningen Tintin (Le Journal de Tintin) som hade premiär den 26 september 1946. Det var en ny veckotidning skapad för unga läsare, som blev den nya plattformen för publicering av Tintins äventyr. Den inledande episoden var avslutningen på De sju kristallkulorna (Les Sept Boules de cristal), men med rubriken Le Temple du Soleil (Solens tempel) som var fortsättningen på De sju kristallkulorna.

Omslag och uppslag ur Le Journal de Tintin från 26 september 1946. ©Hergé-Moulinsart
Omslag och uppslag ur Le Journal de Tintin n. 1 från 26 september 1946, som saknas i albumet De sju kristallkulorna mellan sid. 49 och 50. ©Hergé-Moulinsart
Omslag och uppslag ur Le Journal de Tintin n. 2 från 3 oktober 1946, motsvarande sid. 50 och delvis sid 51 i albumet De sju kristallkulorna. ©Hergé-Moulinsart
Omslag och uppslag ur Le Journal de Tintin n. 2 från 3 oktober 1946, motsvarande sid. 50 och delvis sid 51 i albumet De sju kristallkulorna. ©Hergé-Moulinsart

Tillbaka till innehållsförteckningen


Seriealbum på svenska

Serien Tintin har varit publicerad på svenska framförallt som seriealbum i färg. Flera förlag har varit involverade i utgivningen, och det är inte helt lätt att få en överblick av vilket förlag som gett ut vad och när.

Många förlag har varit involverade i utgivningen av Tintin med flera seriealbum.
Många förlag har varit involverade i utgivningen av Tintins äventyr, och även andra albumtitlar.

Serieförlaget bakom serieförlaget

Tillbaka till toppen av sidan


Tidig utgivning
Tintins äventyr (1960-62). ©Bonniers
Tintins äventyr (1960-62). ©Bonniers
Tintins äventyr (1968). ©Illustrationsförlaget
Tintins äventyr (1968). ©Illustrationsförlaget
Tintins äventyr med dubbla episoder. ©Carlsen Comics
Tintins äventyr med dubbla episoder. ©Carlsen Comics
Tre utgåvor med originalversioner (1988-94). ©Carlsen Comics
Tre utgåvor med originalversioner (1988-94). ©Carlsen Comics
  • Bokklubben Tintin Äventyrsklubb från förlaget Nordisk Bok utgav 1984-94 seriealbum med Tintin, Lucky Luke, Spirou med flera serier. Alla Tintin-äventyr utom de två äldsta blev publicerade.
Tintins äventyr i Tintins äventyrsklubb (1984). ©Nordisk bok
Tintins äventyr i Tintins äventyrsklubb (1984). ©Nordisk bok
  • Bokserien Hergé, samlade verk (1999-2000) från Bonnier Carlsen, totalt 19 utgåvor, innehåller alla Tintin-äventyr och även andra serier av Hergé
Hergé, samlade verk, nr 1-4 (1999). ©Bonnier/Carlsen
Hergé, samlade verk, nr 1-4 (1999). ©Bonnier/Carlsen

Tillbaka till innehållsförteckningen


2000-talet
  • Carlsen Comics har utgivit en ny upplaga av alla 24 Tintins äventyr 2003-05 i kronologisk ordning, totalt 24 utgåvor
Tintins äventyr i kronologisk ordning (2003-04). ©Carlsen Comics
Tintins äventyr i kronologisk ordning (2003-04). ©Carlsen Comics
Tintins äventyr i färg (2007-10) med originalutgåvor från 1942, två från 1943, och en från 1950. ©Carlsen Comics
Tintins äventyr i färg (2007-10) med en originalutgåva från 1942, två från 1943, och en från 1950. ©Carlsen Comics
Tintins äventyr i storformat (2012). ©Carlsen Comics
Tintins äventyr i storformat (2012). ©Carlsen Comics
Kartago började med att ge ut Den svarta ön, Faraos cigarrer, Blå lotus och Det sönderslagna örat. ©Kartago
Kartago började med att ge ut Blå lotus, Den svarta ön, Det sönderslagna örat, och Faraos cigarrer. ©Kartago
Några av Tintins äventyr (2016-18). ©Kartago
Några av Tintins äventyr (2016-18). ©Kartago

Tillbaka till innehållsförteckningen


Retroutgåvor
  • Kartago har även inkluderat Tintin i Sovjet (2019) i sin utgivning.
  • Från 2020 har Cobolt förlag tagit över utgivningen av Tintins äventyr och har i våras gett ut Tintin i Sovjet igen, i likartat utförande med hårda pärmar och samma översättning.
  • Cobolt har också börjat ge ut svartvita retroutgåvor av de tidiga äventyren. De två första titlarna var Faraos cigarrer och Blå lotus, och i höst (2020) är utgivning planerad för Den svarta ön och Kung Ottokars spira.
Tre retroutgåvor med Tintins äventyr. ©Cobolt
Tre retroutgåvor med Tintins äventyr. ©Cobolt

Tillbaka till innehållsförteckningen


Övrig svensk publicering

Veckopress

Tidig publicering på svenska var som följetong i veckotidningen Tjugofemman (25:an) 1948-55, som publicerade sju episoder. Publiceringen inleddes med den då ganska färska versionen (från 1946) av Tintin i Kongo. Därefter följde Tintin i Amerika och Tintin i Skottland (Den svarta ön).

Den svarta ön fick titeln Tintin i Skottland vid publiceringen i 25:an (1950-51). ©PIB
Den svarta ön fick titeln Tintin i Skottland vid publiceringen i 25:an (1950-51). ©PIB
  • Därefter följde De sju kristallkulorna, Soltemplet (Solens tempel), Kung Ottokars spira och Licornias hemlighet (Enhörningens hemlighet)
  • Albumsidorna hade blivit redigerade till liggande format och i likhet med danska översättningar blev Milou kallad Terry i tidningen.
  • 25:an hade premiär 1941, och hade åren 1951-53 namnet Familjejournalen 25:an. Från 1953 fram till nedläggningen 1959 hette den enbart Familjejournalen.
Faraos cigarrer ur Året Runt (1958-59). ©PIB

Faraos cigarrer ur Året Runt (1958-59). ©PIB

Tillbaka till innehållsförteckningen


Kamratposten
Faraos cigarrer ur Kamratposten (1965). ©PIB

Tillbaka till innehållsförteckningen


Dagspress
  • Serien Tintin har också blivit publicerad i dagspress, bland annat i Dagens Nyheter (1961-64 och 1976-77), Aftonbladet (1971-72), Arbetet (1970-80), Barometern/Oskarshamnstidningen (1973-82), Borås Tidning (1983-89), Eskilstuna-Kuriren (1973-82), Jönköpings-Posten (1974-83), Skövde Nyheter (1980-86), Svenska Dagbladet (1989)
Aftonbladet publicerade serien Tintin, episoderna Den svarta ön (1971-72) och Enhörningens gåta (1972-73), och avslutade därefter publiceringen trots att det var del 1 i ett dubbeläventyr. ©PIB
Aftonbladet publicerade Den svarta ön (1971-72) och Enhörningens gåta (1972-73), och avslutade därefter serien trots att det var del 1 i ett dubbeläventyr. ©PIB

Tillbaka till innehållsförteckningen


Serietidningar
Serien Tintin
  • Serietidningen Pelle Svanslös publicerade 1970 Den svarta ön (versionen från 1966), och därefter Tintin i Tibet, som fortsättningsserie omredigerad till serietidningsformat
Tintins äventyr i Banggg, resp . Champion. ©PIB
Tintins äventyr i Banggg, resp . Champion. ©PIB

Tillbaka till innehållsförteckningen


Serieantologier
Inledande sida med utdraget ur Tintin i Kongo, ur Comics nr 3. ©PIB
Inledande sida med utdraget ur Tintin i Kongo, ur Comics nr 3. ©PIB
  • Ett kort utdrag ur Det hemliga vapnet (sid. 44-47) blev publicerad under titeln Plåstret i Min nya skattkammare: Serieboken (1986), från Natur och kultur
En sida med serien Tintin ur Min nya skattkammare: Serieboken (1986). ©PIB
En sida ur Min nya skattkammare: Serieboken (1986). ©PIB

Tillbaka till innehållsförteckningen


ALLA TINTIN-ÄVENTYR

1. Tintin i Sovjet (1929-30)
2. Tintin i Kongo (1930-31)
3. Tintin i Amerika (1931-32)
4. Faraos cigarrer (1932-34)
5. Blå lotus (1934-35)
6. Det sönderslagna örat (1935-37)
7. Den svarta ön (1937-38)
8. Kung Ottokars spira (1938-39)
15. Det svarta guldet (1939-40, 1948-50)
9. Krabban med guldklorna (1940-41)
10. Den mystiska stjärnan (1941-42)
11. Enhörningens hemlighet (1942-43)
12. Rackham den Rödes skatt (1943)
13. De sju kristallkulorna (1943-44, 1946)
14. Solens tempel (1946-48)
16. Månen tur och retur, del 1 (1950, 1952)
17. Månen tur och retur, del 2 (1952-53)
18. Det hemliga vapnet (1954-56)
19. Koks i lasten (1956-58)
20. Tintin i Tibet (1958-59)
21. Castafiores juveler (1961-62)
22. Plan 714 till Sydney (1966-68)
23. Tintin hos gerillan (1975-76)
24. Tintin och Alfabetskonsten (1978-83)
25. Tintin och hajsjön (1972)

Tillbaka till toppen av sidan


LÄS MER HÄR

Fler tecknade serier och titlar

Ett urval källor: 
Tintins äventyr, digital version
Tintinomania
Cœurs Vaillants
Tintin.com 
Tintin Wiki 
Le Journal de Tintin 
Intertintin 
Mikael Uhlin 
Seriesam 
Tintins äventyr (Seriesam) 
Don Markstein’s Toonopedia 
Seriewikin 
Wikipedia

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.