Redigering i serietidningar

I mitten av 70-talet växte det fram en tanke och idé hos mig om den ideala serietidningen. Grunden för detta var en viss frustration över den ”misshandel” jag upplevde att amerikanska dagspresserier blev utsatta för av svenska förslag. Serierna blev ofta utsatta för okänslig redigering vid publicering i serietidningar.

Jag hade också i gott minne en positiv bild av de serietidningar i storformat som Formatic Press publicerade 1962-64. (En bild som jag i efterhand reviderat något när jag fått möjlighet att jämföra med originalversioner).
Bortredigering av hela strippar

Kort sagt, jag närde en idé om att skapa en serietidning som återgav serierna i original. Så som de hade sett ut om de hade varit publicerade i dagspressen. Resultatet blev SerieSpecial, med tanken att anpassa tidningens format efter serierna istället för tvärtom.

Serietidningen SerieSpecial gavs ut 1976-78
Serietidningen SerieSpecial gavs ut 1976-78.

Dagsstrippar i serietidningar

Det säger sig självt att om man publicerar amerikanska dagsstrippar i vanligt svenskt serietidningsformat, så kräver det lite anpassning. Serierutorna kan behöva justeringar för att få dem att passa in i det standardiserade sidformatet.

En svensk serietidning har vanligen formatet 170×260 mm, och det är inte ens många söndagsserier som ryms i det formatet.
Vanliga serietidningsformat

Dagsstrippar på vardagarna är framför allt bredare. Om än formatet kan skilja sig beroende på hur gammal serien är, eftersom dagsstrippar blivit mindre med åren.

Därför blir en del serierutor redigerade för att passa in i serietidningsformatet. Och ofta kan man se det själv utan att ha tillgång till originalet. Men har man det så är redigeringen uppenbar.

En ruta ur en stripp från 15 september 1950 publicerad i Peter Falk nr 1, 1964.
En ruta ur en stripp från 15 september 1950 publicerad i Peter Falk nr 1, 1964. ©KFS/Bulls
Samma serieruta från Karl-Alfred nr 24, 1953
Samma serieruta från Karl-Alfred nr 24, 1953. ©Bulls

Tillbaka till sidans topp


vanliga redigeringsgrepp

Vanliga redigeringsgrepp som kan ses är:

Retuschering
  • Copyright-remsor, signatur och datum blir bortretuscherade.
Copyright-remsan, Alex Raymonds signatur och datumet 15 september 1950 har retuscheras bort
Copyright-remsan från 1950, Alex Raymonds signatur och datumet 15 september har retuscheras bort. ©Bulls

Tillbaka till sidans topp

Textbearbetning
  • Texten i pratbubblor blir nerkortad, då den svenska textningen blir gjord i litet format, på mindre avdrag. Originaltexten är textad i strippar med betydligt större format (vanligen 18.5″ x 5.5″, dvs c:a 470×140 mm).
Rip Kirbys plötsliga entré, och att han ska ringa en doktor fick inte plats att nämnas i den översatta versionen
Rip Kirbys plötsliga entré, och att han ska ringa en doktor m. m. fick inte plats att nämnas i den översatta versionen av denna ruta ur en stripp från 21 december 1950 publicerad i Peter Falk nr 1, 1964. ©KFS/Bulls

Tillbaka till sidans topp

Justering av pratbubblor
  • Eller också, om texten inte kan bli kortare, så sväller pratbubblorna för att texten ska få plats.
Pratbubblorna sväller så bilden knappt får plats
Pratbubblorna sväller så bilden knappt får plats (Tom Trick av Paul Norris ur SerieNytt nr 21, 1976). ©KFS
Pratbubblor har blivit retuscherade och nya, större, har tillkommit (Eva och jag av Stan Drake ur Story nr 5, 1976). ©KFS
Här har pratbubblan flyttats för att få plats med texten, men den gamla har inte retuscherats bort
Här har pratbubblan blivit flyttad för att få plats med texten, men den gamla har inte blivit bortretuscherad (Jeff Cobb av Pete Hoffman ur SerieNytt nr 21, 1976). ©KFS

Tillbaka till sidans topp

Breddning av serierutor
  • Redigering i serietidningar kan innebära att förlaget gör bredare serierutor för att fylla ut sidorna. Vanligen genom att rita till innehåll i rutorna.
Redigering i serietidningar Har gjort att bilden har förlängts till höger
Bilden har blivit längre till höger, och någon har ritat bilden bredare (Jeff Slade ur Westernserier nr 7, 1976). ©George Stokes
Bilden har förlängts till höger, utan utfyllnad
Bilden har fått en förlängning till höger, utan utfyllnad (Matt Dillon ur Westernserier nr 7, 1976). ©Harry Bishop
Här har redigering i serietidningar gjort att en bild gjorts bredare, utan utfyllnad, genom att separera den i mitten
Här har en bild blivit bredare, utan utfyllnad, genom att separera den i mitten (Kerry Drake av Alfred Andriola ur Seriemagasinet nr 22, 1976). ©PNS
Bilden har förlängts åt vänster och armen ritats till bakom ryggen. Ett alternativ hade varit att rita en arm som fortsätter åt vänster
Bilden har blivit förlängd åt vänster och någon har ritat till armen bakom ryggen. Ett alternativ hade varit att rita en arm som fortsätter åt vänster (Kapten Miki: Miki arresterad ur Buffalo Bill nr 2, 1977). ©EsseGesse

Tillbaka till sidans topp

Kapning av serierutor Underifrån
  • Serierutorna blir kapade underifrån, vilket ofta kan ske utan problem. Originalstripparna kan vara tecknade för att möjliggöra att spara plats genom att kapa en liten del underifrån.
Många serier för dagspress ritas så det finns möjlighet att kapa bort innehåll utan att innehållet förvanskas
Många serier för dagspress blir tecknade så det finns möjlighet att kapa stripparna underifrån utan att innehållet förvanskas. ©KFS/Bulls
Ett till exempel på kapning underifrån, av Big Ben Bolt från 20 februari 1951
Ett till exempel på kapning underifrån i publiceringen på engelska, av Big Ben Bolt av John Cullen Murphy från 20 februari 1951, medan översättningen har full höjd. ©KFS

Tillbaka till sidans topp

Kapning av bredd
  • Rutor blir kapade i bredd för att passa in.
Redigering i serietidningar Kan bli okänslig: Bilden har kapats till vänster, och på ett okänsligt sätt
Bilden har blivit kapad till vänster, men på ett okänsligt sätt (Jeff Cobb av Pete Hoffman ur SerieNytt nr 21, 1977). ©KFS
Redigering i serietidningar har gjort att den för handlingen viktiga pistolen kapats bort
Här har den för handlingen viktiga pistolen försvunnit efter redigering (Tom Trick: Tillbaks till Panola, del 2 av Paul Norris, ur SerieNytt nr 2, 1977). ©Bulls
Redigering i serietidningar har gjort att bilden har kapats från höger
Bilden ur Blixt Gordon av Dan Barry har blivit kapad från höger (Fantomen nr 26, 1976 – jfr. ruta ur originalstripp från 5 november 1952). ©Bulls/KFS

Tillbaka till sidans topp

Misstag i redigeringen
  • Ibland blir det också missar vid redigering i serietidningar, som de här exemplen visar:
Redigering i serietidningar har gjort att bilden förlängts åt vänster, och fyllts ut, men inte broarna som upphör mitt i floden
Redigering i serietidningar har gjort att bilden blivit förlängd åt vänster, och teckningen har blivit tillritad, men inte broarna som upphör mitt i floden (Modesty Blaise: De försvunna kämparna ur Agent X9 nr 11, 1976). ©O’Donnell/Romero
Den avslagna kepsen har blivit oformligt stor när bilden breddats är vänster
Den avslagna kepsen har blivit oformligt stor när bilden fått extra bredd åt vänster (Modesty Blaise: Heroinligan av Peter O’Donnell och Romero, ur Agent X9 nr 1, 1978). ©Bulls
Copyrightremsan blir regelmässigt bortredigerad, men i det här fallet har en del hamnat mitt mellan ögonen (Rip Kirby av Fred Dickenson och John Prentice ur Agent X9 nr 2, 1977). ©KFS
Olika textstilar blir resultatet när pratbubblor inte översätts
Olika textstilar blir resultatet när inte alla pratbubblor är översätta (Agent Kelly: Anne tappar minnet, av Mel Graff ur Agent X9 nr 6, 1975) t.v. – jfr. publicering av Mästerdetektiven X-9, ur Karl-Alfred nr 44, 1952, t.h. ©KFS
Redigering i serietidningar har resulterat i missriktade pratbubblepilar: Sergeanten är figuren i förgrunden
Missriktade pratbubblepilar: Sergeanten är figuren i förgrunden (ur Matt Dillon från Western nr 1, 1977).
Redigering i serietidningar har gjort att originaltexten har redigerats bort, men översättningen fattas
Originaltexten har blivit bortredigerad, men översättningen fallerar (två exempel ur Panik Ombord ur Seriemagasinet nr 26, 1976). ©Bardon
Ingen redigeringsmiss, men väl tryckfel genom för mycket trycksvärta
Ingen redigeringsmiss, men väl tryckfel genom för mycket trycksvärta t.v. – ur ett annat ex av tidningen t.h. (Buffalo Bill: Med snaran om halsen, ur Buffalo Bill nr 3, 1977).
Annars är dåligt tryck ofta att för lite trycksvärta, eller resultatet av tryck på relativt dåligt (trähaltigt) papper
Annars är dåligt tryck ofta resultatet av för lite trycksvärta, eller tryck på relativt dåligt papper som får trycksvärta att svälla. ©Bulls

Roger Schaeder

Tillbaka till sidans topp


Blogg

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.