Välkommen Fantomen

Texten ”Välkommen Fantomen” har tidigare varit publicerad i Fantomen den inbundna årgången 1950 (2002).

I oktober 1950 fick kretsen av svenska serietidningar ett nytillskott – Fantomen från Serieförlaget sällade sig till dem som redan fanns på tidningshyllan.

Ett urval källor

Karl-Alfred, Alla Tiders Seriejournal och Algas Serie-böcker – Fantomens konkurrenter år 1950.

Karl-Alfred var veteranen, en gammaldags serietidning i stort format från Allers förlag, fylld i första hand med dagsserier. Den började komma ut 1946.

Kalle Anka, Min Melodi, Stålmannen, Serie-Magasinet – Fantomens konkurrenter år 1950.

1948 startade två verkliga långkörare – den största av dem alla, Kalle Anka från Richters och den nyligen (2002) avsomnade Seriemagasinet från Press & Publicity.

Året därpå, 1949, kom ytterligare två från det senare förlaget, Stålmannen och Min Melodi. Press & Publicity blev så småningom CenterFörlaget och var Serieförlaget/Semics argaste konkurrent under två årtionden innan det köptes av Semic 1969.

Tillbaka till toppen av sidan


Alla tiders seriejournal

Framme så vid 1950 hann ännu en serietidning komma ut före Fantomen, nämligen Alla tiders seriejournal från förlaget Hansa. Den var i ett lite mindre format än de andra och innehöll bland annat Dick Tracy.

Huvudserie var Kapten Marvel, en välgjord Stålmannen-kopia från förlaget Fawcett i USA.

Tillbaka till toppen av sidan


Algas seriebok

Men det återstår att nämna ännu en produkt och en betydelsefull sådan – Algas serieböcker.

Algas seriebok liknade ett litet album och hade bara kommit ut med ett tiotal nummer med början 1947, men Algas förlag var ett dotterbolag till Åhlén & Åkerlund och där hade det stora förlaget i flera år lagt sin separata seriesatsning.

Tillbaka till toppen av sidan


Veckans serier

Åhlén & Åkerlund var först ut i landet med en serietidning, Musse Pigg-tidningen, 1937. Den utkom under två år, liksom nästa försök, Veckans serier, som startade 1942. Som utgivare stod Algas förlag.

Klicka för att läsa om Veckans serier (1942-43).
Klicka för att läsa om Veckans serier (1942-43).

Åhlén & Åkerlund var ambitiösast i början, men energin låstes nog på dotterbolaget, som även bedrev syndikatverksamhet och vars produkter inte kunde konkurrera med de konventionella serietidningar som nu började få stora framgångar.

Det kan vara en förklaring till att Kalle Anka och Seriemagasinet fick vänta två år på Fantomen. Men Åhlén & Åkerlund ville nu på allvar vara med i leken och Lukas Bonnier fick starta Serieförlaget.

Tillbaka till toppen av sidan


Serietidningen Fantomen

Fantomen var Serieförlagets första tidning och redan på framsidan av det första numret kunde man se vad tidningen skulle bjuda på. Där fanns inte bara Den vandrande vålnaden utan även Knockout-Charlie, Hopalong Cassidy och Lisa och Sluggo.

En blandning av äventyr, vilda västern, sport och skämt – Fantomen har sedan starten alltid burit ett flertal genrer. Likaså kommer tidningens serier från olika länder, inte bara USA. På omslagets insida finns t ex den engelske Ludvig.

Inledande uppslag med Fantomen i nr 1, 1950. Innehållet i tidningen var omredigerade strippar från dagspresserien (The Phantom). ©Bulls

Den svenska modellen

Fantomenserien av Lee Falk och Wilson McCoy som sedan följer och som i många nummer framåt handlar om den kidnappade maharajan av Nimpore, är ett exempel på vad som kallats den svenska modellen, hur en serie gjord för dagspress med hela söndagssidor eller dagsstrippar, redigeras om för att passa en serietidning i normalformat.

Arbetssättet började i Sverige med Kerry Drake i SerieMagasinet året innan. Men om sanningen ska fram var USA först som vanligt – flera av Fantomen-tidningens dagstripsserier togs färdigredigerade från amerikanska serietidningar.


Ett uppslag med Lisa och Sluggo. ©PIB/United Press Syndicate
Ett uppslag med Lisa och Sluggo. ©PIB/United Press Syndicate

Lisa och Sluggo får sedan ett uppslag med söndagssidor – en amerikansk komisk klassiker av Ernie Bushmiller.


Inledande uppslag av episoden Tågattentaten med Hopalong Cassidy. ©Fawcett
Inledande uppslag av episoden Tågattentaten med Hopalong Cassidy. ©Fawcett

Så följer en äkta serietidningsserie, Hopalong Cassidy från det stora förlaget Fawcett.


Inledande uppslag med Knocout-Charlie ur Fantomen nr 1, 1950. ©PIB
Inledande uppslag med Knocout-Charlie ur Fantomen nr 1, 1950. ©PIB/UPS

Serien om boxaren Charlie Kayoe gjordes av Sam Leff och som ni kan notera byter den namn till ”Knockout Charlie” i nummer 5.

Inledande halvsida med Knockout-Charlie ur Fantomen nr 2, 1950. ©PIB
Inledande halvsida med Knockout-Charlie ur Fantomen nr 2, 1950, som i nr 2-4 har titeln ’Charlie Kayoe’. ©PIB/UPS

Ja, så såg det ut i nummer 1 och vad som sedan hände i tidningen under resten av året var att Fantomen och boxaren Charlie fick släppa till utrymme åt King vid gränspolisen, också den en färdigredigerad dagspresserie.

Sedan får vi inte glömma Fantomenklubben, som blev lite av en ryggrad i tidningen och vars första medlemmar får framträda i nummer 5.

Omslagstecknare det här första året var främst George Camitz.

Det första numret såldes i 50 000 exemplar, sedan gick det vidare uppåt och sammanlagt blev den sålda upplagan för året över en halv miljon.

Tillbaka till toppen av sidan


Fantomen innan 1950

Fantomentidningen var inte den serieläsande ungdomens första kontakt med Den vandrande vålnaden. Sedan sex år tillbaka fanns han i julalbum från Åhlén & Åkerlund.

Förlaget såg också till att man kunde njuta av serien i veckotidning. Det var Vecko-Revyn som introducerade Fantomen i Sverige våren 1940.

Fantomen i Vecko-Revyn.
Klicka för att läsa om Fantomen i Vecko-Revyn.

Det växande antalet serietidningar och album kan ses som ett tecken på att barnet började ta sin plats i folkhemmet, inte minst som konsument. Barnbidraget kom i slutet av 40-talet och barnkullarna var stora.

Alva och Gunnar Myrdal propagerade i ”Kris i befolkningsfrågan” (1934) för att införa barnbidrag. Vi fick inkomstbaserat barnbidrag 1937 och 1948 allmänt barnbidrag (alla får lika mycket, oavsett inkomst).

Alva och Gunnar Myrdal propagerade i ”Kris i befolkningsfrågan” (1934) för att införa barnbidrag. Vi fick inkomstbaserat barnbidrag 1937 och 1948 allmänt barnbidrag (alla får lika stort, oavsett inkomst).

Tiden upplevdes fortfarande stå ganska stilla, men stora förändringar inträffade då och då. Samma vecka Fantomen började komma ut öppnades den första tunnelbanelinjen, Slussen-Hökarängen. I slutet av oktober dog Gustav V och efterträddes av Gustav VI Adolf.

På idrottsfronten nådde Sverige en stor framgång borta i Sydamerika – ett VM-brons i fotboll. 1950 var också Nacka Skoglunds genombrottsår.

Serievärlden berikades 1950 med Snobben, Knasen och Ben Bolt.

Tillbaka till toppen av sidan


Serierna

Fantomen

Fantomen. I original The Phantom. Dagsstripserien från februari 1936 och söndagsserien från maj 1939. Lee Falk evig författare till sin död 1999.

Förste tecknare Ray Moore, som trots namnangivelsen inte gjort det inledande äventyret i Fantomentidningen. Det har istället tecknats av Wilson McCoy och det började publiceras i amerikanska dagstidningar i augusti 1944.

Tillbaka till toppen av sidan


Ludvig
Ludvig på omslagets insidor i Fantomen nr 1, 1950. ©Chicago Tribune Syndicate
Harry Hanan’s Ludvig på omslagets insidor i Fantomen nr 1, 1950. ©Chicago Tribune Syndicate

Ludvig. I original Louie. Skapad 1946, upphört 1975. Fanns både som dagsstripp och söndagssida. Upphovsman Harry Hanan, född 1916 i Liverpool, död 1982 i USA.

Hanan började teckna Louie i tidningen People hemma i England, den fick syndikering i USA redan året efter och snart flyttade Hanan över dit. Söndagssida i Fantomen från start till hösten året efter.

Tillbaka till toppen av sidan


Lisa och Sluggo

Lisa och Sluggo. I original Nancy. Dagsstripp och söndagssida. Började som Fritzi Ritz som dagsstripp 1922, övertogs av Ernie Bushmiller 1925. Fritzi Ritz var en fullvuxen skönhet som sökte sig till Hollywood, Nancy gjorde entré i serien 1933, och fem år senare fick den hennes namn på vardagarna.

Ernie Bushmiller levde mellan 1905 och 1982 och serien fortsatte efter hans bortgång. Ifrån Fantomentidningen gick den över till Blondie 1951.

Tillbaka till toppen av sidan


Hopalong Cassidy
Klicka för att läsa om Hopalong Cassidy.
Klicka för att läsa om Hopalong Cassidy.

Hopalong Cassidy. Från serietidning med samma namn utgiven av förlaget Fawcett. Tidningen kom ut i USA mellan 1943 och 1954. Gestalten var med regelbundet i Fantomen till 1954, men återkom senare i andra versioner. Tecknarna var ganska anonyma, den namnkunnigaste på de tidiga Hopalong-avsnitten var Carl Pfeufer.

Tillbaka till toppen av sidan


Knockout Charlie

Knockout Charlie. I original Curly Kayoe. Dagsstripp och söndagssida. Började som Joe’s Car 1918, blev Joe Jinks tio år senare. Joe Jinks var boxningsmanager och tog sig an Charlie 1944. Från den tiden daterar sig de första sidorna i Fantomen. Efter något år, 1945, får hela serien namnet Curly Kayoe.

Det står sig till 1961, då dykaren Davy Jones tar över titel och serie. Tio år senare är allt över. Från Joe’s Car och framåt har tecknarna och författarna varit många. Vic Forsythe var först och när Charlie dök upp var det bröderna Mo och Sam Leff som gjorde serien. Sam stod för serien men författade och tuschade i första hand, Mo skissade.

I Fantomen gick Charlie sin sista rond 1956.

Tillbaka till toppen av sidan


King vid gränspolisen
Inledande uppslag med King vid gränspolisen, ur Fantomen nr 4, 1950. ©Bulls/KFS
Inledande uppslag med King vid gränspolisen, ur Fantomen nr 4, 1950. ©Bulls/KFS

King vid gränspolisen, King of the Royal Mounted. Existerade från 1935 till 1955. Söndagar och vardagar. Allen Dean var förste tecknare, men från 1939 och framåt gjordes den av Jim Gary.

Zane Grey var författare av västernromaner och hans namn lånades in för att ge serien status. Det verkar dock som om hans son bidragit till manuskripten. Fanns med i Fantomen till 1959, återkom 1977-86.

Av Olle Dahllöf

Olles hörna

Tillbaka till toppen av sidan


Artikeln har tidigare varit publicerad i Fantomen den inbundna årgången 1950 (2002). ©Egmont

Artikeln har tidigare varit publicerad i Fantomen den inbundna årgången 1950 (2002).

Tillbaka till toppen av sidan


Ett urval källor:
Seriesam