Bo Vilson, signaturen Bovil, tecknade Tusen och en natt i Vecko-Revyn på 40-talet. Serien som började 1944, har i efterhand utkommit som tre julalbum (1945-47). Det första albumet 1945 innehöll introduktionen till Tusen och en natt, och sagan om Bedina, den sköna danserskan.
Tusen och en natt blev först publicerad som 2/3-sida i Vecko-Revyn med start 1944 (efter första episoden blev serien i veckotidningen publicerad som helsida).
Seriealbumet från 1945 innehåller de 31 inledande avsnitten ur den första episoden, från Vecko-Revyn nr 16-46, 1944, som med nr 47 omfattade 32 avsnitt.
Albumet innehåller:
Intressant är att i seriealbumet berättar Sjeherazade (Šahrāzād) sina sagor inte för kungen Sjahriar (Šahryār), som det egentligen sker i Tusen och en natt, utan för hans bror, kung Sjahzaman (Šāhzamān).
Intressant är också att den saga som ingår i albumet, sagan om Bedina, den sköna danserskan, inte egentligen ingår i Tusen och en natt, men är berättad i samma anda.
Tusen och en natt 1945, seriesida | nr 1 | nr 2 | nr 3 | nr 4 | nr 5 | nr 6 | nr 7 | nr 8 | nr 9 | nr 10 | nr 11 | nr 12 | nr 13 | nr 14 | nr 15 | nr 16 | nr 17 | nr 18 | nr 19 | nr 20 | nr 21 | nr 22 | nr 23 | nr 24 | nr 25 | nr 26 | nr 27 | nr 28 | nr 29 | nr 30 | nr 31
Den sköna Sjeherazade
Sjeherazade, i albumet stavad Scheherazad, är sagoberättaren i Tusen och en natt, och de inledande sidorna berättar hisorien om hur vesirens dottern kom till den persiska kungen Sjahriar (i albumet till kung Sjahzaman, stavad Schahseman).
Sjeherazade ska tillbringa en natt med kungen för att i gryningen avrättas. För att undgå döden berättar Sjeherazade en saga för kung Sjahriar, stavad Scharijar.
1.
- Ursprungligen publicerad i Vecko-Revyn nr 16, 1944
Anledningen till att Sjeherazade riskerar avrättning, är att kung Sjahriar, skickar efter sin bror kung Sjahzaman som han inte sett på tjugo år. Han har skickat sin vesir för att låta hämta sin bror.
Men strax efter sin avresa kom Sjahzaman på att han hade han glömt något i palatset, och måste återvända. Där fann han då sin gemål i intimt umgänge med en av slavarna.
2.
- Ursprungligen publicerad i Vecko-Revyn nr 17, 1944
Efter att ha dödat dem båda reste Sjahzaman till sin bror. Där råkade han få se, medan kung Sjahriar var ute på jakt, hur Sjahriars gemål också hade intimt umgänge med svarta slavar. Sjahzaman reste efter en tid hem, men inte förrän han berättat om otroheten för sin bror.
En serieruta ur sida 2. ©Bovil
3.
- Ursprungligen publicerad i Vecko-Revyn nr 18, 1944
När kung Sjahriar fått veta om otroheten lät han hugga huvudet av sin gemål, och befallde sin vesir att varje kväll sända honom en orörd flicka. Denna tog han sedan mödomen av, och efter natten dödade han henne. Och så fortsatte det i tre år.
Men hans vesir hade två döttrar, Sjeherazade och Dunyazad (Dunyāzād), i albumet stavad Dinarzad. Sjeherazade fick veta vad kungen gjort, och bad hon sin far vesiren att nästa gång skicka henne till kungen.
När kungen gjort med henne det som han brukade, skickade Sjeherazade bud efter sin syster. Och hon hade instruerat Dunyazad att be Sjeherazade berätta en saga. Men när gryningen kommer är kungen så spänd på hur sagan ska sluta, att han låter Sjeherazade leva ytterligare ett dygn.
Sagan om Bedina, den sköna danserskan
4.
- Ursprungligen publicerad i Vecko-Revyn nr 19, 1944
Kamar, upprorsviglaren, är korsfäst utanför staden, men vid liv. Han har blivit straffad för uppror mot kalifen av kärlek till ”Bedina, den sköna danserskan”.
Kalifen Harun Al Raschid kom förbi, tillsammans med sin vesir, den listige Djafar, och sina män. Enligt vesiren hade Kamar försökt bemäktiga sig tronen och göra Bedina till drottning.
Plötsligt rusar Kamars upprorsmän in på scenen och försöker gripa kalifen, som flyr.
5.
- Ursprungligen publicerad i Vecko-Revyn nr 20, 1944
När upprorsviglarens män befriat Kamar, blir Djafar inställsam, och lovar hjälpa honom. Kamars män jagar efter kalifen, som lyckas gömma sig, men Djafar får syn på honom. Han kastar då en dolk som träffar kalifen i skuldran, varpå han faller.
En serieruta ur sida 5. ©Bovil
Ett tivoli uppträder i närheten och akrobatpojken Ali upptäcker den sårade kalifen. Han förstår att detta måste hans syster Bedina få veta.
6.
- Ursprungligen publicerad i Vecko-Revyn nr 21, 1944
Ali undersöker den sårade mannen, och finner en ring med kaliftecknet som avslöjar hans identitet. Ali stoppar på sig ringen, och skyndar till Bedina och berättar om att han funnit en sårad man. Tillsammans hämtar de honom och vårdar hans sår.
Ali passar också på att raka av honom skägget, så att ingen känner igen kalifen.
7.
- Ursprungligen publicerad i Vecko-Revyn nr 22, 1944
Efter en tid vaknade kalifen ur sin medvetslöshet, och förebrådde Ali att han rakat honom. Men när han förstår varför han behöver vara anonym, antar han en identitet som lindansaren Hadi.
Under tiden har Kamar tagit tronen, och beordrar vesiren Djafar att låta hämta Bedina. Djafar beordrar i din tur soldaterna att hämta Bedina, men att inte göra motstånd mot det rövarband som kommer att överfalla dem på hemvägen.
8.
- Ursprungligen publicerad i Vecko-Revyn nr 23, 1944
Soldaterna tar med sig hela teatersällskapet, i avsikt att föra Bedina till kalifen. Under tiden planerar Djafar och en rövare ett överfall i öknen.
Soldaterna gör inget motstånd under överfallet, och rånarna gör upp planer på att sälja Bedina som slav. Men Hadi agerar snabbt, och placerar Bedina i sadeln på sin häst och spränger iväg.
9.
- Ursprungligen publicerad i Vecko-Revyn nr 24, 1944
Rövarna kastar spjut efter Hadi och Bedina, som inte hinner långt innan rövarna träffar deras häst. Hästen störtar till marken och de blir infångade. Hela tivolisällskapet tvingas iväg till en slavmarknad där det snart blir deras tur.
10.
- Ursprungligen publicerad i Vecko-Revyn nr 25, 1944
Ali har gömt en dolk i sitt skärp, och Hadi lyckas smussla den till Bedina. När det blir hennes tur att säljas vägrar hon att efterlysa uppmaningen att klä av sig naken, och försvarar sig med dolken.
En främmande maskerad man är högstbjudande, och efter vinsten för han bort henne. Just då uppger Ali ett avgrundsvrål.
11.
- Ursprungligen publicerad i Vecko-Revyn nr 26, 1944
När en fångvaktare tittar till fångarna för att se vad det är för vrålande, slår Hadi ner honom. Under tiden försöker den jättelike Amok lossa en sten i muren. Ännu en vakt kommer, och blir också nerslagen. Och när Amok får loss stenen passar de alla på att rymma genom hålet i muren.
Samtidigt kämpar Bedina envist mot den man som köpt henne.
12.
- Ursprungligen publicerad i Vecko-Revyn nr 27, 1944
Hadi kämpar mot slavhandlarna på estraden där Bedina blev såld. Och han lösgör en lina som han använder för svinga sig över hopen.
Under tiden lyckas den maskerade mannen få upp Bedina i sadeln på sin häst, samtidigt som han avslöjar att han är Kamar. Just då hoppar Hadi av linan, och landar på Kamar som faller av hästen. Hadi tar hans plats och rider iväg med Bedina.
Den listige vesiren Djafar ser dem rida iväg, och tycker sig känna igen mannen bakom Bedina.
13.
- Ursprungligen publicerad i Vecko-Revyn nr 28, 1944
Långt ute i öknen stannar Hadi upp, och ser ryttare närma sig.
En serieruta ur sida 13. ©Bovil
Det är de andra rymmarna som hunnit ikapp dem. Hadi, dvs Harun Al Radhid, lovar att göra Bedina till drottning men hon tror honom inte.
Vid gränsfloden finner de en smed som befriar dem från sina bojor. Men då ser Ali en massa ryttare på håll, Kamars folk.
14.
- Ursprungligen publicerad i Vecko-Revyn nr 29, 1944
Kamar leder sina män till smedjan vid floden, där de övermannar rymmarna.
Bedina följer sedan med Kamar till hans tältstad i öknen. Rymmarna från tivolit följer med och blir inkvarterade i slavarnas tält. Bedina görs i ordning för att dansa inför sin gemål vid det stundande bröllopet.
15.
- Ursprungligen publicerad i Vecko-Revyn nr 30, 1944
Kamar beordrar vesiren Djafar att bestraffa Hadi med tortyr, och Djafar söker upp Hadi. Han försöker få Hadi att tillstå att han älskar Bedina, utan att få klara besked.
Samtidigt smiter Ali, som hört meningsutbytet, ut ur tältet, och lyckas lura en vakt så att han kan rusa in i haremet.
16.
- Ursprungligen publicerad i Vecko-Revyn nr 31, 1944
Ali kommer in i haremsträdgården och ser badande flickor, som skyndar iväg och klär på sig. När de är klädda vill de genast veta vem han är, och han förklarar att han söker sin syster Bedina.
När sedan vesiren dyker upp med Hadi gömmer de Ali i bassängen, och ställer till ett avledande uppträde.
17.
- Ursprungligen publicerad i Vecko-Revyn nr 32, 1944
Medan vesiren försöker få kvinnorna att sluta slåss simmar Ali undan i bassängen och tar sig till Bedinas tält. Där gör han ett hål i tältduken och ser att Bedina är därinne. Och Bedina känner att hon saknar Hadi som hon älskar.
Snart kommer vesiren, som vill förhindra bröllopet med Kamar, tillsammans med Hadi för att konfrontera henne. Han försöker få henne att erkänna att hon älskar Hadi, men hon förnekar. Plötsligt säger ”hon” att hon älskar Hadi. Men det är Ali bakom tältduken som buktalar.
18.
- Ursprungligen publicerad i Vecko-Revyn nr 33, 1944
När Djafar hör Bedina (egentligen Ali) betyga sin kärlek till Hadi, säger han att nu måste han hänga Ali. När vesiren blir ensam med Bedina, ger han henne en ring som innehåller gift, och säger att hon kan rädda Hadi om hon tömmer giftet i Kamars bägare.
Vesiren låter hänga upp Hadi och visar upp honom för Kamar. Men han har i lönndom beordrat vakterna att avbryta vakthållningen vid midnatt.
19.
- Ursprungligen publicerad i Vecko-Revyn nr 34, 1944
På natten är Bedina i valet och kvalet när det gäller uppdraget hon fått av vesiren Djafar. Samtidigt går Djafar till slavarnas tält och säger till Ali att han kan befria Hadi.
Ali gör det, och Hadi ber honom berätta för de övriga slavarna vem han är, och se till att de möter upp på andra sidan av gränsfloden, dit kalif Harun Al Rashids trogna undersåtar flytt.
20.
- Ursprungligen publicerad i Vecko-Revyn nr 35, 1944
Hadi, dvs kalif Harun Al Rashid, rider till gränsfloden och korsar den. Han blir stoppad av en vaktpost, och han berättar för sina trogna — som inte känner igen honom utan skägg — att deras härskare lever. De undrar förstås hur han vet det.
21.
- Ursprungligen publicerad i Vecko-Revyn nr 36, 1944
Hadi uppmanar sin undersåtar att samla sina trupper för att gå till anfall mot Kamar. Samtidigt är Ali hos det förslavade tivolifolket och berättar för dem att Hadi är den rättmätige kalifen. De smyger ut ur tältet till hästhagen, och Amok tar hand om vaktposten som får syn på dem.
22.
- Ursprungligen publicerad i Vecko-Revyn nr 37, 1944
Ali med vänner lyckas samla in hästar och rida iväg, men deras flykt har blivit upptäckt.
De rider mot gränsfloden, som de når i soluppgången. Där försöker de förmå smeden de träffade tidigare, att låta dem låna färjan. Han vägrar eftersom inte fick betalt förra gången, så de övermannar honom. Samtidigt hör de Kamars ryttare närma sig.
23.
- Ursprungligen publicerad i Vecko-Revyn nr 38, 1944
Ali rider över floden medan det övriga sällskapet gör sig redo att ta sig an förföljarna. Ali vet att han behöver ge Hadi ringen med kaliftecknet.
Han förklarade sitt ärende för kalifens bundsförvanter, som nu blev övertygade. Harun Al Rashid klädde sig som det anstår kalifen, samlade sina trupper och tillsammans red de mot Kamars tältstad.
24.
- Ursprungligen publicerad i Vecko-Revyn nr 39, 1944
När tivolisällskapet oskadliggjort smeden, anlände Kamars soldater strax därpå. En av dem klädde ut sig till smed och förnekade att flyktingarna synts till. Och han lovade frakta dem över floden.
En av Kamars korpraler flörtade med en ”dam” — en utklädd tivoliman — i tältet. Och när han steg in i tältet knockade Amok honom.
25.
- Ursprungligen publicerad i Vecko-Revyn nr 40, 1944
När en annan av Kamars soldater letade efter korpralen, knockade Amok även honom. Och strax ännu en, och en till.
Men vesiren Djafar låter sig inte luras, och snart är tivolifolket avslöjat, infångat, och leds iväg kedjade mot tältstaden. Där blir de torterade trots Bedinas böner.
26.
- Ursprungligen publicerad i Vecko-Revyn nr 41, 1944
Tortyren fortsätter, och vesiren Djafar kan knappt vänta tills Bedina lönnmördat Kamar, och han själv tagit makten. Men på natten drabbas han av tvivel, och i en syn ser han kalifen Harun Al Rashid utlova hämnd på honom.
En serieruta ur sida 26. ©Bovil
Under tiden pågår förberedelser inför morgondagens bröllop, och Bedina har ett sjå att hålla Kamar på armlängds avstånd.
27.
- Ursprungligen publicerad i Vecko-Revyn nr 42, 1944
Nästa dag ger vesir Djafar noggranna instruktioner till Bedina inför giftmordet, och lovar att ”Hadi” är i säkerhet utanför landets gränser.
Bedina inleder sin inspirerade bröllopsdans, och under tiden får munskänken en klunk av Kamars vin för att bevisa att det inte är förgiftat.
Bedina dansar förföriskt mot tronen, och som en händelse svävar hennes hand ett ögonblick över vinbägaren.
28.
- Ursprungligen publicerad i Vecko-Revyn nr 43, 1944
Bedina har dansat ”vinets och kärlekens dans” och räcker Kamar vinbägaren. Men just som han ska till att dricka stöter hon till bägaren, och säger att vinet är förgiftat.
Hon anklagar vesiren för att ha tubbat henne till att mörda Kamar, och tänker gömma bägaren själv. Då stöter en maskerad främling bägaren ur hennes hand, samtidigt som han griper tag i henne.
29.
- Ursprungligen publicerad i Vecko-Revyn nr 44, 1944
När främlingen avtäckte sitt ansikte kände Bedina igen Hadi. Han visade kaliftecknet och förklarade sig vara kalifen Harun Al Rashid.
Plötsligt spränger Ali till häst in i tältstaden, följd av kalifens krigare. Kamar drar sitt svärd, och anfaller kalifen. En våldsam strid uppstår, och vesiren måttar ett knivkast.
30.
- Ursprungligen publicerad i Vecko-Revyn nr 45, 1944
Harun Al Rashid har inte tillfullo återfått sin fulla kraft efter sin skada, och Kamar slår värjan ur hans hand. Kamar kastar sig över kalifen för att avsluta jobbet, men då kastar vesiren sin dolk i ryggen på Kamar.
Kamar faller i haremsbassängen, och vesiren Djafar tar Kamars tappade sabel och kastar sig över kalifen för att bli kvitt honom.
Slutet
31.
- Ursprungligen publicerad i Vecko-Revyn nr 46, 1944
Nästa kväll avslutar Sjeherazade sagan om Bedina:
Sjeherazade berättar att Ali kastade sitt spjut som genomborrade vesiren. Därefter befriar Ali sina fjättrade vänner. Striden är över, kalif Harun Al Rashid hade segrat, och Bedina var landets blivande drottning.
En serieruta ur sida 31. ©Bovil
Fakta
- Titel: Tusen och en natt
- Förlag: Åhlén & Åkerlund
- Utgivningsår: 1945
- Format: 27×21 cm
- Omfång: 32 sidor
- Tryck: svart/grön/röd
- Bindning: limbunden
Ett urval källor:
Tusen och en natt, första delen, 1958, Tidens bokklubb
Seriesam
Bovil.se
Värmlands Museum
Seriewikin
Wikipedia