Jan Lööf

Jan Lööf, född 1940 i Trollhättan, är konstnär och författare. Han är dessutom jazzmusiker och spelar tenorsaxofon och flöjt. 

Tidigt började Lööf med att teckna gubbar, och som bildkonstnär fick han sin formella utbildning på Konstfack i Stockholm. Men det var inte kulturen han mötte på Konstfack som kom att prägla den fortsatta konstnärliga banan. Istället var det påverkan av tecknade serier och matinéfilmer från barndomen. Möjligen kan man se det redan i hans första verk, två bilderböcker för barn från 1966, En trollkarl i Stockholm och Morfar är sjörövare. 

Djungel av Jan Lööf
Djungel av Jan Lööf. Foto: Västra Götalandsregionen

Ur innehållet på webbsidan:

Lööf säger själv att Wilson McCoy, tecknaren av Fantomen (The Phantom) 1942-61, varit en stor inspirationskälla. McCoy gav Fantomen ett visuellt uttryck som var särpräglat och annorlunda. Andra amerikanska äventyrsserier var inspirerade av film och foto, och tecknarna gav serierna liknande skuggeffekter och bildvinklar. McCoy tecknade istället i en mycket enkel stil, med tjockt konturstreck och inte mycket svärta. 

En annan viktig inspirationskälla för Lööf var Storklas och Lillklas (Mutt and Jeff), skapad av Al Smith som tog över serien från Bud Fisher 1932. Seriefigurerna Storklas och Lillklas dyker också upp då och då i Jan Lööfs serier, bland annat i Felix.

Original till serierutor av Al Smith och Wilson McCoy. ©McNaught/KFS
Original till serierutor av Al Smith och Wilson McCoy. ©McNaught/KFS

Tillbaka till sidans topp


Spännande maskiner

Något som Jan Lööf ofta och gärna tecknar är stora, helst rörliga, maskiner. Fartyg, lyftkranar, gamla flygplan, bilar, med mera, dyker ofta upp i hans serier och bilderböcker. Lööfs praktpjäs i den genren är Kapten Baldos elefantfångarfartyg, som från i Felix i Afrika. Det är en slags bandvagn i flera våningar med kommandobrygga och utkik, utrustad med radar och andra finesser. 

Kapten Baldos elefantfångarfartyg ur Felix i Afrika. ©Lööf
Kapten Baldos elefantfångarfartyg ur Felix i Afrika. ©Lööf

Vid första anblicken ser Lööfs mäktiga maskiner och farkoster nog så riktiga ut med alla sina andra tekniska detaljer, som nitar, kugghjul, stag etcetera. Men tittar man efter lite noggrannare, ser man att de flesta attiraljer som är ditritade inte skapar maskinerna som hänger ihop. Kort sagt, de är rena fantasiprodukter som knappast skulle fungera i verkligheten. 

Jan Lööf drar sig heller inte för att förstöra sina maskiner. De störtar, kolliderar eller exploderar när de inte längre behövs i handlingen. De blir till skrot.

Lööf är dock inte så noga med avstånd och proportioner. Det kan till exempel visa sig vara svårt för någon av seriefigurerna att komma igenom dörren in i farkosten.

Inte ens Felix torde kunna komma in via den lilla dörren.
Inte ens Felix torde kunna komma in via den lilla dörren.

Tillbaka till sidans topp


Jan Lööf’s serier

Lööf är upphovsmannen bakom tre av den svenska seriekonstens moderna klassiker, Felix, Bellman och Ville.

Felix

Med sin speciella, naiva figurstil passar Lööf också som serietecknare, och serien Felix kom att fylla fem år av hans tid från 1967 och bli något av hans storverk. Han gjorde också Felix som animerad TV-serie under tidigt 70-tal. Lööf tecknade Felix till 1972 då andra serietecknare tog över, initialt Werner Wejp-Olsen.

Felix av Jan Lööf från 1969.
Felix av Jan Lööf från 1969. ©PIB

Index: Felix av Jan Lööf
SerieSpecial 1976-78

Tillbaka till sidans topp


Bellman

En annan serie av Lööf var Bellman som gick i Folket i Bild/Kulturfront från tidningens första nummer i januari 1972. De tidigaste avsnitten tecknades av Jan Lööf till manus av Lars Mossberg, där figuren Bellman var en söderkis och pilsnergubbe i ”antihjälte”-traditionen.

Bellman ur Folket i Bild/Kulturfront
En helsida med Bellman. ©Lööf/Folket i Bild/Kulturfront.

Bellman var en satirisk skämtserie som angrep det svenska samhället från en vänsterpolitisk ståndpunkt. Sådana tongångar var inte okända för Lööf, som i Felix hade skildrat Nixon som skurk och solidariserat sig med motståndsrörelser i Latinamerika och Afrika.

Tidningens redaktion figurerade också sporadiskt i serien, liksom andra seriefigurer som Mandrake och Dagobert ur Blondie.

En serieruta med Bellman och Mandrake. ©Lööf/Folket i Bild/Kulturfront
En serieruta med Bellman och Mandrake. ©Lööf/Folket i Bild/Kulturfront

I Bellman skildrades politiska förhållanden på ett direkt sätt och det ställdes krav på ett politiskt perspektiv. Detta passade inte Lööf och han slutade teckna serien efter sju avsnitt, varpå andra tecknare tog över.

Tillbaka till sidans topp


Ville

Serien Ville var en ännu en serie av Jan Lööf. Den handlade om den arbetslöse akademikern Ville Karlsson som blir kontaktad av rymdvarelser och får i uppdrag att tvinga in mänskligheten på rätt spår. Ville gick ursprungligen som följetong i veckotidningen Vi åren 1975-76.

I ett avsnitt av Ville förekom Olof Palme, liksom den då unge kungen Carl XVI Gustaf.
I ett avsnitt av Ville förekom Olof Palme, liksom den då unge kungen Carl XVI Gustaf. ©Jan Lööf/Carlsen Comics

Ville av Jan Lööf

Tillbaka till sidans topp


Bilderböcker för barn

Lööf har också gjort de av många uppskattade bilderböckerna Morfar är sjörövare, Sagan om det röda äpplet, Skrot-Nisse och flera bilderböcker om Pelle, bland många andra.

Tillbaka till sidans topp


Skivomslag

Lööf har dessutom kreerat skivomslag, till exempel till Rosco Gordons skiva Rosco Rocks Again, Håkan Hellströms Du gamla du fria och Kustbandets The Man from Harlem, men framförallt till Sumpens Swingsters (numera Swingsters) plattor.

Läs mer här

Tillbaka till sidans topp


Fler serieskapare

Ett urval källor:
Jan Lööf: 75 år av dumheter, Stockholm, Kartago, 2017, ISBN 978-91-75150-89-5
SerieSpecial nr 2
Seriewikin
Wikipedia

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.