Texterna i ”Fantomen i Olles hörna” har tidigare varit publicerade i Lee Falk’s Fantomen, den inbundna årgången 1950 | 1951 | 1952 | 1953 | 1954 | 1955 | 1956 | 1957 | 1958 | 1959 | 1960 | 1961 | 1962 | 1963 | 1972, och i Fantomen jubileumsalbum 1994
Foto Olle Dahllöf ©Lina Svensk/Ergo
Olles hörna 2025 | 2024 | 2023 | 2022 | 2021 | Namn och nytt | Knasen | SeriePressen | Agent X9 | Fantomen den inbundna årgången | Grafikerminnen
1950
Fantomen den inbundna årgången 1950
Välkommen Fantomen
I oktober 1950 fick kretsen av svenska serietidningar ett nytillskott – Fantomen från Serieförlaget sällade sig till dem som redan fanns på tidningshyllan. Karl-Alfred var veteranen, en gammaldags serietidning i stort format från Allers förlag, fylld i första hand med dagsserier. Den började komma ut 1946. Läs mer här
I sadeln för Fantomen
Förlagschefens – Lukas Bonnier – och redaktörens – Rolf Janson – första marknadsundersökning genomfördes per cykel. Man hojade runt till Lidingös kiosker och frågade efter Fantomen… Fortsätt läsa
1951
Fantomen den inbundna årgången 1951, del 1
Höken, en långlivad seriesoldat
Höken har sitt ursprung i det andra världskrigets första fälttåg – det mot Polen. Seriefiguren var en polsk flygare som kämpade in i det sista mot den tyska övermakten och han fick se sina syskon dödas i ett bombanfall. Men hämnden skulle komma när den anonyme flygaren blev den ännu anonymare Höken. Fortsätt läsa
Fantomenklubben och Deckarklubben
Fantomenklubben blev en succé redan från starten 1950, till stor del beroende på tidningens enorma popularitet och genomslagskraft. Det var dock inte ovanligt med klubbar av samma slag i de olika äventyrstidningar som gavs ut i början av 50-talet och i första hand riktade sig till unga grabbar. Fortsätt läsa
Lee Falk
Herkules, Odysseus och Tor, Roland, Siegfried och El Cid, Lancelot och Gawain, riddare av det runda bordet. Tarzan och Kiplings djungelbok. Här finns inspirationen till Fantomen, vår första maskerade superhjälte i seriernas värld. Fortsätt läsa
Fantomen den inbundna årgången 1951, del 2
Cornelis läser Fantomen
1951 hade Cornelis Vreeswijk och hans familj hade nyligen kommit till Sverige och Cornelis var i sina tidiga tonår. Han har i en tv-intervju uppgivit att han lärde sig svenska genom att läsa Fantomen de här åren. Fortsätt läsa
Läderlappen får egen tidning
Läderlappen, eller Batman, som gestalt skapades 1939 och gav förlaget DC ännu en storsäljare bredvid Stålmannen. Han debuterade i Detective Comics no 27 och var skapad av Bob Kane, men blev snart en för DC typisk samarbetsprodukt av olika tecknare och författare. Fortsätt läsa
Wilson McCoy – tecknaren i tiden
Enkel, trubbig men självklar – för den som växte upp på 50-talet såg Fantomen ut så. Det var Wilson McCoys version man allra oftast stötte på – i serietidning, album, veckotidning eller dagstidning. Han var seriens tecknare nummer två efter Ray Moore. Fortsätt läsa
Åke Skiöld – karikatyrtecknarfantomen
I den förra volymen av ”Fantomen – Den inbundna årgången 1951” startade den allra första samlarserien som förekom i tidningen. Nr 8/51 innehöll de fyra introduktionsbilderna i Fantomens stjärnsamlarserie, en porträttserie över kända idrottsutövare som skulle komma att omfatta 100 bilder totalt och hålla på ända till nr 9/53. Fortsätt läsa
Fantomen den inbundna årgången 1951, del 3
Ray Moore – den förste tecknaren
Scenen nedan följer sedan Fantomen kidnappat Diana från hennes tilltänkta bröllop med en annan. I den finns både humor och romantik och det var ofta förekommande i de tidigaste episoderna. Fortsätt läsa
Tarzan – hjälten från vita duken
Ett år efter Fantomen, i september 1951, kom nästa tidning från Serieförlaget – Tarzan. Tidningens bana blev kort men lysande. Det första numret hade en pampig framsida av George Camitz från Sala. Han var en trotjänare på förlaget och skulle göra många omslag framöver. Fortsätt läsa
Varsågod — ett knippe julalbum!
Till julen 1951 utgav Åhlén & Åkerlunds förlag det åttonde julalbumet med Fantomen sedan starten 1944, innehållande de allra första söndagsäventyren från 1939, tecknade av Ray Moore och ursprungligen publicerade i Vecko-Revyn 1942. Fortsätt läsa
Blondie – familjeserie för hela familjen
Blondie blev landets första humorserietidning och tillsammans med Fantomen den av Serieförlagets tidningar som överlevde 50-talet. Första numret kom ut i november 1951. Fortsätt läsa
1952
Fantomen den inbundna årgången 1952, del 1
Rekordmagasinet – sport och serier
Man skulle kunna säga att ungdomstidningen Rekordmagasinet var ”pappa” till serietidningen Lasso. Man hade samma inriktning på idrott, hade delvis samma serier och kom från samma förlag. Rent konkret var dessutom redaktörerna far respektive son Ahlqvist. Läs mer här
Far och son – John och Thord Lindblom
Fantomen i handgemäng med tiger, Fantomen på väg att bli nerbrottad av infödingar, King slår ner revolverbeväpnad buse. Det här är beskrivningar av omslag på Fantomen från 1951 och 1952. På dem står namnet John Lindblom. Läs mer här
Serietidningen Lasso
1952 var året då Serietidningen Lasso började komma ut. Det var en av de första serietidningarna i mindre format och gavs ut av Cirkelförlaget, redaktör var Bo Ahlqvist. Lasso var rätt så unik – den byggde på europeiska serier, inte amerikanska och den hade också samlarserier och artiklar kring idrott. Läs mer här
Fantomen den inbundna årgången 1952, del 2
1952 – Karusellen, Snoddas och Catalina
”Haderian Hadera, doppa Snoddas i chokla’…”
Den var nog en riktig kulturrevolution radioprogrammet Karusellen. Att samla svenska folket framför radion, ung som gammal. Att få folk att göra saker som att öppna fönster och vinka, eller gå ut och byta grejer med varann. Programledare var Lennart Hyland. Fortsätt läsa
Kapten Miki – en femtiotalsikon
”Här härskar rangers skara
och rangers det är vi
en ranger vill jag vara
en ranger stark och fri.”
Så kunde det låta på slätterna i Nevada när de halvmilitära rangers sjungande drog hem efter ett avslutat uppdrag. Fortsätt läsa
Fantomen den inbundna årgången 1952, del 3
Serieförlaget växer – Buffalo Bill
1952 fick Fantomen, Tarzan och Blondie sällskap av två nya serietidningar. Hopalong Cassidy, som vi ska återkomma till, och Buffalo Bill, som får sitt kapitel nu. Buffalo Bill blev Serieförlagets första veckotidning, den var i ett litet, liggande format och den innehöll några serier som hade framtiden för sig. Läs mer här
Bob Powell — motorintresserad mångsysslare
Med början i Fantomen nr 18/52 och nästan ett helt år framåt kunde man läsa serien om Jim Nelson — ”Vägens riddare”, hans motorintresserade kompisar och deras Hot Rod-bilar. Fortsätt läsa
George Camitz
– Omslagstecknare och tegelbruksdirektör
På många framsidor av Fantomen stod det Camitz. Det gjorde det dessutom på Tarzan och Buffalo Bill och på Tom Mix. Camitz var flitig vid den här tiden och han har ett intressant levnadsöde. George, som han hette i förnamn, föddes 1923 och kom från Sala. Släkten Camitz var militärer och företagare, ibland båda delarna. Läs mer här
1953
Fantomen den inbundna årgången 1953, del 1
Karl-Alfred och Stjärnbragder
1953 upphörde utgivningen av serietidningen Karl-Alfred. Karl-Alfred var en pionjär det var landets tredje serietidning efter Musse Pigg-tidningen och Veckans serier och det var den första tidningen som överlevde mer än ett år. Fortsätt läsa
Hopalong Cassidy på egen hand
Redan från första numret av Fantomen var Hopalong Cassidy en av de fasta komplementserierna. Den fick t o m inleda tidningen vid några tillfällen. Sheriffen i Twin Rivers blev så populär att Serieförlaget i slutet av 1952 beslutade sig för att satsa på en ny västerntidning med Hopalong som huvudattraktion. Fortsätt läsa
Fantomen den inbundna årgången 1953, del 2
1953 – ett händelserikt år
1953 är ett händelserikt år. I februari drabbas Holland av en översvämningskatastrof av gigantiska mått. Havet spolar bort vallar och dammar och orsakar skador för miljarder. Mer än 1500 människor omkommer. Hjälp kommer från hela världen och Sverige drar sitt strå till stacken. Fortsätt läsa
Nils Egerbrandt – en seriekonstnär
Nils Egerbrandt gick ur tiden i början av 2005. Han hade då varit verksam som tecknare i 55 år och hade fortfarande mycket att ge. År 1953, med starten av tidningen Tuff och Tuss, nådde hans egen serie Olli de stora serieslukande massorna. Olli var i alla avseenden en stor serie. Fortsätt läsa
Fantomen den inbundna årgången 1953, del 3
Serieförlaget växer
Vid ingången av 1953 hade Serieförlaget fem titlar: Fantomen, Tarzan, Blondie, Buffalo Bill och Hopalong Cassidy. Under året startade Tuff och Tuss, Dick vid Radiopolisen och Tom Mix. Summan blev dock inte åtta, för Tom Mix fick ersätta Hopalong Cassidy och titelserien från Buffalo Bill, som också upphörde, gick direkt in i Tom Mix. Läs mer här
Västern – en favoritgenre på 50-talet
Serieförlagets stora konkurrent AB Rotopress, senare Centerförlaget, ville följa upp framgången med kapten Miki-tidningen Vilda Västern och startade Prärieserier. Den var också liten och smal och tagen direkt från Italien och det mesta av innehållet kom från EsseGesse, den tecknande trion bakom kapten Miki. Fortsätt läsa
Allan Kämpe och Juniormagasinet
Det var inte bara de stora elefanterna som dansade i början av 50-talet. En del nya små förlag försökte också ta för sig på serietidningsmarknaden. Beliförlaget från Solna startade två tidningar det här året. Den ena hette Juniormagasinet och var fylld av serier från det amerikanska förlaget Fawcett. Fortsätt läsa
1954
Fantomen den inbundna årgången 1954, del 1
Serieförlaget växer — och krymper
Vid årets början gav Serieförlaget ut sex litlar: Fantomen, Blondie, Tarzan, Tuff och Tuss, Tom Mix och Dick vid Radiopolisen. Men den negativa matematiken fortsatte, för trots två nya tidningar så fanns det bara fem titlar vid årets slut. Fortsätt läsa
Små tidningar från huvudkonkurrenten
Hos AB Rotopress fortsatte man med de små tidningarna. Vilda Västern och Prärieserier följdes upp med Hacke Hackspett och Terry och piraterna.
1954 – Kalles Kaviar
År 1954 försvann solen. Ja, inte riktigt, men på sommaren gick vi med sotade glas och tittade på en solförmörkelse. Men hade det varit så, så fanns det nu annan energi. Sveriges första atomreaktor startades på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm och i USA sjösattes atomubåten Nautilus. Jules Vernes vision började bli sann. Fortsätt läsa
Fantomen den inbundna årgången 1954, del 2
Göte Göransson — Still Going Strong
—Man började spåna på Serieförlaget om att göra en egen indianserie. Jag kom att teckna den och Ebbe Zetterstad och flera andra skrev manusen. Så började Texas Jim. Det här berättar Göte Göransson, 85 år och fortfarande entusiastisk och säker på handen. Fortsätt läsa
Seriekampen blir hätskare
Alla var inte glada i serier i början av 1950-talet. I takt med att serietidningarna blev fler, växte en opinion. Lärare. föräldrar, bibliotekarier och andra ifrågasatte om serier var så lämpliga för det uppväxande släktet. Detta tryck hade känts av ett antal år. Tuff och Tuss planerades under 1952 för att visa att serier kunde fungera för de yngre. Fortsätt läsa
Tysklands dyraste serietidning
Tom Mix var en av Serieförlagets tidningar och den gavs också ut i Västtyskland, och det redan innan utgivningen började i Sverige. Den trycktes i Stockholm och Serieförlaget stod som utgivare. Fortsätt läsa
Fantomen den inbundna årgången 1954, del 3
Rolf Lindberg
Chefredaktör, ordekvilibrist och bolltrollare
1954 var Serieförlaget på väg ut. Flera av serietidningarna lades ner eller förändrades, men framförallt skulle ordet serier bort ur rubriken för verksamheten. Rolf Lindberg var med i skeendet och minns det väl. Fortsätt läsa
Alla tiders
Tidningen som var ”Alla tiders”
En av 1954 års nykomlingar på seriemarknaden hette Kongo-Jim. Den var i det lilla smala checkhäftesformatet och serien kom som flera andra i det här ”bakficke-anpassade” utförandet från Italien. Figuren Kongo-Jim var en Tarzan-kopia – föräldralös i djungeln och uppfostrad av apor. I original hette han Akim och tecknaren Augusto Pedrazza. Fortsätt läsa
1955
Fantomen den inbundna årgången 1955, del 1
1955 – ett varmt år för svenska folket men kallt för ungdomstidningar
”Sommar, sommar, sommar – det är dans Folkets park…” lät det för första gången ur radion det här året. Sången var nykomponerad och den passade bra för sommaren 1955 var legendariskt varm. Nu tog konsumtionen av glasspinnar fart. Fortsätt läsa
Din tidning
Din Tidning kom ut i fem år. Den ändrade form ett par gånger, men den var alltid en ungdomstidning, med eller utan serier. I sin första version hade den stora likheter med Falken. Stor i formatet och importerad ”på rot” som ett helt koncept. Fortsätt läsa
När örnen landade i Sverige och Fantomen tappar färgen
Vilka tidningar skulle kunna ges ut i Sverige som klarade den starka negativa opinionen mot serier? Någon sökte i England. Där fanns Eagle, med miljonupplaga och en viss religiös förankring. Fortsätt läsa
TARZAN BLIR STJÄRNMAGASINET
1955 utger Serieförlaget Fantomen, Blondie, Tuff och Tuss och Mysteriemagasinet. Tarzan förvandlas vid årsskiftet till Stjärnmagasinet med Tarzan. Fortsätt läsa
Fantomen den inbundna årgången 1955, del 2
Knockout-Charlie – Bilar, boxning och båtar
Redan i första numret av Fantomen från 1950 får vi stifta bekantskap med Knockout-Charlie, boxaren med ett hjärta av guld. Han medverkade fram till 1956 och var en populär biserie. Fortsätt läsa
Åhlén & Åkerlund/Serieförlaget
– album och annat
Serieförlaget stod som utgivare av tidningar i drygt fyra år, från hösten 1950 till senvintern 1955. Det blev totalt 11 serietidningstitlar i olika format. Men serier finns ju i andra former också – som julalbum exempelvis. Fortsätt läsa
Press & Publicity – album och annat
Från Press & Publicity kom en klar majoritet av de svenska serietidningarna under det tidiga 50-talet. Seriemagasinet var först, 1948, och följdes av Stålmannen, Läderlappen, Min Melodi, Cowboy, Tomahawk, Vilda Västern och ett flertal andra. Andra serieprodukter var det tunt med men det kom några stycken och det började 1952. Fortsätt läsa
Fantomen den inbundna årgången 1955, del 3
Folket i Bild, förlag och veckotidning
Folket i Bild var ett förlag som gav ut en veckotidning med samma namn. Hos ingendera var serier eller serietidningar populära. Ivar Öhman, legendarisk redaktör och förlagschef, bekämpade serietidningarna. Han var drivande på det famösa mötet på Medborgarhuset mitten av 50-talet då serieproducenterna satt på de anklagades bänk. Ivar Öhman skrev en rad artiklar i ämnet. Fortsätt läsa
Seriereklam och reklamserier
Reklam i serieform för diverse produkter kan man hitta i en rad olika utgivningsformer – inte minst i veckotidningar. Cap-Olle försökte få oss att äta choklad av märket Pompom eller kolan Alpgott. Fortsätt läsa
1956
Fantomen den inbundna årgången 1956, del 1
1956 – Sport, dramatik och förebud
1956 var ett olympiskt år. Vid vinter-OS i Cortina skördade Sigge Ericsson och Sixten Jernberg lagrar och borta i Melbourne vid sommar-OS fortsatte en annan legendar, Gert Fredriksson, att ta för sig. Även Sverige var värd för olympiska spel – vi fick ta hand om ryttartävlingarna, och det blev en del guld på hästryggen också. Fortsätt läsa
91:an – Sveriges snällaste soldat
År 1956 var det tunt på Fantomens förlag. Det var ingen egen enhet längre, utan sorterade som Ungdomstidningarna under moderförlaget Åhlén & Åkerlund. Fantomen hade sällskap av Blondie och Tuff och Tuss, borta var Tarzan och de andra. Fortsätt läsa
Och snällt från Centerförlaget
Den stora utgivaren av serier, som nu börjat kalla sig Centerförlaget, tog det också litet försiktigt. Där fanns redan Stålmannen, Seriemagasinet, Vilda Västern, Tomahawk och många andra tidningar. Centerförlaget dominerade landets serieutgivning och ville fortsätta göra det. Fortsätt läsa
Fantomen den inbundna årgången 1956, del 2
Joe Palooka — inte först men störst av serieboxarna
När Knockout-Charlie började gå på tomgång efter sex år i Fantomen ersattes han av en annan seriepugilist, Joe Palooka. Termen ”Palooka” kom i 20-talets USA att beteckna en stor och kraftig, men ganska klumpig och naiv boxare. Fortsätt läsa
Berömda berättares bästa böcker
”Visa klassikerna för magistern”, stod det i annonsen. Tidningarna blev väl ingen större succe i skolan, men det var åtminstone okej att köpa och läsa Illustrerade klassiker, detta snälla serietidningsår 1956. Avsikten var nog också att börja mjukt… Fortsätt läsa
Fantomen den inbundna årgången 1956, del 3
Bokmärken och samlarbilder
Före Davy Crockett-febern var det bokmärken som gällde – eller som de också kallades, glansbilder. Det var något som alla i plugget skulle samla på. Det fanns många former och motiv. Fortsätt läsa
Kamratposten – seriekopplingar på 50-talet
1950, samma år som Fantomen och Serieförlaget startade, kom också Kamratposten. Den hade undertiteln Folkskolans barntidning och under det namnet hade den funnits i nästan 60 år. Fortsätt läsa
Davy Crockett – en kortlivad hysteri
Det började med tuggummikort. Tuggummit var inget vidare, lite tjockt att tugga och så förlorade det smaken snabbt. Fantomens tuggummi var bättre, men Davy Crockett-bilderna var de mest åtråvärda. De skildrade Davy Crocketts liv och äventyr. Det var bilderna man måste skaffa, ett samlande i tiden, mera modernt än bokmärken och häftigare än filmstjärnor. Fortsätt läsa
1957
Fantomen den inbundna årgången 1957, del 1
1957 – Världen blir större, och mindre
1957 ökade svenskarnas rörlighet på olika sätt. Bilismen slog rekord. Volvo Amazon började säljas och många gick också på export. Nu behövdes det lapplisor – och skolpoliser. Lill-Prinsen var en av de senare. Fortsätt läsa
Televisionen erövrar Sverige
En lördag i början av mars kom den – teven. Vi skulle som så många andra då titta på Kvitt eller Dubbelt. Vi hade missat Hajen och hans slamkrypare, Uncas indianer och den suveräne Boman, de som skapade den första stora TV-boomen, men vi fick se Fölet Ekman och flera andra. Fortsätt läsa
Fantomen den inbundna årgången 1957, del 2
Omslagsfantomen — intervju med Rolf Gohs
Vem har gjort flest framsidor till Fantomen? Vem har gjort flest framsidor överhuvudtaget till svenska serietidningar? Jo, Rolf Gohs under en snart 60-årig tecknargärning. 1957 kunde man hitta hans arbeten även hos Ungdomstidningarna på Åhlén & Åkerlund. Fortsätt läsa
Lassie — favorithunden
En collie skulle det vara, ljust långhårig, rådig, trogen. Behovet att ha hund uppstod när man såg Lassie. Det började med en bok och den skrevs av Eric Knight. Så följde efter några år en film 1943, Lassie Come Home, som på svenska fick heta Lassie på äventyr. Fortsätt läsa
Fantomen den inbundna årgången 1957, del 3
Höken & SerieNytt från Formatic Press
1957 fick den svenska seriemarknaden en ny aktör – Formatic Press. Först ut av deras tidningar var Höken, en veckotidning i det mindre formatet. Den byggdes kring den amerikanska flyg- och äventyrsserien Blackhawk, som redan tidigare publicerats i Sverige, bland annat i Fantomen. Fortsätt läsa
Trotjänaren King
Han var med i många år, rödrocken King vid ridande polisen. Han konkurrerar med Mandrake om att vara serie nummer två efter Fantomen själv. Först nio år, från fjärde numret och så länge tidningen var tunn och sedan från mitten av 70-talet ca nio år till. Fortsätt läsa
Sagoserien – för snälla barn
1957 fick Illustrerade Klassiker ett småsyskon. Då började Sagoserien och man kunde följa berömda berättares bästa böcker för de yngre. Nu var det dock inte Shakespeare eller Jules Verne utan bröderna Grimm eller Charles Perrault som stod för underlaget. Fortsätt läsa
1958
Fantomen den inbundna årgången 1958, del 1
1958 — Rekordidrott och Rock’n’roll
1958 har sagts vara Sveriges allra främsta idrottsår. Ett par viktiga evenemang ägde rum i landet, i första hand VM i fotboll, och vi klarade oss bra. Fortsätt läsa
Buster Perk och Jerry Robinson
Redan i julnumret 1957 startade en ny serie i Fantomen. Den fick heta Buster Perk och det var i och för sig inget nytt, serien om den svenske deckaren hade gjorts av både Torvald Sundbaum och Göte Göransson tidigare och den hade varit med i Fantomen så sent som året innan. Skillnaden nu var att en amerikansk serie fick gå under ett inkört svenskt namn. Fortsätt läsa
Fantomen den inbundna årgången 1958, del 2
Fantomen i förändring
Serietidningen Fantomen hade varit en mycket stabil tidning i många år till både form och innehåll. Fantomen-serien förstås, King vid gränspolisen, boxarserier samt västernepisoder från Fawcett. Detsamma gällde faktiskt också för förlagets andra överlevare, Blondie och Tuff och Tuss — det var i stort sett samma serier år efter år. Fortsätt läsa
Fantomen den inbundna årgången 1958, del 3
Centerförlaget anno ’58
Där det redan gavs ut flest serietidningar i landet kom det givetvis nya. Vi pratar om Centerförlaget anno ’58. Tre nya tidningar, ja faktiskt ytterligare en, men den ska vi återkomma till. Fortsätt läsa
Robin Hood — evigt grön
I en radioföljetong kring mitten av 50-talet talades det mycket om Lincolngrön färg, så hette visst nyansen på skogslöparnas kläder. 1958 var ett rejält Robin Hood-år i Sverige. En TV-serie kom på lördagarna. Den var engelsk och huvudaktören hette Richard Greene. Den producerades i England från 1955 och fem år framåt. Hos oss gick den bara just det här året 1958. Fortsätt läsa
Fantomen i fortsatt förändring
I Fantomen nummer 21/1958 åks det fort i bil. Serien kommer från något som heter Lombard. Det är nu som serier från det franska språkområdet börjar komma in i Fantomen. Det är lite vagt formulerat kanske, men serierna kom oftare från Belgien än från Frankrike. Fortsätt läsa
1959
Fantomen den inbundna årgången 1959, del 1
1959 — ett ankår med sting
Om 1958 var vårt främsta idrottsår så stod inte 1959 långt efter. Ingemar Johanssons världsmästerskap i tungviktsboxning var spektakulärt, att Sverige slog England i fotboll på deras egen hemmaplan var sällsynt. Dan Waern fortsatte att slå världsrekord i löpning och Joakim Bonnier började åka bil fort. Fortsätt läsa
What’s Up Daff?
Serietidningen Daffy innebar att Allers förlag gjorde comeback i serievärlden. Allers hade ju varit en stor pionjär med Karl-Alfred från 1946 och med de första serietidningarna i normalformat året efter, men därefter var albumen med Nalle och Lisa det enda från förlaget i ett halvt årtionde och de upphörde just 1959. Fortsätt läsa
Fantomen den inbundna årgången 1959, del 2
Hjältarna 1959
I juni månad i USA hände det som väl inte så många trott var möjligt, vi fick en svensk boxningsvärldsmästare och i tungvikt dessutom. Floyd Patterson såg vänstern men inte högern. Fortsätt läsa
Centerförlaget inför 60-talet
Som vanligt var det Centerförlaget som gav ut flest nya serietidningar även detta år — 1959. Ja, allt nytt i serieväg var nu inte tidningar, Micky-böckerna kom också det här året. Fortsätt läsa
Fantomen den inbundna årgången 1959, del 3
Två damer och ett flygaress
Det här året 1959 började jag läsa Biggles på allvar. Någon bok kanske dessförinnan. De fanns i hemmet, min bror hade skaffat dem, både de gröna och orangea. Jag köpte också, såväl äldre som färska. I en tre-fyra år höll jag till i Biggles värld. Fortsätt läsa
Fantomen tjocknar till — och förlaget piggnar till
Redan före 1959 hade det gamla Serieförlaget blivit Ungdomstidningarna, men verksamheten var trött. Inget avgörande hade egentligen hänt sedan 91:an startade 1956. Men nu tre år senare började man röra på sig. Fortsätt läsa
Fantomen den inbundna årgången 1959, del 4
Seriemagasinet — 50-talets mesta serietidning
Hon hade veckoutgivning, Seriemaggan. Den enda serietidningen med veckoutgivning från 1950 till 1959. Hon var inte bara mest, många tyckte också hon var bäst. Det fanns så mycket att läsa. Fortsätt läsa
50-talet i seriernas backspegel
Karl-Alfred betraktades när den kom 1946 som en veckotidning och fick konkurrera med sådana om materialet. Rätt snart kom nya tidningar i mindre format och de sågs som serietidningar. Vid 50-talets ingång fanns det en handfull. Fortsätt läsa
1960
Fantomen den inbundna årgången 1960, del 2
Mad – en kultrevolution
Hösten 1960 började vårt språk att berikas. Urrk, potrzebie, axolotlpudding. Alfred E. Neuman (läs Inhuman) myntade sitt Vadå – jag dyster. Fortsätt läsa
Fantomen den inbundna årgången 1960, del 3
Den musicerande familjen Cartwright
1960 var det stora året för tv-serien om familjen Cartwright. Första avsnittet sändes julen året före och det sista för den omgången på våren året efter. Sen kom Bronco och Prärie. Nu var det inte första gången västern gick i vår tv, det hade sänts både Champion, Modiga Örnen och Gunsmoke, men de var på halvtimmar och erbjöd oftast inte något större persongalleri. Fortsätt läsa
Serietecknaren som fått både Oscar och Pulitzerpriset
1960 kom boken Knas knas knas. Den hette i original Sick Sick Sick och det var också namnet på tecknarens återkommande serie innan han bytte det till Feiffer. Fortsätt läsa
Världsserien
1960 kom den fjärde titeln från förlaget Gilberton till Sverige, efter Illustrerade klassiker, Sagoserien och Illustrerade Dubbelklassiker. Precis som den senare satsade Världsserien på kunskap i vältecknad form. Fortsätt läsa
1961
Fantomen den inbundna årgången 1961, del 1
Följeslagaren Levande livet
1961 upphörde veckotidningen Levande Livet efter 32 år. Åhlén & Åkerlunds rena serieutgivning, tidningar och album, hade två nära tidningar under många år, Kamratposten och Levande Livet. Fortsätt läsa
1962
Fantomen den inbundna årgången 1962, del 1
Formatic-chocken
Förlaget hade varit verksamt i fem år. Givit ut Höken, Serienytt, Dennis och Unga hjärtan. Tidningar i halvformat som också Hoppy, som nu startade. Men det här året inleddes också den utgivning som skulle grundlägga begreppet Formatic. Fortsätt läsa
1963
Fantomen den inbundna årgången 1963, del 1
Bond och Blaise – barn av det kalla kriget
1963 kom den första Bond-filmen till Sverige och i England publicerades den första Modesty Blaise-serien. Det var hennes debut, men James Bond kom i bok redan tio år tidigare. Bond gick från bok till serie till film. Modesty Blaise fick också böcker och filmer, men stannade i serien som främsta medium. Fortsätt läsa
Fantomen den inbundna årgången 1963, del 3
Barnens bästa – av bästa kvalitet
Nio nummer under ett år. Med en uttalad ambition att ge något av värde via, som det uttrycktes, barnens nya språk – seriespråket. Det omtyckta och lättillgängliga. Fortsätt läsa
1972
Fantomen den inbundna årgången 1972, del 2
Fantomen årgång 1972
Faksimilböckerna Lee Falk’s Fantomen – Den inbundna årgången, från Egmont, har kommit till årgång 1972 och nu har del 2 kommit ut, som innehåller nr 7-11 av serietidningen. Liksom tidigare innehåller volymen också några artiklar relevanta för årtalet, och denna volym innehåller två artiklar ur RogersMagasin.com, och ett par av redaktör Andreas Eriksson. Fortsätt läsa
1994
Fantomen jubileumsalbum 1994
50 år med Fantomen
50 år med Fantomen har tidigare varit publicerad i Fantomen jubileumsalbum 1994.
Femtio år med Fantomen i form av julalbum. Serien är nästan tio år äldre, men i de populära julalbumen har vi kunnat följa Den vandrande vålnaden sedan 1944. Fortsätt läsa
Olles hörna 2025 | 2024 | 2023 | 2022 | 2021 | Namn och nytt | Knasen | SeriePressen | Agent X9 | Fantomen den inbundna årgången | Grafikerminnen
Ett urval källor:
DN-arkivet
Wikipedia