Texten ”Davy Crockett – en kortlivad hysteri” har tidigare varit publicerad i Fantomen den inbundna årgången 1956, del 3 av 3 (2008).
Det började med tuggummikort. Tuggummit var inget vidare, lite tjockt att tugga och så förlorade det smaken snabbt.
Fantomens tuggummi var bättre, men Davy Crockett-bilderna var de mest åtråvärda. De skildrade Davy Crocketts liv och äventyr. Det var bilderna man måste skaffa, ett samlande i tiden, mera modernt än bokmärken och häftigare än filmstjärnor.
Texten på fram- och baksidan var på engelska och ibland fick man väl fråga någon språkkunnig, men alla kort var numrerade, vilket uppmuntrade både samlande och en förståelse genom kontinuitet.
Texten på baksidan till kort #1 King of the Frontier. ©Disney
Det fanns två sviter, en orange och en grön. Den orangea kom först. Bägge sviterna bestod av 80 kort – och de luktade rätt gott också.
Så kom det ut serietidningar om Davy Crockett också. En var kopplad till Kalle Anka & Co och en gavs ut som Illustrerad Klassiker.
Pälsmössa av tvättbjörnsskinn inspirerad av Davy Crockett och Daniel Boon.
Böcker blev det också, i många olika format och från olika förlag. Man sjöng om Davy Crockett i radio och en del grabbar hade pälsmössa med löstagbar svans. Davy Crockett var stor åren 1956-57.
Disney
Filmaffisch för Davy Crockett: King of the Wild Frontier. ©Buena Vista/Disney
Han lanserades av Walt Disney och det som ursprungligen var tre oväntat populära avsnitt av tv-serien Disneyland sattes ihop till en långfilm. Huvudrollen spelades av Fess Parker och han var en av dem som sjöng in sången om grabben som föddes på en bergstopp i Tennessee.
Bill Hayes bästsäljande EP med ”Balladen om Davy Crockett”.
Det gjorde även Tennessee Ernie Ford och båda versionerna sålde bra, men bäst gick den av Bill Hayes, som blev listetta i USA.
Till detta kom så all försäljning av allehanda ting omkring figuren – det som idag kallas för merchandising – något som Disney var bra på.
Inom ett år kom för övrigt en film till, den här gången med Davy Crockett i en fight mot flodpirater.
Tidningsannons i DN för Davy Crockett och flodpiraterna (Davy Crockett and the River Pirates) som hade svensk premiär annandag jul 1956. ©Disney
Tecknade serier
Det blev en dagstidningsserie också, av Jim McArdle, och den gick i Sverige i Lektyr och i Din Tidning.
Del av inledande sida med Davy Crockett ur Din tidning nr 11, 1956. ©Columbia
Det amerikanska förlaget National Periodical (numera DC Comics) startade en tidning och i den ritade Leonard Starr och John Prentice. I Sverige kom den Davy Crockettversionen i Tomahawk.
I Storbritannien, i en Disneytidning, fanns en version tecknad av Jim Holdaway, den blivande Modesty Blaise-tecknaren.
Davy Crockett
Porträtt av Davy Crockett av James Hamilton Shegogue (1831).
Davy Crockett själv var en historisk person. Han levde 1786 till 1836 och han slogs mot creekindianerna. Han satt i kongressen och försvarade där indianernas rättigheter – och han dog vid Alamo.
En nyligen upptäckt mexikansk källa säger dock att han inte dödades under själva slutkampen utan några dagar efteråt.
Davy Crockett var i alla fall en bamse på att skjuta björnar och han komponerade en sång, Farewell, som sjöngs i filmen.
Prärieserier med Davy Crockett
Davy Crockett blev en ungdomshysteri – därtill en av de tidigaste, och den tog intensivt för sig av både medial uppmärksamhet och pengar. Det mesta var övergående, som samlarbilderna, men i en form fanns Davy Crockett kvar länge.
Denna Davy Crockettversion är ett svenskt påfund. I original heter figuren ”Il Grande Blek”, ibland även ”Blek macigno” och kommer från Italien. ©Centerförlaget
I den lilla smala tidningen Prärieserier var han huvudperson från år 1956 till 1968. Serien var inte amerikansk utan kom från Italien – i original hette han ”Il Grande Blek”. Äventyren tilldrog sig innan den verklige Davy Crockett var född, men påpassligt och säljande fick serien hans namn här i Sverige.
Il grande Blek nr 1, serie I, 1954, med serien i original. ©Dardo
Olle Dahllöf
Fantomen den inbundna årgången
Texten har tidigare varit publicerad i Fantomen den inbundna årgången 1956, del 3 av 3 (2008). ©Egmont
Ett urval källor:
Envisioning the American Dream