Bond och Blaise – barn av det kalla kriget, har tidigare varit publicerad i Fantomen den inbundna årgången 1963, del 1 av 3 (2013).
1963 kom den första Bond-filmen till Sverige och i England publicerades den första Modesty Blaise-serien.
Det var hennes debut, men James Bond kom i bok redan tio år tidigare. Bond gick från bok till serie till film.
Casino Royal (1953), första boken med James Bond av Ian Fleming. ©Jonathan Cape
Modesty Blaise fick också böcker och filmer, men stannade i serien som främsta medium.
Skurkar i öst
Båda kämpade för västvärlden mot östliga skurkar. James Bond hade ryssarnas Smersh, framförallt i böckerna, men i filmerna byttes den organisationen ofta mot Spectre och det redan i Doctor No, den första filmen.
Modesty Blaise var också ute på politiska vägar, främst de tre första åren då hon hann agera i både Vietnam och Tibet.
De hade båda höga uppdragsgivare, i M och Gerald Tarrant. De blev intressant nog tidigt också föräldralösa. James Bond fick så småningom en ny fadersgestalt i den österrikiske alpinisten Hannes Oberhauser och från Ungern kom Modestys mentor, professorn Lob.
Sedan har ju Modesty sin Willie Garvin som stöd, medan Miss Moneypenny kanske är det enda jämförbara för James Bond, hon brukade ju i alla fall dämpa mot M. Men han klarar sig ju ändå, för i varje historia finns åtminstone en hjälpsam stark kvinna, inte som Modesty, men ändå.
De hade en känsla för brittiska bilar, Modesty körde en Jensen och Bond hade i böckerna en Bentley, men fick sedan visa sig i en Aston Martin. När Modesty kom på film lanserades hon som en kvinnlig James Bond, i varje fall i Sverige. Tillsammans fortsatte de hävda det brittiska imperiet.
Ian Fleming
James Bonds skapare hette Ian Fleming, 1907 till 64. Han hade en bakgrund i den brittiska underrättelsetjänsten under kriget. Han bosatte sig på samväldesön Jamaica i ett hus han döpte till Goldeneye. Där skrev han sina böcker.
GoldenEye blev namnet på två filmer. En biografisk TV-film från 1980 om Flemings bravader i hans majestäts hemliga tjänst och Pierce Brosnans första Bond-film från 1995. I Karibien fann Fleming själva namnet James Bond. Så hette en känd fågelboksförfattare.
James Bond (1900-89) var en amerikansk ornitolog och expert på Karibiens fåglar. Bonds mest publicerade verk var hans guide till Fåglarna i Västindien som utkom första gången 1936 och i ytterligare 11 upplagor under hans livstid. ©Academy of Natural Sciences
Det kom 14 böcker om James Bond ur hans penna, två var novellsamlingar så det totala antalet berättelser blev 20.
I stort sett alla användes på något sätt i filmsammanhang. Den första boken, från 1953, hette Casino Royale och den dröjde till för några år sen med att bli riktig Bond- film, bortsett från parodin 1967 då David Niven, bland andra, spelade James Bond. Så fanns faktiskt också en kortare TV-film i USA 1954.
I den senaste och 23e reguljära, Skyfall, är man inte ute och löser världsproblem längre. Skurken kan sökas i de egna leden, inom MI6. M, numera en kvinna, blir dödad och Bonds uppväxthem förstörs. Det viktiga sker i Storbritannien och självaste Bonds kapacitet ifrågasätts, no country for old men. Dock blev han lovad vidare uppdrag av nye M.
Andra förfaTtare
Ian Flemings sista böcker kom ut postumt och så småningom tog andra författare över hans gestalt. Fyra nya skribenter har det blivit hittills och 25 olika böcker. De har inte filmatiserats, enligt kontrakt.
James Bonds filmer var unika under ett kvartsekel. De var storslagna, man slogs ofta om ett världsherravälde. Mycket ny teknik och i bästa fall lite humor. Så hann resten av filmvärlden ifatt dem, runt 90 nån gång, de var inte längre exceptionella.
Flemings Bond-böcker blev serie också och det redan 1958. Man följde relativt strikt böckernas kronologi. När den inspirationen tog slut, skrevs egna manus, det finns nästan ingen koppling till de senare Bond-böckerna, men den första av dem, Colonel Sun, blev serie.
I 25 år gick serien och tecknarna hette i första hand John McLusky och Yaroslav Horak.
I Sverige fick serien en egen tidning 1965 och den upphörde 98. Den innehöll ofta mycket redaktionellt material kring filmerna.
När filmen Casino Royale kom fick den serien göra ett gästspel i Agent X9. Den tidningen har varit Modesty Blaise främsta publiceringsställe sedan 1971.
Peter O’Donnell
Mannen bakom Modesty hette Peter O’Donnell, 1920 till 2010. Han blev underhållningsförfattare redan före kriget, vilket han var soldat i. Han var placerad i bland annat Grekland och Persien. I det senare landet inspirerades han av en liten flyktingflicka att så småningom skapa Modesty Blaise. Modesty som blygsam och Blaise efter trollkarlen Merlins lärare.
O’Donnell skrev många serier, som Garth och Romeo Brown. Lustigt nog gjorde han ett avsnitt av James Bond också, Doctor No, sjätte bok och första film. 1963 var han mogen att med tecknaren Jim Holdaway starta sitt stora opus, Modesty Blaise. Den gick bra.
monica Vitti som Blaise
I agentvågen vid mitten av 60-talet ville ett filmbolag lansera henne på bio. O’Donnell skrev det första manuset, som sedan omarbetades av andra. Han tappade kontrollen över sin gestalt och det i ännu högre grad när regissören Joseph Losey satte i gång.
Filmaffisch från filmen Modesty Blaise (1966) med Monica Vitti. ©20th Century Fox
Losey var rutinerad och hade gjort bra thrillers, som The Criminal, men nu vill han göra en film som en serie. Korthuggen konversation, som pratbubblor, en brist på trovärdighet, som sånginslag och blinkningar mot seriemediet, som att Tintin och Kapten Haddock står på en båt i Amsterdams hamn. Apropå blinkning så bar John Travolta en Modesty-bok under armen i Pulp Fiction, strax innan han blev dödad. Tarantino lär dock ha frågat om lov.
Filmen dög dock åt den svenska tidningen Agent, Modestys egen tidning som började 1967. I 14 utgåvor finns över 30 av filmens bilder och på de tecknade framsidorna bär hon oftast skådespelerskan Monica Vittis drag.
Alltnog, det här var inte Modesty, Peter O’Donnell var besviken. För att återfå kontrollen skrev han en bok utifrån sitt ursprungliga manus. Den gick också bra och det kom nio till. I den sista boken, som var en novellsamling, dör Modesty Blaise och Willie Garvin i berättelsen Cobra Trap.
Serien fortsatte några år till, den upphörde 2001 efter 95 avsnitt. Det kom några specialserier också, en av dem gjordes i USA efter den famösa första boken.
Filmer fortsatte att spöka, det var en på gång länge, utifrån olika alternativ bland böckerna, men inget hände. Då gjorde filmbolaget en så kallad prequel, en förhistoria, för att förlänga rättigheterna, och där kan man följa Modestys tidiga utveckling.
Brittiska B:n
För mig blev Bond och Blaise nya brittiska b:n efter Bill, Blyton och Biggles. Bond mötte jag första gången i tidningen Aktuellt 1962, där novellen The Living Daylights gick som följetong. Så fanns där flera av böckerna i hemmet, i Zebra-utgåva. Filmerna kom ju de här åren och jag började köpa tidningen när den gavs ut. James Bond fick efterträda Mike Hammer och det gjorde han i en Mad-parodi också, vilket straffade sig.
Modesty Blaise träffade jag också på första gången i veckotidning, i Bildjournalen, där dagsstripparna var i färg och hon hette Zita. Den kontakten var sporadisk, den blev tätare med Agent och Agent X9. Så kom hon riktigt nära när Alvglans började ge ut serierna i stora volymer och jag arbetade med förorden. Jag läste böckerna och intervjuade Peter O’Donnell.
Bra tecknare och detaljerade manus gjorde serien läsvärd. Sinne för detaljer hade ju också Ian Fleming i god brittisk tradition. Och Alvglans gav ut ett album med James Bond också, med de serier som på film hade Sean Connery som agenten.
Olle Dahllöf
Tidigare publicering
Artikeln har tidigare varit publicerad i Fantomen den inbundna årgången 1963, del 1 av 3 (2013).
Läs mer här
Ett urval källor:
James Bond 007 Museum Nybro, Sweden
James Bond (I Love Comix Archive)
Modesty Blaise (I Love Comix Archive)