Sinuhe — egyptiern

Sinuhe — egyptiern” (1950) blev den sista tecknade serien av Bovil (Bo Vilson). Serien gick i veckotidningen Året Runt från Åhlén & Åkerlund, året efter Bovil gått bort. Själv hade jag tidigare bara sett ett par sidor av den här serien, innan jag nyligen fick mig tillsänd bildfiler från min vän Magnus Magnusson*.

Ett urval källor

Inledande sida med ’Sinuhe egyptiern’ ur Året Runt. Originalet är här färglagt för tvåfärgstryck av Bovil. ©Vilson
Inledande sida med ’Sinuhe egyptiern’ ur Året Runt nr 24, 1950. ©Vilson

Manus var av Carl Wästfelt efter romanen ”Sinuhe, egyptiern …ur den egyptiske läkaren Sinuhes liv omkr. 1390-1335 f.Kr.” (1946, på finska Sinuhe egyptiläinen, 1945) av finländske författaren Mika Waltari (1908-79). 

Romanen, som utspelar sig på farao Echnatons tid, räknas som en klassiker i genren. ”Sinuhe — egyptiern” är en av världens mest sålda finska romaner och är översatt till mer än 40 språk. Ole Torvalds översatte romanen till svenska 1945/46.*

Den tecknade serien tillkom efter att verket översatts till engelska (1949) och placerat sig i toppen av bästsäljarlistan i USA. 

Serien skildrar Egyptens och Babyloniens historia och anknyter till den första tredjedelen av romanen.

Sinuhe — egyptiern började i huvudsak som bildberättelse, med texten vid sidan om bilden, men med tiden använde serien pratbubblor allt flitigare.

ÅretRunt
Stripp nrTitelFrån nrTill nr
1-35*Sinuhe egyptiern24/195051-52/1950
* Sidor numrerade 12, 28-30 och 32-34 saknas i Året Runt

Tillbaka till toppen av sidan


Handling

Sinuhe — egyptiern, stripp 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 | 31 | 32 | 33 | 34 | 35 


1 Året Runt nr 24, 1950

Läkaren Sinuhe återberättar, på ålderns höst och från sin påtvingade exil vid Röda havets kust, vad som hänt honom under hans liv. Han skriver ner berättelsen för sig själv, för att ha något att göra i ökenlandskapet.

Sinuhe började sitt liv som hittebarn och växte upp i den fattiga delen av Thebe. Hans adoptivfar Senmut var läkare, och Sinuhe beslutade sig för att gå i hans fotspår.

Original till första sidan. ©Vilson
Original till första sidan, färglagt för tvåfärgstryck av Bovil. ©Vilson

Tillbaka till toppen av sidan


2 Året Runt nr 25, 1950
’Sinuhe egyptiern’ 2 ur Året Runt nr 25, 1950. ©Vilson
’Sinuhe egyptiern’ 2 ur Året Runt nr 25, 1950. ©Vilson

För att bli läkare, som sin far, måste Sinuhe studera till präst i Ammons heliga tempel. Prästvigningen sågs också som Sinuhes vuxenhetsdag. Det var dock ingen glädjens dag för honom, eftersom han först den dagen fick veta att han var ett hittebarn.

Motsvarande original till sidan 2. ©Vilson
Motsvarande original till sidan 2. ©Vilson

Tillbaka till toppen av sidan


3 Året Runt nr 26, 1950
’Sinuhe egyptiern’ 3 ur Året Runt nr 26, 1950. ©Vilson
’Sinuhe egyptiern’ 3 ur Året Runt nr 26, 1950. ©Vilson

I tempelgången i Ammons tempel mötte Sinuhe en vacker kvinna, Nefernefer, och blev betagen av hennes skönhet. Han blev kysst för första gången, men kunde inte följa henne hem eftersom han inte fick lämna templet. Dock fick han en ring av henne som minne.

I templet skulle sedan Sinuhe och sex andra vaka, bedja och fasta i mörkret. Ammon var sagd kunna uppenbara sig för den som var ämnad som präst.

De andra prästaspiranterna tände en lampa, spelade tärning och festade på insmugglad mat innan de somnade. Endast Sinuhe var vaken.

Motsvarande original till sidan 3. ©Vilson
Motsvarande original till sidan 3. ©Vilson

Tillbaka till toppen av sidan


4 Året Runt nr 27, 1950
’Sinuhe egyptiern’ 4 ur Året Runt nr 27, 1950. ©Vilson
’Sinuhe egyptiern’ 4 ur Året Runt nr 27, 1950. ©Vilson

När prästen på morgonen frågade ut prästkandidaterna, ljög de som sovit och sa att de vakat och hört Ammon. Sinuhe kunde dock inte säga att Ammon uppenbarat sig för honom, men prästen knuffade in honom i ett rum med Ammons staty.

Där hörde så Sinuhe Ammon tala till honom. Men han förstod att det var prästen som talade genom statyns mun, och genomskådade bedrägeriet.

Motsvarande original till sidan 4. ©Vilson
Motsvarande original till sidan 4. ©Vilson

Tillbaka till toppen av sidan


5 Året Runt nr 28, 1950
’Sinuhe egyptiern’ 5 ur Året Runt nr 28, 1950. ©Vilson
’Sinuhe egyptiern’ 5 ur Året Runt nr 28, 1950. ©Vilson

Som präst av lägsta graden fick Sinuhe göra det tyngsta arbetet. Men han förkovrade sig som läkare och fick snart undervisa yngre kamrater. Och Sinuhe var vetgirig och ställde många frågor, men kom därmed i onåd hos äldre, som inte kunde svara.

För första gången på ett par år fick han sedan lämna området, vandra ut i staden och besöka sina, nu äldre, föräldrar. och uppsöka sin barndomsvän, konstnären Thothmes.

Motsvarande original till sidan 5. ©Vilson
Motsvarande original till sidan 5. ©Vilson

Tillbaka till toppen av sidan


6 Året Runt nr 29, 1950
’Sinuhe egyptiern’ 6 ur Året Runt nr 29, 1950. ©Vilson
’Sinuhe egyptiern’ 6 ur Året Runt nr 29, 1950. ©Vilson

Tillsammans med Thothmes gick Sinuhe till glädjehuset ”Katten och druvan”, men Sinuhe kunde bara tänka på Nefernefer. Vindrucken som han var blev han utkastad.

Farao Amenhotep III (1400-1353 f.Kr) låg för döden, och Sinuhe blev då tillkallad att som assistent hjälpa huvudskålsborraren Phator.

Motsvarande original till sidan 6. ©Vilson
Motsvarande original till sidan 6. ©Vilson

Tillbaka till toppen av sidan


7 Året Runt nr 30, 1950
’Sinuhe egyptiern’ 7 ur Året Runt nr 30, 1950. ©Vilson
’Sinuhe egyptiern’ 7 ur Året Runt nr 30, 1950. ©Vilson

Phator borrade ett hål i huvudskålen, och blodstillaren hindrade blodet att flyta. Men Phator kunde inte finna någon sjukdom. Därför dukades det upp en festmåltid, och Sinuhe fick därefter bära den vindruckna Phator till sin bädd.

Motsvarande original till sidan 7. ©Vilson
Motsvarande original till sidan 7. ©Vilson

Tillbaka till toppen av sidan


8 Året Runt nr 31, 1950
’Sinuhe egyptiern’ 8 ur Året Runt nr 31, 1950. ©Vilson
’Sinuhe egyptiern’ 8 ur Året Runt nr 31, 1950. ©Vilson

På terrassen blev sedan Sinuhe uppsökt av tronföljaren, faraos son, som tog med honom ut i öknen för att möta sin gud. Där fick faraoarvingen ett krampanfall, men en annalkande jägare värmde den fallne med sin mantel.

På vägen tillbaka möter de ett sällskap med bärstol och en präst. Prästen hälsar tronarvingen som en farao, och det är uppenbart att farao Amenhotep är död. Nu säger Phator att han och Sinuhe inte har annat att förvänta sig än en dödsdom, eftersom farao inte blev frisk av huvudöppnandet.

Motsvarande original till sidan 8. ©Vilson
Motsvarande original till sidan 8. ©Vilson

Tillbaka till toppen av sidan


9 Året Runt nr 32, 1950
’Sinuhe egyptiern’ 9 ur Året Runt nr 32, 1950. ©Vilson
’Sinuhe egyptiern’ 9 ur Året Runt nr 32, 1950. ©Vilson

I Rättvisans Hus blev först blodstillaren dömd till döden, och bödeln lyfte och högg sitt svärd, men han hindrade hugget i sista sekund. Icke desto mindre dog blodstillaren, i fasa och skräck.

Nu visste Sinuhe att det hela bara var en formalitet, varför han lugnt överlevde sin egen avrättning. Snart var han färdig läkare, kunde skaffa sig en slav, enögde Kaptah, och en egen läkarmottagning.

Motsvarande original till sidan 9. ©Vilson
Motsvarande original till sidan 9. ©Vilson

Tillbaka till toppen av sidan


10 Året Runt nr 33, 1950
’Sinuhe egyptiern’ 10 ur Året Runt nr 33, 1950. ©Vilson
’Sinuhe egyptiern’ 10 ur Året Runt nr 33, 1950. ©Vilson

Horemheb kom hem till Sinuhe och lockade honom bort från Thebe. Sinuhe lovade att med följa honom, men på kvällen träffade han, på nytt efter flera år, Nefernefer.

Han visade henne ringen, och tillsammans följdes de ut i trädgården, men hon varnade honom för att hon slukar sina beundrare.

Motsvarande original till sidan 10. ©Vilson
Motsvarande original till sidan 10. ©Vilson

Tillbaka till toppen av sidan


11 Året Runt nr 34, 1950
’Sinuhe egyptiern’ 11 ur Året Runt nr 34, 1950. ©Vilson
’Sinuhe egyptiern’ 11 ur Året Runt nr 34, 1950. ©Vilson

Efter en natt med Nefernefer kunde Sinuhe inte längre arbeta, utan måste uppsöka henne på nytt.

Nefernefer hade inte tid med honom, men han lovade att ge henne allt han ägde för hennes tid. Efter att han lämnat över kvittot på att hon nu ägde allt han ägt, avvisade hon honom ändå…

Motsvarande original till sidan 11. ©Vilson
Motsvarande original till sidan 11. ©Vilson

Tillbaka till toppen av sidan


12

Sinufe kan inte glömma Nefernefer, och söker upp henne på nytt. Och hon begär då att han även ger henne hans faders hus för ännu en natt med henne.

Motsvarande original till sidan 12. ©Vilson
Motsvarande original till sidan 12. ©Vilson

Stripp nr 12 saknas i Året Runt.


13 Året Runt nr 35, 1950
’Sinuhe egyptiern’ 13 ur Året Runt nr 35, 1950. ©Vilson
’Sinuhe egyptiern’ 13 ur Året Runt nr 35, 1950. ©Vilson

Sinuhe kunde inte glömma Nefernefer och uppvaktade henne med åtrå. Hon begärde att han skulle ge henne hans faders hus för att få henne på nytt. Sinuhe gör det hon begär, får en skrivare att skriva en överlåtelse, och Nefernefer ger honom en natt till med henne…

Åter i sin praktik träffar han på nytt en patient som sökte hjälp, som visade sig vara hans slav, den enögde Kaptah.

Motsvarande original till sidan 13. ©Vilson
Motsvarande original till sidan 13. ©Vilson

Tillbaka till toppen av sidan


14 Året Runt nr 36, 1950
’Sinuhe egyptiern’ 14 ur Året Runt nr 36, 1950. ©Vilson
’Sinuhe egyptiern’ 14 ur Året Runt nr 36, 1950. ©Vilson

Kaptah vill att Sinuhe ska fly staden tillsammans med honom, men till kvällen går de till sängs. I drömmen drömmer Sinuhe om Nefernefer, varför han på morgonen söker upp henne igen, och nu nu begär hon av honom även hans föräldrars gravplats i ”de dödas stad”.

Tillbaka till toppen av sidan


15 Året Runt nr 37, 1950
’Sinuhe egyptiern’ 15 ur Året Runt nr 37, 1950. ©Vilson
’Sinuhe egyptiern’ 15 ur Året Runt nr 37, 1950. ©Vilson

Nefernefer får Sinuhe att till och med skriva över sina föräldrars gravplats på henne, innan hon låter kasta ut honom som om han vore en tiggare.

Tillbaka till toppen av sidan


16 Året Runt nr 38, 1950
’Sinuhe egyptiern’ 16 ur Året Runt nr 38, 1950. ©Vilson
’Sinuhe egyptiern’ 16 ur Året Runt nr 38, 1950. ©Vilson

När Sinuhe vaknar till sans efter ett vinrus, skämdes han över hur han låtit sig bli lurad och gömde han sig i tre dagar i Nilens säv. Han trodde sig till och med kunna förlora förståndet.

Motsvarande original till sidan 16. ©Vilson
Motsvarande original till sidan 16. ©Vilson

Tillbaka till toppen av sidan


17 Året Runt nr 39, 1950
’Sinuhe egyptiern’ 17 ur Året Runt nr 39, 1950. ©Vilson
’Sinuhe egyptiern’ 17 ur Året Runt nr 39, 1950. ©Vilson

På den fjärde dagen gick Sinuhe till sin tidigare bostad och fick veta att hans båda föräldrar begått självmord när de fått veta att de skulle vräkas.

Sinuhe får sin slav Kaptah att ge honom sitt sparkapital för att klara balsameringen.

Tillbaka till toppen av sidan


18 Året Runt nr 40, 1950
’Sinuhe egyptiern’ 18 ur Året Runt nr 40, 1950. ©Vilson
’Sinuhe egyptiern’ 18 ur Året Runt nr 40, 1950. ©Vilson

För att betala för begravningen av föräldrarna erbjöd sig Sinuhe att arbeta gratis en månad i dödens hus.

Tillbaka till toppen av sidan


19 Året Runt nr 41, 1950
’Sinuhe egyptiern’ 19 ur Året Runt nr 41, 1950. ©Vilson
’Sinuhe egyptiern’ 19 ur Året Runt nr 41, 1950. ©Vilson

Men först måste han lämna tillbaka liksvepningarna han lånat. Då mötte han en skrivare som överlämnade hans föräldrars sista ord, med förlåtelse och välsignelse av Sinuhe.

Motsvarande original till sidan 19. ©Vilson
Motsvarande original till sidan 19. ©Vilson

Tillbaka till toppen av sidan


20 Året Runt nr 42, 1950
’Sinuhe egyptiern’ 20 ur Året Runt nr 42, 1950. ©Vilson
’Sinuhe egyptiern’ 20 ur Året Runt nr 42, 1950. ©Vilson

Sinuhe arbetade i fyrtio dagar i dödens hus, och hjälpte Ramose att balsamera sina föräldrars kroppar. Men då han inte hade råd med en kista sydde han ihop kropparna i en oxhud.

Utan möjlighet att låna en båt, stal han en och rodde över floden till de dödas stad. Då den var välbevakad fortsatte han till den förbjudna dalen, i faraonernas närhet, där vakterna sov.

Motsvarande original till sidan 20. ©Vilson
Motsvarande original till sidan 20. ©Vilson

Tillbaka till toppen av sidan


21 Året Runt nr 43, 1950
’Sinuhe egyptiern’ 21 ur Året Runt nr 43, 1950. ©Vilson
’Sinuhe egyptiern’ 21 ur Året Runt nr 43, 1950. ©Vilson

När Sinuhe grävde en grav fann han en helig skarabé, innan han begravde kropparna.

Efter den ansträngande begravningen somnade han vid Nilen och vaknade av att en livstidsfånge, frigiven efter den nye faraons amnesti vid tronbestigningen, närmat sig honom. Den tidigare fången förklarar sig oskyldig och hoppades att Sinuhe med skarabén skulle hjälpa honom.

Motsvarande original till sidan 21. ©Vilson
Motsvarande original till sidan 21. ©Vilson

Tillbaka till toppen av sidan


22 Året Runt nr 44, 1950
’Sinuhe egyptiern’ 22 ur Året Runt nr 44, 1950. ©Vilson
’Sinuhe egyptiern’ 22 ur Året Runt nr 44, 1950. ©Vilson

Den frigivne fången ville hämnas den som dömde honom genom att plundra dennes grav. Vakterna vågade inte ingripa, varför den förre fången och Sinuhe kunde avvika med mängder av guld och silver. Syriska köpmän ville gärna köpa deras gravgods.

Motsvarande original till sidan 22. ©Vilson
Motsvarande original till sidan 22. ©Vilson

Tillbaka till toppen av sidan


23 Året Runt nr 45, 1950
’Sinuhe egyptiern’ 23 ur Året Runt nr 45, 1950. ©Vilson
’Sinuhe egyptiern’ 23 ur Året Runt nr 45, 1950. ©Vilson

Nu stadd vid kassa återvände Sinuhe till sin förra bostad i Thebe, och kallade efter sin slav Kaptah. Denne var fortfarande kvar i huset, och förklädd till syrisk tjänare förde han med sig Sinuhe till hamnen. Där kunde de båda gå ombord på ett fartyg, och avtalade med kaptenen om att ta hand om sjömännen under resan.

Motsvarande original till sidan 23. ©Vilson
Motsvarande original till sidan 23. ©Vilson

Tillbaka till toppen av sidan


24 Året Runt nr 46, 1950
’Sinuhe egyptiern’ 24 ur Året Runt nr 46, 1950. ©Vilson
’Sinuhe egyptiern’ 24 ur Året Runt nr 46, 1950. ©Vilson

Under resan blev många sjösjuka, och Sinuhe behandlade dem efter bästa förmåga. Väl i Simyra i Syrien gick det väl för Sinuhe som läkare, så väl att han blir rik. Men han saknar en kvinna. Då erbjuder Kaptah honom en slavinna som han köpt.

Motsvarande original till sidan 24. ©Vilson
Motsvarande original till sidan 24. ©Vilson

Tillbaka till toppen av sidan


25 Året Runt nr 47, 1950
’Sinuhe egyptiern’ 25 ur Året Runt nr 47, 1950. ©Vilson
’Sinuhe egyptiern’ 25 ur Året Runt nr 47, 1950. ©Vilson

Sinuhe är inte glad åt slavinnan som är för påflugen, och i vägen. Men en dag kommer kung Aziru av Amurru och vill ha hjälp med tandvärk. Och han bedåras av Sinuhes slavinna, Keftiu.

Motsvarande original till sidan 25. ©Vilson
Motsvarande original till sidan 25. ©Vilson

Tillbaka till toppen av sidan


26 Året Runt nr 48, 1950
’Sinuhe egyptiern’ 26 ur Året Runt nr 48, 1950. ©Vilson
’Sinuhe egyptiern’ 26 ur Året Runt nr 48, 1950. ©Vilson

Kung Aziru av Amurru är överlycklig över den lyckade behandlingen, men ledsen över att behöva bekänna sitt begär av slavinnan Keftiu. Sinuhe å sin sida blev glad åt att därmed kunna ge slavinnan som gåva till den lycklige mottagaren.

Motsvarande original till sidan 26. ©Vilson
Motsvarande original till sidan 26. ©Vilson

Tillbaka till toppen av sidan


27 Året Runt nr 49, 1950
’Sinuhe egyptiern’ 27 ur Året Runt nr 49, 1950. ©Vilson
’Sinuhe egyptiern’ 27 ur Året Runt nr 49, 1950. ©Vilson

Sinuhe fick veta att kriget brutit ut, och han reste till fronten, tillsammans med Kaptah, för att träffa Horemheb, som var truppbefälhavare. Och Sinuhe följer med truppen som läkare i krigståget mot khabirerna, eftersom han ville få kännedom om hur krig är.

Motsvarande original till sidan 27. ©Vilson
Motsvarande original till sidan 27. ©Vilson

Tillbaka till toppen av sidan


28
’Sinuhe egyptiern’ 28. ©Vilson
’Sinuhe egyptiern’ 28. ©Vilson

Sinuhe rider ut med Horemheb i krigståget mot khabirerna – ett av de oerhört detaljerade avsnitten i serien.

Motsvarande original till sidan 28. ©Vilson
Motsvarande original till sidan 28. ©Vilson

Stripp nr 28 saknas i Året Runt.

Tillbaka till toppen av sidan


29

Stripp nr 29 saknas i Året Runt.

Tillbaka till toppen av sidan


30

Stripp nr 30 saknas i Året Runt.

Tillbaka till toppen av sidan


31 Året Runt nr 50, 1950
’Sinuhe egyptiern’ 31 ur Året Runt nr 50, 1950. ©Vilson
’Sinuhe egyptiern’ 31 ur Året Runt nr 50, 1950. ©Vilson

Efter att ha deltagit i striderna som läkare sände Horemheb ut Sinuhe som spion i främmande länder. Han följde, tillsammans med Kaptah, med en karavan till Babylonien. I Babylon botar han en patient som har svår huvudvärk, till stor förvåning för stadens lokala läkare. Senare berusar sig patienten och faller från en höjd mot sin död.

Motsvarande original till sidan 31. ©Vilson
Motsvarande original till sidan 31. ©Vilson

Tillbaka till toppen av sidan


32

Stripp nr 32 saknas i Året Runt.

Tillbaka till toppen av sidan


33

Stripp nr 33 saknas i Året Runt.

Tillbaka till toppen av sidan


34

Stripp nr 34 saknas i Året Runt.

Tillbaka till toppen av sidan


35 Året Runt nr 51-52, 1950
’Sinuhe egyptiern’ 35 ur Året Runt nr 51-52, 1950. Detta var Bovils sista publicerade sida. ©Vilson
’Sinuhe egyptiern’ 35 ur Året Runt nr 51-52, 1950. ©Vilson

Läkaren Sinuhe blev kallad till kungen som led av en tandböld. Han botade honom och lät dra ut tanden. Tacksam ville kungen belöna Sinuhe genom att tillfredsställa vilken tjänst han än hade. Och som tjänst bad Sinuhe att få se kungens krigsmakt marschera inför honom. På så sätt kunde han genomföra sitt spionuppdrag.

Istället för att publicera hela sidan, som blev den sist producerade sidan av Bovil, valde Året Runt att skriva en sammanfattning av seriens fortsättning och slut.

’Sinuhe egyptiern’ 35 i sin helhet. ©Vilson
’Sinuhe egyptiern’ 35 i sin helhet. ©Vilson
Motsvarande original till sidan 35. ©Vilson
Motsvarande original till sidan 35. ©Vilson

Tillbaka till toppen av sidan


Vid Bovil bortgång 1949 ersatte Göte Göransson honom som tecknare av serien. Dock lyftes ”Sinuhe — egyptiern” ur tidningen innan Göranssons sidor hann bli publicerade.

Tillbaka till toppen av sidan


1951 blev serien publicerad på finska i tidskriften Kansan Kuvalehti (ung. ”Folkets Bildtidskrift”)*.

Tillbaka till toppen av sidan


Biofilm

Filmaffisch med ’The Egyptian’ (1954). ©20th Century Fox

Filmaffisch med ’The Egyptian’ (1954). ©20th Century Fox

Romanen av Mika Waltari har blivit filmatiserad som ”Sinuhe — egyptiern” (The Egyptian, 1954) från 20th Century Fox.

The Egyptian (1954). ©20th Century Fox

Tillbaka till toppen av sidan


Fotnot

Nils Torvalds berättar att hans far Ole Torvalds översatte Mika Waltaris roman Sinuhe-egyptiern 1945/46. Copyright för den översättningen torde ursprungligen tillhöra Ole Torvalds. Nils vet också att berätta att alla de gamla översättningarna av Waltaris roman gjordes på basen av den svenska översättningen. Finskan var då ett ganska litet litterärt språk.*

Tillbaka till toppen av sidan


LÄS MER HÄR

Blogg

Ett urval källor:
*Tack till Magnus Magnusson, Nils Torvalds och Katarina Torvalds-Wiik
IMDb
Digitalt Museum
Göte Göransson (Seriewikin)

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.