Jag och min hustru Marie blev i sommar inbjudna av Björn Vilson till en guidad visning av Bovilgården. Så häromdan gjorde vi slag i saken, och gjorde ett besök i detta unika och vackra konstnärshem beläget i naturskön miljö, i Utterbyn nordost om Torsby. Det, som är en kulturgård idag, var 1943-49 serietecknaren Bovils hem och ateljé de sista åren han levde.
Björn Vilson, äldsta son till Bovil (Bo Vilson, 1910-49), tog väl hand om oss. Och han berättade utförligt om Bovil, hans liv och arbete, och om hur Bovil skapade det som blev Bovilgården.
Ett utsmyckat hem
Bovil var en hårt arbetande konstnär, illustratör och serietecknare. Vid sidan om arbetet, utsmyckade han hemmet med väggmålningar, sniderier och allehanda påhittiga projekt.
Bovilgården är idag ett museum, med galleri, butik och ateljé, och huset innehåller massor av skapelser av Bovil.
Det är teckningar, målningar, serieoriginal och mycket annat.
En målning av Bo Vilson, av hustrun Anna och sonen Björn, som hänger i farstun till Bovilgården. Den är målad några år innan de flyttade till Värmland.
I Bovil ateljé finns bilder från unga år till arbetet som yrkesverksam illustratör och reklamtecknare på 30-talet och serietecknare på 40-talet.
Bovils första träskulptur, ”Sessan”, uthuggen med yxa och kniv ur en tallstubbe på rot.
Som reklamtecknare och illustratör skapade han illustrationer inom de flesta genrer. Alltifrån mode-, film-, musik- och industrireklam till roman- och novellillustration, målarböcker, julkort, äventyrs- och sagoböcker.
Björn Vilson, intill en målning av honom själv som liten pojke i Stockholm. Nedanför en ännu äldre bild av honom som relativt nyfödd, båda målade av hans far, Bo Vilson.
Serietecknaren Bovil
Bovil utvecklades under 40-talet från att vara en illustratör av bildberättelser till att bli en fulländad serietecknare. Från Flygkamraterna (1941), där repliker och förklarande handling var tryckt text under illustrationerna, till Sinuhe – egyptiern (1949, publicerad 1950), där pratbubblor dominerade serierutorna, utvecklades Bovil som serietecknare.
Som serietecknare skapade Bovil:
Flygkamraterna
- ”Flygkamraterna” (1941-45) i Folket i Bild, som var hans första serie
Den tecknade serien Flygkamraterna gick i Folket i Bild från nr 2/1941 till nr 53/1945.
Fältskärns berättelser
- Den historiska serien ”Fältskärns berättelser” (1942-44) i Levande livet, efter manus av pseudonymen Kåbeson baserad på Zacharias Topelius roman
- Bovil tecknade även den historiska serien ”Göingehövdingen” (1942) i veckotidningen Allt, baserad på första hälften av romanen av C. Aug. Cederborg
Tusen och en natt
- Framförallt var det serien ”Tusen och en natt” (1944-49) i Vecko-Revyn som blev Bovils storverk
Bovil tecknade ”Tusen och en natt” med ett nytt avsnitt varje vecka. Och han kom att utveckla serien under många år. Serien blev inte minst känd för mjuk sensualism, fantasifull romantik och lättklädda, sköna kvinnor.
Maj – flicka med melodi
- Bovil illustrerade också de inledande avsnitten av den tecknade serien ”Maj – flicka med melodi” (1945). Det var en bildberättelse av Sture Lönnerstrand som gick i Hela världen
Harald handfaste
- ”Harald Handfaste” (1946-47) i Året Runt, var en historisk serie/bildberättelse om en svensk Robin Hood. Manus var av författaren och regissören Arne Bornebusch
Sinuhe – egyptiern
- ”Sinuhe — egyptiern” (1950) i Året Runt, blev den sista tecknade serien av Bovil
En av Bo Vilsons drömmar var att få göra en egen serie, helt efter eget huvud. Och han experimenterade med olika serier, ”Ask och Embla”, ”Dag och Vara” och ”Dag och Liv”. Ingen av dem kom dock så långt att de blev publicerade. Inte förrän ”Gudasviten” trycktes i Boken om Bovil (1992) av Björn Vilson, från Carlsen Comics.
Bovils död
Familjen Vilson hade vid påsk 1949 rest till Italien på en av de första gruppresorna genom ett sönderbombat Europa. Efter att familjen kommit hem började Bovil känna av magsmärtor, och efter flera månader opererades han. Dock avled han på Torsby lasarett den 7 december, möjligen av cancer i bukspottkörteln.
Björn Vilson berättade att han växte upp i en lycklig familj. Och det kom som en stor sorg och svår tid när Bovil plötsligt dog vid 39 års ålder. En månad senare föddes hans yngste bror. Det som gjorde det möjligt att leva vidare var att Björns mormor, nyligen pensionerad, flyttade in och hjälpte till i hemmet under några år.
LÄS MER HÄR
- Bovil (Bo Vilson)
- Flygkamraterna
- Fältskärns berättelser
- Göingehövdingen
- Tusen och en natt
- Maj – flicka med melodi
- Harald Handfaste
- Sinuhe — egyptiern
- Försvarskort
Ett urval källor:
Björn Vilson: Boken om Bovil, Carlsen/if, 1992, ISBN 9151065479
Bovil.se
Seriesam
Bokförlaget Norlén och Slottner
Lambiek Comiclopedia
Seriewikin
Wikipedia