Sagan om Grållen

Sagan om Grållen (1959), av Bertil Almqvist (signaturen Bertila, mest känd som skapare av bilderböckerna om Barna Hedenhös), är en kortfattad svensk historia.

Ett urval källor

Omslag till Sagan om Grållen. ©Bonniers/Almqvist
Omslag till Sagan om Grållen (1959, nytryck 1972). ©Bonniers/Almqvist

Boken är tillägnad alla som tycker om en god historia, fritt berättad av hästen Grålle själv efter Olof von Dalins höga föredöme. Liksom i Sagan om hästen (1740) av Olof von Dalin, använder Almqvist en häst som allegori för Sverige.

Sagan om hästen (1740) och Saga, om Grållen och dess Stall-Båckar (1772) av Olof von Dalin.
Sagan om hästen (1740) och Saga, om Grållen och dess Stall-Båckar (1772) av Olof von Dalin.

Tillbaka till toppen av sidan


Handling

Bilderboken handlar alltså om hästen Grållen, d.v.s. Sverige, och som genom Bertila berättar sina memoarer från den stora istiden till Karl XII.

Inledande uppslag om Grålle. ©Almqvist
Inledande uppslag om Grålle. ©Almqvist

Sagan var inte någon kopia av Dalins bok, som börjar först med Gustav Vasa. Almqvist sökte sig istället tillbaka till istiden och följde sedan hästen genom stenåldern, bronsåldern, järnåldern och medeltiden innan han efter mer en tredjedel in i boken hamnar hos unge Vasa.

Det är Sveriges historia som han skildrar. Han berättar om strider om makten mellan hövdingar och kungar och om de många krig som Sverige fört.

Almqvist visar att det nästan alltid är ryttarnas (kungarnas) strävan efter makt och “klöver” (pengar), som format historien och folkets levnadsvillkor.

“För egentligen är ju hela historien en historia om klöver”, säger Grålle när Gustav Vasa släpper ut honom på en grönskande klöveräng, sedan han gjort sig till kung över Sverige.

Från istid till Ottar Vendelkråka. ©Almqvist
Från istid till Ottar Vendelkråka. ©Almqvist

Tillbaka till toppen av sidan


Hedenhös

På de första sidorna i Sagan om Grålle möter vi huvudpersonen själv, hästen Grålle. Tidigt träffar han familjen Hedenhös, men tar ingen tjänst hos dem, utan det är först Ottar Vendelkråka, medlem av Yngligaätten, som får sätta sig i sadeln.

Grålle hälsar faktiskt på hos familjen Hedenhös. ©Almqvist
Grålle hälsar faktiskt på hos familjen Hedenhös. ©Almqvist

Därefter hamnar han hos Bröt Anund, och sonen Ingjald innan Grålle gick in i vikingatiden. I slutet av den tiden red Olof Skötkonung Grålle, och sedan han besegrat hösten Sleipner, riden av Odin, blev Sverige kristnat.

Från den helige Sigfrid till Erik den helige. ©Almqvist
Från den helige Sigfrid till Erik den helige. ©Almqvist

På medeltiden blir Grållen riden av Blot-Sven och Erik den helige, innan Folkungaätten dök upp på 1200-talet. Därefter avverkar Bertila Birger Jarl, Magnus Ladulås, och Birgers brorson Magnus Eriksson.

Efter detta beskriver Bertila hur Bo Jonsson Grip och Albrekt av Mecklenburg styrde innan danska Margareta, drottning av Danmark och Norge också red Grållen.

Från Bo Jonsson Grip till Engelbrekt. ©Almqvist
Från Bo Jonsson Grip till Engelbrekt. ©Almqvist

Efter Margareta kom Erik av Pommern, och sedan Engelbrekt innan yxhugget vid Göksholm (1436), där Engelbrekt blev mördad. Sedan var det många i sadeln på Grållen under kort tid, men den som satt kvar efter en tid var danske Kristian, ”tyrannen”.

Tillbaka till toppen av sidan


Gustav Vasa

Efter Kristian Tyrann sadlade Gustav Eriksson Vasa Grållen som konung Gustav I. Kung ”Gösta” blev tvungen att finna ”klövern” i kyrkan, vilket lugnade kreditgivarna.

Från Gustav Vasa till Karl IX. ©Almqvist
Från Gustav Vasa till Karl IX. ©Almqvist

Sonen Erik XIV var näste man på Grållen, och efter honom brodern Johan III. Tronföljden passades vidare till Johans son Sigismund, och Eriks bror Karl IX, som var med om Linköpings blodbad (år 1600).

Sonen Gustav II Adolf inledde den svenska ”storhetstiden” tillsammans med rikskanslern Axel Oxenstierna, expanderade riket i Baltikum, efter krig mot Ryssland, och var involverad i det 30-åriga kriget.

Från Gustav II Adolf till drottning Kristina. ©Almqvist
Från Gustav II Adolf till drottning Kristina. ©Almqvist

Kriget innebar dock att kungen dör, men efter honom blev hans dotter Kristina drottning. Hon stod ut i tio år,innan hon abdikerade och kusinen Karl X Gustav tog över.

Karl X pusslade ihop Sveriges gränser. ©Almqvist
Karl X pusslade ihop Sveriges gränser. ©Almqvist

Därefter tillkom en förmyndarregering innan Karl XI var mogen att regera. Han var den som genom ”reduktionen” överförde kapital från kyrkan till staten.

Karl XI. ©Almqvist

Karl XII tog sedan plats i historien med kriget mot Ryssland, Polen och vidare i Ukraina innan han dör i Norge.

Karl XII på sisa uppslaget om Grållen. ©Almqvist
Sista uppslaget om Grållen, med Karl XII. ©Almqvist

Berättelsen slutar med Karl Xll:s död. När “Kalle Dussin” (som Grålle kallar honom) dör återstår bara 250 år av Grålles memoarer.

Tillbaka till toppen av sidan


Del två

Bertila kom dock aldrig att slutföra sitt projekt – del 2 av Sagan om Grållen blev inte mer än ett omslag och några sidskisser.

Det blev ingen del 2 av Sagan om Grållen, men det blev i vart fall ett utkast till omslag, men kung Gustav V och statsminister Tage Erlander.

Tillbaka till toppen av sidan


Fakta

  • Titel: Sagan om Grållen
  • Förlag: Bonniers
  • Utgivningsår: 1959
  • Format: 21 x 28 cm
  • Omfång: 32 sidor plus omslag
  • Efterord: En textsida av
  • Tryck: fyrfärg
  • Bindning: inbunden
  • Libris-ID: 839015

Tillbaka till toppen av sidan


Läs mer här

Fler publikationer
Blogg

Ett urval källor:
Projekt Runeberg
Libris
Seriesam
Wikipedia

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.