Tarzan var inte den enda djungelserien

Tarzan som tecknad serie visade sig bli populär, men Tarzan var inte den enda djungelserien. Den har haft många efterföljare i form av fler djungelserier och andra Tarzan-liknande serier av olika slag.

Från Sheena, Queen of the Jungle till Rima, the Jungle Girl, är amerikanska serietidningar översvämmade med djungelhjältar och -hjältinnor med minimal klädsel efterliknande Tarzan.

Många seriefigurer är snarlika Tarzan-kopior eller konkurrenter. Några av dem var:

Och så finns det också:


Jungle Jim

Den amerikanska djungeläventyrserien Jungle Jim, skapad av Alex Raymond startade som dagspresserie en söndag i januari 1934. Jungle Jim var tänkt som en konkurrent till den populära Tarzan-serien av Hal Foster.

Jungle Jim från 13 februari 1938 (beskuren).
Jungle Jim från 13 februari 1938 (beskuren). ©KFS

Handlingen i Jungle Jim utspelade sig i Sydostasien i stället för i Afrika som Tarzan.

Raymond lämnade serien 1944 för att ansluta sig till armén, varför serien fortsatte med Austin Briggs som spöktecknare det kommande året. Sedan spöktecknade John Mayo från 1 april 1945 till 15 augusti 1948, varefter Paul Norris tog över som tecknare.

Jungle Jim blev aldrig publicerad som dagsstripp och söndagsserien upphörde 1954.

Tillbaka till sidans topp


Sheena, Queen of the Jungle

Serien Sheena, Queen of the Jungle, var en amerikansk djungelserie med kvinnlig hjälte skapad av Will Eisner och Jerry Iger. Den blonda Sheena var tänkt som en kvinnlig motsvarighet till Tarzan, och har en liknande ursprungshistoria.

En sida ur Jumbo Comics #42
En sida ur Jumbo Comics #42. ©GKP

Som flicka var Sheena föräldralös och uppvuxen i djungeln. Hon var väl anpassad till sin miljö, och kunde handskas med såväl vilda djur, som infödingar och inkräktare. Hennes klädsel var en leoparddräkt, som ursprungligen var hel, men sedermera snarare av bikinityp. Hon hade en manlig vän, Bob, som dock var ovan vid djungeln och ständigt råkade i trubbel varför Sheena fick rycka ut och rädda honom.

Först ut i UK

Eisner & Iger Studio lyckades först sälja serien till Storbritannien där den först förekom i den svart/vita tidningen Wags Comics, 14 januari 1938*, tecknad i strippformat av Mort Meskin, med manus av Iger/Eisner (under pseudonymen William Thomas eller W. Morgan Thomas).

En stripp med Sheena, Queen of the Jungle. ©Wags
En stripp med Sheena, Queen of the Jungle. ©Wags

Förutom Mort Meskin var Sheena tecknad även av Bob Powell (från och med Jumbo Comics #7 till #27), Robert Hayward (Bob) Webb (från #28 till #127) och Maurice Whitman (inte minst omslag). Tuschare under en lång period var David Heames.

Rollen att teckna den kvinnliga huvudfiguren Sheena var dock ofta vikt för någon annan tecknare, särskilt duktig att teckna vackra damer, som Matt Baker (från #69) eller Jack Kamen (senare tecknare för EC Comics).

Jumbo Comics

När Iger sålde publiceringsrätten till Fiction House, dök Sheena upp i USA i Jumbo Comics, #1 (september 1938). Hon blev därmed den första hjältinnan i dåtida serietidningar, och förgick till och med Wonder Woman, som debuterade i All Star Comics, #8 från december 1941.

Jumbo Comics #1 publicerade svart/vita serier på färgat papper, men exkluderar man bakgrundsfärgen får man fram bilden på Sheena till höger.
Jumbo Comics #1 publicerade svart/vita serier på färgat papper, men exkluderar man bakgrundsfärgen får man fram bilden på Sheena till höger. ©GKP

Sheena var definitivt den mest populära Fiction House-titeln och serien blev kvar i Jumbo Comics till sista numret, #167 (mars 1953).

Jumbo Comics #111, #113 och #123. ©Fiction House
Jumbo Comics #111, #113 och #123. ©GKP
Egen serietidning

Fiction House publicerade också Sheena i en egen tidning, Sheena, Queen of the Jungle, som utkom med ett par nummer per år 1942–53, totalt 18 nummer. Huvudtecknare var Bob Webb.

Det sista nummer med Sheena som Fiction House gav ut var en oneshot i 3D, 3-D Sheena, Jungle Queen, (december 1953) tecknad av Maurice Whitman.

Läsning av 3-D-numret kräver användning av specialglasögon.
Läsning av 3-D-numret kräver användning av specialglasögon. ©GKP

Serien var publicerad på svenska på 40-talet i veckotidningen Hela världen, som Sheena, en djungeldrottning.

När serien filmatiserades 1984 gav Marvel Comics ut en serieversion i Marvel Comics Super Special, #34 (juni 1984), senare återtryckt som Sheena, Queen of the Jungle, #1–2 (december 1984 – februari 1985).

Sheena #1 och #2. ©Marvel
Sheena #1 och #2. ©Marvel

För övrigt: Namnet Sheena fann sin inspiration, enligt Eisner, i romanen Hon, (i original She), av den engelske författaren Henry Rider Haggard, utgiven 1886–87. Den är ofta filmatiserad, och handlar om två engelsmän som besöker ett gömt kungarike i Afrika som styrs av en mystisk vit drottning, ”Hon”.

Tillbaka till sidans topp


Ka-Zar

Seriefiguren Ka-Zar, var en pojke fostrad av lejon som uppvuxen blev en Tarzan-liknande djungelhjälte. Serien har sitt ursprung i en äventyrshjälte med samma namn i s.k. ”pulp magazines” från 30-talet.

Berättelsen om Ka-Zar gick som följetong i tre nummer av ett ”Pulp magazine” med egen titel.
Berättelsen om Ka-Zar gick som följetong i tre nummer 1936-37 av ett ”Pulp magazine” med egen titel. ©Star

Denne ursprunglige Ka-Zar blev också tecknad serie 1939 för Timely Publications, föregångaren till Marvel Comics.

Marvel Comics #1 , publicerad av Timely Publications, introducerade serien Ka-Zar the Great. ©Timely
Marvel Comics #1 , publicerad av Timely Publications, introducerade serien Ka-Zar the Great. ©Timely

Marvel Comics introducerade Ka-Zar i Uncanny X-Men, #10 (1965), med manus av Stan Lee och teckningar av Jack Kirby (tuschare Chic Stone). Seriefiguren Ka-Zar hade dock bara namnet och ytliga egenskaper gemensamt med originalet.

Uncanny X-Men #10 (1965). ©Marvel
Uncanny X-Men #10 (1965). ©Marvel

Första solo-berättelsen med Ka-Zar var publicerad i Marvel Super-Heroes #19 (1969), och figuren hade serier i den svartvita tidningen Savage Tales liksom i färgtiteln Astonishing Tales.

Marvel Super-Heroes #19 (1969), Savage Tales Annual #1 (1975) och Astonishing Tales #4
Marvel Super-Heroes #19 (1969), Savage Tales Annual #1 (1975) och Astonishing Tales #4 (1971). ©Marvel

Marvel har sedan i flera omgångar gett ut serietidningar med titeln Ka-Zar. Först utkom 3 nr 1970-71 med Stan Lee, Jack Kirby och John Romita som flitiga bifragsgivare. Därefter utgav Marvel 20 nummer 1974-79 med teckningar av bl.a. John Buscema (även Tarzan-tecknare) och Mike Royer.

Ka-Zar #1 från 1974. Omslag av John Bushema.
Ka-Zar #1 från 1974. Omslag av John Bushema. ©Marvel

Ka-Zar the Savage, utkom med 34 nummer 1981-84, varav de första 19 numren med serier av Brent Anderson. Därefter utkom 20 nummer 1997-98 med Andy Kubert som tecknare av de flesta utgåvorna. Och sedan även 5 nummer 2011 tecknade av Pascal Alixe.

I Sverige har Ka-Zar haft ett album 1979, utgivet av Carlsen/if, och en egen tidning 1983–84 (Atlantic).

Ka-Zar har även publicerats på svenska. ©Carlsen/Atlantic
Ka-Zar har även publicerats på svenska. ©Carlsen/Atlantic

Tillbaka till sidans topp


Kaänga

En mycket tydlig Tarzan-kopia, om än rödhårig, var Kaänga. Grundstoryn i Kaänga är snarlik den i Tarzan. Kaänga blev föräldralös när föräldrarna dödades under en expedition i Kongo. Pojken togs om hand, växte upp och blev uppfostrad av pygméliknande ”apmän” i Afrika.

Kaänga Comics #1-3 från våren och vintern 1949 resp våren 1950.
Kaänga Comics #1-3 från våren och vintern 1949 resp våren 1950. ©GKP

När Kaänga träffade vita utlänningar förälskade han sig i Ann Mason, och fick av henne lära sig prata engelska och det västerländska sättet att uppföra sig. Han vantrivs dock i civilisationen, varför de stannar i djungeln där de gifter sig. Han ägnar sig sedan åt att slåss för det goda och bekämpa det onda, från hemska vilda djur till dinosaurier till häxdoktorer, och tyskar. Och att rädda Ann, som hade en fantastisk förmåga att hamna i alla slags utsatta situationer.

Jungle Comics

Serien förekom först i Jungle Comics, #1 (januari 1940) från det amerikanska förlaget Glen-Kel Publishing under varumärket Fiction House Magazines.

Jungle Comics #1, med omslag av Lou Fine, med en Kaänga-serie där han räddar Ann ur en knipa och berättar för henne hur det kom sig att han lever i djungeln
Jungle Comics #1, med en Kaänga-serie där han räddar Ann ur en knipa och berättar för henne hur det kom sig att han lever i djungeln. Omslag av Lou Fine. ©GKP

Serien tecknades av flera olika tecknare, men flitigast var Maurice Whitman (49 nr), tätt följd av John Celardo (36 nr, och blivande Tarzan-tecknare). Dan Zolnerowich och Ruben Moreira (18 nr vardera) liksom George Tuska (12 nr) tecknade också serien i många utgåvor. Manusförfattare är dock okända.

Kaänga Comics

Med tiden fick Kaänga en egen tidning (1949-54), Kaänga Comics, också utgiven av Fiction House. Även i denna tidning tecknade John Celardo många av serierna i flera nummer.

Inledningen till en Kaänga-serie av John Celardo, ur Kaänga Comics #10
Inledningen till en Kaänga-serie av John Celardo, ur Kaänga Comics #10 (vintern 1951-52). ©GKP

Andra tecknare var bland andra Maurice Whitman och Robert Webb. Manusförfattare var Frank Riddell i de tre första numren, men var i de flesta nummer anonym.

Kaänga är publicerad på svenska under namnet Pazzo, i Seriemagasinet i början av 50-talet med start i nr 2, 1950.

Kaänga förekom i Seriemagasinet under titeln Pazzo.
Kaänga förekom i Seriemagasinet under titeln Pazzo, här i nr 3, 1951. ©Centerförlaget

Tillbaka till sidans topp


Wambi, the Jungle Boy

En amerikansk Tarzan-kopia var Wambi the Jungle Boy, skapad av Henry Kiefer 1940. Serien hade premiär i Jungle Comics, #1 (januari 1940), där serien fortsatte att vara en del av innehållet till och med #158 (vårvintern 1953).

Första sidan med Wambi, ur Jungle Comics #1. ©GKP
Första sidan med Wambi, ur Jungle Comics #1. ©GKP

Med sin röda turban såg Wambi ut att höra hemma i den indiska djungeln. Men det mesta i serien i övrigt, från infödingsbyar till djur (som zebror) liknade Afrika. Det hindrade dock inte att även en och annan tiger förekom i serien. Serien gav dock ingen information om vilken djungel det var, familjebakgrund för Wambi, eller varför han befann sig i djungeln.

De andra återkommande figurerna i serien var djur, till exempel gorillan Ogg och flodhästen Hyda. Och Wambi har en förmåga att kommunicera med djur, även djur som inte själv ”talar”.

Inledningen till Wambi-episoden ur Jungle Comics #5.
Inledningen till Wambi-episoden ur Jungle Comics #5 (maj 1940).
Wambi och Kaänga blev populära

Wambi var tillsammans med Kaänga, den kanske mest framgångsrike seriefiguren som kom fram i Jungle Comics. Serien skapades av en okänd manusförfattare (pseudonymen Roy L. Smith) i samarbete med tecknaren Henry C. Kiefer, som tidigare arbetat som tidskriftillustratör i så kallade ”Pulp magazines”. Kiefer kom senare att göra mycket arbete med Classics Illustrated.

Henry Kiefer tecknade alla avsnitt av serien under alla år till sin pensionering 1953. Jungle Comics upphörde sedan bara fem nummer senare.

Serien fick också en egen serietidning, Wambi, Jungle Boy, utgiven i arton nummer av Fiction House åren 1942–52.

Även I.W. Publishing gav ut Wambi, i ett nummer av en ny Wambi-tidning, Wambi #8 (1958), med reprismaterial från 1942 (Jungle Comics #12).

Wambi #8 innehöll reprismaterial. Intressant var att omslaget ursprungligen avsåg hjältinnan Tarinda, men tecknats om för att visa Wambi
Wambi #8 innehöll reprismaterial. Intressant var att omslaget ursprungligen avsåg hjältinnan Tarinda, som redigerad istället blev Wambi. ©IW

För övrigt: redan 1913 gjorde produktionsbolaget Selig en stumfilm med titeln Wamba, a Child of the Jungle.

Tillbaka till sidans topp


Congo Bill

Serien Congo Bill var en äventyrsserie, utgiven av DC Comics. Serien förekom i olika DC Comics-titlar från More Fun Comics #57 (maj 1940) till Action Comics #247 (december 1958).

Första sidan med Congo Bill ur More Fun Comics #57.
Första sidan med Congo Bill ur More Fun Comics #57. ©DC

Congo Bill var länge en vanlig äventyrsserie i djungelmiljö, som påminner om Jungle Jim av Alex Raymond. Men när Congo Bill 1959 får en magisk ring ändrar serien karaktär, då ringen ger honom en enorm styrka och gör att han byter kroppslig skepnad med infödingarnas gud, den gyllene gorillan.

Congo Bill fick också en egen serietidning som utkom med 7 nummer 1954-55. Nick Cardy svarade för teckningarna.

I Action Comics #248 (januari 1959), blir Congo Bill förvandlad till Congorilla (liksom titeln på serien).

Inledningen till Congorilla med Congo Bill, ur Action Comics #248.
Inledningen till Congorilla med Congo Bill, ur Action Comics #248. ©DC

Congorilla hade dessförinnan haft en första medverkan i serien Congo Bill i Action Comics #178 (mars 1953), och den gyllene gorillan förekom också serien i #224 (januari 1957).

Congorilla fick sedermera en egen serietidningstitel som utkom med 4 nummer 1992-93.

Tillbaka till sidans topp


Jim, djungelns konung / Kongo-Jim

Akim, var en italiensk djungelserie skapad av Roberto Renzi (manus) och Augusto Pedrazza (bild) 1950. Serien gavs ut av Tomasina till 1967, och därefter gav andra förlag ut återutgivningar till 1983.

Akim nr 1 (1950) utkom i checkhäftesformat. ©Tomasina
Akim nr 1 (1950) utkom i checkhäftesformat. ©Tomasina

Serien är tydligt inspirerad av berättelsen om Tarzan, även om serieskaparna sade sig vara inspirerade av bl.a. Djungelboken av Rudyard Kipling och hans bok Kim, som gav inspiration till seriens titel Akim.

Renzi hade dessförinnan, 1947-48, skrivit berättelsen Roal, il Tarzan del mare, (Roal, havets Tarzan).

I serien kan Akim förstå och kommunicera med vilda djur, som gorillan Arab, den svarta pantern Orrg, aporna Zig och Ming, björnen Brik, elefanten Baroi och lejonet Rag, som alla har delvis mänskligt beteende.

Akim nr 1, 1952, nr 94 (1954) och nr 254 (1956). ©Tomasina
Akim nr 1, 1952, nr 94 (1954) och nr 254 (1956). ©Tomasina

Som vuxen omger sig Akim med gorillan Kar och apan Zig och tillsammans upplever de alla slags äventyr med monster, galna forskare, potentiella världserövrare, skurkar med superkrafter, försvunna stammar, etc.

Publicering i Sverige

I Sverige är serien känd under två namn, dels Kongo-Jim, som hade en egen serietidning på 50-talet, dels Jim, djungelns konung, som serien hette när den gick i Serie-Nytt på 50- och 60-talet. Akim har också publicerats på 70-talet i en egen serietidning under sitt ursprungliga namn.

Akim förekom i flera tidningar på svenska under olika namn. ©Alla tiders/Formatic
Akim förekom i flera tidningar på svenska under olika namn. ©Alla tiders/Formatic

Tillbaka till sidans topp


Thun’da

Serien Thun’da, King of the Congo, var en seriefigur skapad av serietecknaren Frank Frazetta för Magazine Enterprises, med manus av Gardner Fox. Seriefiguren debuterade i Thun’da, #1 (1952), men efter bara 6 nummer upphörde titeln 1953.

Thun’da utkom med endast 6 nummer. ©ME
Frank Frazetta

Serien Thun’da började lite annorlunda än andra djungelserier, men blev sedan ännu en serie i mängden. Den hade dock en avgörande skillnad. Den första utgåvan var från början till slut tecknad (skisser och tusch) av den mycket talangfulle serietecknaren Frank Frazetta. Thun’da av Frazetta var tydligt inspirerad av Hal Foster, Alex Raymond och Burne Hogarth.

I Thun’da #1 tecknades serien av Frank Frazetta. ©ME

Den ursprungliga idén var att placera Thun’da-serien i en ”förlorad värld” av förhistoriska djur, där Frazetta kunde teckna sin hjälte i kamp med dinosaurier.

Den första serien i Thun’da #1 sparade inte på fantasin. ©ME
Den första serien i Thun’da #1 sparade inte på fantasin. ©ME
Serierna av Frank Frazetta i Thun’da #1 är fyllda av dramatik. ©ME
Serierna av Frank Frazetta i Thun’da #1 är fyllda av dramatik. ©ME

Men redaktionella beslut gjorde att Thun’da tillsammans med Pha, drottningen av folket i dalen, redan mot slutet av #1 var förflyttad till den sedvanliga afrikanska djungeln. Där var de mest exotiska djur Frazetta fick teckna krokodiler, ormar, etc. och förstås Sabre, sin tama sabeltandade tiger.

King of the Congo

Undertiteln, ”King of the Kongo”, kan ha varit bekant för serieläsarna. I serietidningen Jo-Jo Comics, (1946-49), så hade en av de mindre kända Tarzan-kopiorna, Jo-Jo, kallats ”Congo King” från 1947.

Jo-Jo #7a, #7b och #8, när tidningen fick en seriefigur som hette Jo-Jo, kallad Congo King.
Jo-Jo #7a, #7b och #8, när tidningen fick en seriefigur som hette Jo-Jo, kallad Congo King. ©Fox

Frazetta slutade efter det första numret, och tecknandet togs sedan över av Bob Powell i de följande numren.

Tillbaka till sidans topp


Janu, the Jungle Boy

DC Comics publicerade serier med Janu the Jungle Boy, en ung Tarzan– eller Korak-kopia.

Janu förekom först i Action Comics #191 (april 1954), i en Congo Bill-serie skriven av Jack Miller och tecknad av Ed Smalle.

Action Comics #191, med serien Congo Bill där Janu hade premiär.
Action Comics #191, med serien Congo Bill där Janu hade premiär. ©DC

Seriefiguren Janu är en ung pojke, uppvuxen i djungeln efter att hans far blivit dödad av en tiger. Janu dyker först upp som bifigur till Congo Bill, som tar upp honom i sitt team.

Congo Bill

Congo Bill fick sedermera också en egen serietidning som utkom med 7 nummer 1954-55, och även där förekommer Janu som bifigur. Nick Cardy svarade för teckningarna.

Congo Bill #1-3 (1954) med Janu the Jungle Boy.
Congo Bill #1-3 (1954) med Janu the Jungle Boy. ©DC

När Congo Bill blev Congorilla hade Janu (Action Comics från #254, september 1959) som sin huvudsakliga uppgift att hålla Congo Bill-kroppen skyddad medan Bill hade sin andliga själ överförd på den gyllene gorillan.

Janu växte sedermera upp och utbildade sig i USA innan han återvände till Afrika och startade bolag med Congo Bill.

I miniserien Congorilla från 1992-93 har Janu vuxit upp och förråder Congo Bill, utnyttjar Congorilla-identiteten och tvingar Kongo Bill att slåss mot honom till döds.

Congorilla #1-4. ©DC
Congorilla #1-4. ©DC

Tillbaka till sidans topp


Tounga

En belgisk Tarzan-inspirerad serie var Tounga, skriven och tecknad av Edouard Aidans, som även en period tecknat Bernard Prince.

Original till Tounga-album nr 12, sidan 12. ©Le Lombard
Original till Tounga-album nr 12, sidan 12. ©Le Lombard

Tounga är en stenåldershjälte och en rättrådig krigare. Handlingen kretsar kring konflikter mellan olika stammar av grottmänniskor och den gode Tounga. Han försvarar sin familj mot fientliga stammar och vilda djur, som mammutar, sabeltandiga tigrar, gigantiska gorillaer, tyrannosaurier etc. Därtill en del människoapor, elefanter och andra djungeldjur.

Serien startade 1961, och var publicerad i serietidningen Journal de Tintin på 60- och 70-talet. Serien har också förekommit i egna seriealbum.

Tounga började i serietidningen Tintin.
Tounga började i serietidningen Tintin. ©Le Lombard

I Sverige fanns med som serie i serietidningen Banggg, (1966-67). Den har även gått som följetong i Champion, (1973).

Aidans återupplivade sedan serien 1995 och skapade en helt ny episod av serien, ett 54 sidor långt äventyr av Tounga, publicerat av Lombard

Tillbaka till sidans topp


Zembla

En fransk Tarzan-liknande djungelserie var Zembla, skapad 1963 av Marcel Navarro, redaktör och förläggare på Editions Lug, för att konkurrera med Akim i Frankrike.

När Zembla var liten blev föräldrarna mördade, men barnet räddas av en lejoninna. Lejonet tar hand om honom varför han levde bland och blev uppfödd av lejon, därav hans namn Zem-bla (lejon-unge).

Ett Zembla-uppslag ur Zembla nr 82. ©Editions Lug
Ett Zembla-uppslag ur Zembla nr 82. ©Editions Lug

Som vuxen är Zembla ett fysiskt praktexemplar när det kommer till styrka, snabbhet, reflexer och uthållighet. Han kan kommunicera med djur och han har kännedom om djungelörter, bland annat en som ger lång livslängd. Zembla bestämmer sig för att använda sina krafter för att skydda sin älskade djungel.

Den förste tecknaren på Zembla var Augusto Pedrazza, även tecknare av Akim, men han slutade efter fyra episoder då serien blev alltför lik Akim – om än med längre hår.

Zemblas äventyr började i tidningen Special-Kiwi, nr 15, innan serien fick en egen serietidning, Zembla, i juli 1963.

Zembla #1-3 från 1963.
Zembla nr 1-3 från 1963. ©Editions Lug

Ett år senare lanserades systertiteln Special-Zembla. Fram till nr 199 (1973) publicerade Zembla bara nya berättelser. I nr 200-295 (1979) växlade nya berättelser med omtryck. Den sista nya historien förekom i nr 297 (1979).

Tillbaka till sidans topp


Bomba

Den litterära figuren Bomba the Jungle Boy, förekom i en serie romaner (1926-38) av pseudonymen Roy Rockwood, som 1949-55 gav underlag till en serie spelfilmer. Filmerna hade Johnny Sheffield (som tidigare spelat ”Boy” i Tarzan-filmerna) i titelrollen.

Bomba var först en romanfigur, och filmer baserad på romanerna.
Bomba var först en romanfigur, och filmatiseringar baserad på romanerna. ©Cupples & Leon/Monogram Pictures

De första tio böckerna utspelar sig i Sydamerikas djungler, där Bomba, som växte upp i djungeln, försöker hitta tillbaka till sitt ursprung, och så småningom återfinner sina föräldrar. Den andra uppsättningen på tio böcker flyttar scenen till Afrika, och till öar i Indiska Oceanen, där en något äldre Bomba upplever sina djungeläventyr.

På 60-talet gav materialet underlag till en kortlivad serietidning (7 nummer 1967-68), Bomba, the Jungle Boy, av DC Comics. Serieskapare var från start Otto Binder (manus) och Leo Sommers (teckningar). Från #2 till #5 skrev George Kashdan manus, och från #3 stod Jack Sparling för teckningar. De sista två numren (#6-7) svarade Denny O’Neil för manus.

Bomba, the Jungle Boy #1-3. ©DC
Bomba, the Jungle Boy #1-3. ©DC

Serierna baserade sig på de ursprungliga romanerna, men med påverkan från filmerna med Sheffield.

Wahlströms Ungdomsböcker utgav 1952-74 tjugo böcker med Bomba, djungelpojken.

Bomba utkom som titel på Wahlströms Ungdomsböcker.
Bomba utkom som boktitel på svenska. ©Wahlströms Ungdomsböcker.

En ibland framförd kritik mot Bomba är att historierna är rasistiska, även i jämförelse med Tarzan.

Tillbaka till sidans topp


Rahan

Serien Rahan, är en stenåldersserie skapad av Roger Lécureux och tecknad av André Chéret. Serien började i den svart/vita episoden Le secret du soleil, i den franska serietidningen Pif Gadget, 1969. Liksom i serien Tounga, förekommer mammutar i handlingen.

Rahan hade premiär i tidningen Pif. ©Pif
Rahan hade premiär i tidningen Pif et son Gadget Surprise. ©Pif

Bland andra tecknare som tecknat serien märks Enrique Badía Romero (som bl.a. tecknat Modesty Blaise).

Serien har i Sverige varit publicerad i fyra Rahan-album 1974, av Hemmets Journal.

Rahan fick egna seriealbum på.svenska. ©Hemmets Journal
Rahan fick egna seriealbum på.svenska. ©Hemmets Journal

Och serien har även gått som Järn-Jörn, mannen med eldhåret, i tidningen Jippo,1977-78.

I tidningen Jippo fick Rahan heta Järn-Jörn.
I tidningen Jippo fick Rahan heta Järn-Jörn. ©Leska

Tillbaka till sidans topp


Rima, the Jungle Girl

Hjältinnan Rima förekommer i en roman, Grönskande boningar (i original Green Mansions: A Romance of the Tropical Forest från 1904) av William Henry Hudson. Hudson baserade Rima på en sydamerikansk legend om en förlorad stam av vita människor som bodde i bergen. I romanen möter Rima, som framstår som en primitiv tjej i Sydamerikas krympande regnskog, Abel, en politisk flykting.

Filmatisering

En film, Blommande djungel (i original Green Mansions) gjordes 1959 baserad på romanen, med Audrey Hepburn i huvudrollen.

Boken och filmen kom först, innan serierna.
Boken och filmen kom först, innan serierna.  ©Floating Press/MGM
serietidningen

År 1974 adapterades figuren till serietidningen Rima the Jungle Girl, publicerad i 7 nummer av DC Comics från maj 1974 till maj 1975. Manusförfattare var Robert Kanigher från #5, men ingen författare var angiven i de fyra första numren. Teckningar (skiss och tusch) av Nestor Redondo och omslag av Joe Kubert.

Tarzan var inte den enda djungelserien och Tarzan-tecknaren Joe Kubert tecknade också omslagen till Rima.
Tarzan-tecknaren Joe Kubert tecknade också omslagen till Rima. ©DC

Rima i DC-versionen är en fullvuxen och handlingskraftig kvinna med askblont hår, medan Rima i romanen var en liten tonåring, mörkhårig och inte så klipsk.

Även i serien medverkar revolutionären Abel, som flyr in djungeln vid Orinoco-floden i Venezuela. Han finner att infödda undviker skogen där Rima huserar då hon har rykte om sig att vara häxa. Hon sjunger som en fågel och förstår fågelsång, är vän med de vilda djuren och indianerna tror hon kan plocka giftpilar direkt ur luften.

Abel träffar på Rima för första gången i Rima, the Jungle Girl #1. ©DC
Abel träffar på Rima för första gången i Rima, the Jungle Girl #1. ©DC

Rima går för att uppsöka de bergstrakter hon ursprungligen kommer ifrån, där hennes mor levde. I hennes frånvaro blir Abel fångad av huvudjägare, men han kan fly när de blir attackerade av krokodiler.

Abel söker sig till det stora träd, där han brukar träffa Rima, men finner det nedbränt till aska och tror att Rima dött i elden. I den ursprungliga boken blev Rima bränd levande av indianer, men i serien undkommer hon elden och får uppleva fler äventyr.

Den avslutande sidan i Rima, the Jungle Girl #4 innan de kommande numren övergår till fristående episoder. ©DC
Den avslutande sidan i Rima, the Jungle Girl #4 innan de kommande numren övergår till fristående episoder. ©DC

Serietidningen Rima the Jungle Girl upphörde att publiceras 1975, men DC-versionen av Rima dök upp i flera avsnitt av en populär animerad serie av Hanna-Barbera för TV på lördagsmorgnarna, The All-New Superfriends Hour, 1977-80.

Tillbaka till sidans topp


Tarzanparodier

I Felix av Jan Lööf förekommer Tarzan-parodier, dels skådespelaren Johnny Muller, baserad på Tarzan-skådespelaren Johnny Weissmuller, och dels djungelhjälten Farsan som även han lånat drag av Weissmuller.

Johnny Muller var en bifigur i Felix i Vilda Västern. ©Carlsen
Johnny Muller var en bifigur i Felix i Vilda Västern. ©Carlsen
I Felix i Afrika förekommer figuren Farsan. ©Carlsen
I Felix i Afrika förekommer figuren Farsan. ©Carlsen

I Mad har det också förekommit Tarzan-parodier. På svenska har de ofta haft titlar som ”Farzan”, ”Djungel-Farzan”, ”Melvin, Apornas son”, etc.

Tarzan var inte den enda djungelserien, utan Melvin of the Apes var det också, om än en parodi...
Melvin of the Apes, från Mad #6 (1953). ©EC Comics
...som på svenska blev Melvin, Apornas son. ©EC Comics
…som på svenska blev Melvin, Apornas son. ©EC Comics

En annan parodi på djungelserier i allmänhet, och djungelhjältinnor i synnerhet, var  Shirl the Jungle Girl  av Howard Nostrand, som gick i Serietidningen Harvey Hits #1 (1957).

Shirl the Jungle Girl. ©Harvey
Shirl the Jungle Girl. ©Harvey

Tillbaka till sidans topp


Blogg

Ett urval källor:
Jumbo Comics (Comic Book+)
Jungle Comics (GCD)
Digital Comic Museum
* Sheena Prehistory (Terror Orstralis)
Kaanga comic books
Wambi (Comic Book +)
Don Markstein’s Toonopedia: Wambi
Action Comics (ZipComic.com)
Akim (Wikipedia)
Guida al Fumetto Italiano: Akim
Zembla (Cool French Comics)
Rima, the Jungle Girl (Wikipedia)

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.