Hergé

Georges Prosper Remi (1907–83), signaturen Hergé, var en belgisk serieskapare som 1929 blev upphovsman till en av världens mest kända tecknade serier, den klassiska Tintin (Les Aventures de Tintin). Hergé var även upphovsman till serierna Johan, Lotta & Jocko (Jo, Zette et Jocko) och skämtserien Smecken & Sulan (Quick et Flupke).

Tintin och Milou. ©Hergé-Moulinsart
Tintin och Milou. ©Hergé-Moulinsart

Innehållet på webbsidan

Tillbaka till toppen av sidan


Tidiga år

Remi visade tidigt ett intresse för att rita, och han publicerade sina första bilder i skolans scouttidning, Jamais assez (”aldrig tillräckligt”). År 1923 började han medverka i den nationella scouttidningen för Belgien, Le Boy-Scout Belge, och 1924 började han signera sina teckningar med pseudonymen Hergé. Signaturen kommer av det franska uttalet av hans initialer i omkastad ordning, ”RG”.

Efter skolan fick Remi 1925 jobb på tidningen Le Vingtième Siècle (förkortat Le XXe Siècle, ”Det 20:e århundradet”) på prenumerationsavdelningen. Året efter, 1926, skapade Hergé scoutserien Totor (Extraordinaires Aventures de Totor, Chef de Patrouille des Hannetons) för Le Boy-Scout Belge. Totor var en mycket resursstark scoutledare som också var hjälten i serien, eller bildberättelsen (med text under bilderna istället för pratbubblor). Inte helt olik Tintin som kom senare. Hergé tecknade serien till 1929.

En sida med scoutledare Totor ur Le Boy-Scout Belge. ©Hergé-Moulinsart
En sida med scoutledare Totor ur Le Boy-Scout Belge, inte helt olik Tintin. ©Hergé-Moulinsart

I augusti 1926 ryckte Rémi in i det militära. Tillbaka från militärtjänsten i augusti 1927 återgick han till Le XXe Siècle som fotograflärling, litografibiträde och illustratör av specialsidor.

Hergé skapade förutom Totor ännu ett par serier innan Tintin, en av dem var L’Extraordinaire Aventure de Flup, Nénesse, Poussette et Cochonnet (1928-29).

De första serierna av Hergé var snarare bildberättelser än fullfjädrade serier. ©Hergé-Moulinsart
De första serierna av Hergé var snarare bildberättelser än fullfjädrade serier. ©Hergé-Moulinsart

Den satiriska veckotidningen Le Sifflet publicerade också två sidor med serier av Hergé ett par veckor innan Tintin hade premiär. Och det var nu riktiga serier med pratbubblor istället för kompletterande text. Den ena hade seriefigurer som uppvisade stora likheter med de kommande Tintin och Milou.

Sidan 6-7 i Le Sifflet från 30 december 1928, med två serier av Hergé. ©Hergé-Moulinsart
Sidan 6-7 i Le Sifflet från 30 december 1928, med två serier av Hergé. ©Hergé-Moulinsart

Tillbaka till toppen av sidan


Le Petit Vingtième

När tidningen Le Vingtième Siècle startade ungdomsbilagan Le Petit Vingtième, blev Georges Remi utsedd som redaktör för bilagan. Första numret utkom den 1 november 1928.

Framsidan till Le Petit Vingtième från 1 november 1928. ©XXe Siècle
Framsidan till Le Petit Vingtième från 1 november 1928. ©XXe Siècle

Hergé tecknade serien Flup, Nénesse, Poussette et Cochonnet för bilagan, till manus av en av medarbetarna på sportredaktionen. Hergé var själv dock inte nöjd med den serien.

Han fick då i uppdrag att skapa en ny serie, om en ung reporter som huvudfigur, som skulle kämpa för den goda sakens skull världen över. Som skulle vara förebild för tidningens unga läsare. Serien Tintin var därmed född (10 januari 1929).

Ett uppslag ur Le Petit Vingtième nr 14, 1930 från 1 april, med Les Aventures de Tintin, reporter, au pays des Soviets. ©Hergé-Moulinsart
Ett uppslag ur Le Petit Vingtième nr 14, 1930 från 1 april, med Les Aventures de Tintin, reporter, au pays des Soviets. ©Hergé-Moulinsart

Tillbaka till toppen av sidan


Fler serier

Hergé skapade flera andra serier förutom Tintin:

  • Humorserien Smecken och Sulan (Quick et Flupke, 1930-40) riktade sig till en yngre publik än Tintin. Serien har också utkommit som seriealbum på svenska.
Smecken och Sulan utkom som egna seriealbum (1981-82) från Carlsen Comics, och har därefter utkommit som en del av Hergé, samlade verk (1999-2000). ©Bonnier/Carlsen
Smecken och Sulan utkom som egna seriealbum (1981-82) på svenska. ©Carlsen Comics
  • En annan barnserie var Popol och Virginie (Les aventures de Popol et Virginie, 1934) som gick som följetong i Le Petit Vingtième.
Les aventures de Popol et Virginie au Far-West ur Le Petit Vingtième från 8 februari 1934. ©XXe Siècle/Hergé-Moulinsart
Les aventures de Popol et Virginie au Far-West ur Le Petit Vingtième från 8 februari 1934. ©XXe Siècle/Hergé-Moulinsart
  • Hergé gjorde också ett par reklamserier, Den älskvärde herr Mops (Cet aimable M. Mops, 1931-32) och serien med Dropsy (1934), för olika företag.
En katalog med Cet aimable M. Mops som en del av innehållet (”Arret du tram” = Spårvagnshållplats). ©Hergé-Moulinsart
En katalog med Cet aimable M. Mops som en del av innehållet (”Arret du tram” = Spårvagnshållplats). ©Hergé-Moulinsart
La Boule de Cristal, med Dropsy, var en 6-sidig reklamserie för karamellmärket Drops Antoine. ©Hergé-Moulinsart
La Boule de Cristal, med Dropsy, var en 6-sidig reklamserie för karamellmärket Drops Antoine (Les Sept Boules de cristal, dvs. De sju kristallkulorna, blev senare titeln på ett Tintin-äventyr). ©Hergé-Moulinsart

Tillbaka till toppen av sidan


Noggrannare Hergé

Med femte Tintin-äventyret Blå Lotus (Le Lotus bleu, 1934–35), började Hergé med den noggranna research och omsorg om detaljer som han skulle bli känd för. Denna noggrannare research och högre grad av realism gjorde att Tintin alltmer blev en renodlad äventyrsserie. Inslag av slapstick blev nerbantade (även om de aldrig försvann helt).

Omslag till Le Petit Vingtième nr 50 från 13 december 1934, och ett uppslag från nr 51. ©XXe Siècle/Hergé-Moulinsart
Omslag till Le Petit Vingtième N. 50 från 13 december 1934, och ett uppslag från N. 51. ©XXe Siècle/Hergé-Moulinsart

Evany och Paul Jamin blev anlitade som assistenter till Hergé, delvis för att hjälpa till med Tintin och Smecken och Sulan, delvis för att bistå med annat illustrationsmaterial till Le Petit Vingtième.

Tillbaka till toppen av sidan


Flitig serieskapare

Andra serier Hergé skapade var:

  • Fred et Mile (1931), som han tecknade den för tidningen Mon Avenir (”min framtid”)
Ett uppslag med Fred et Mile (1931). ©Mon Avenir/Hergé-Moulinsart
Ett uppslag med Fred et Mile (1931). ©Mon Avenir/Hergé-Moulinsart
  • Les aventures de ”Tim” l’écureuil au Far-West (1931)
Les aventures de "Tim" l'écureuil au Far-West, från 17 september 1931. ©Hergé-Moulinsart
Framsida plus serien Les aventures de ”Tim” l’écureuil au Far-West, från 17 september 1931. ©Hergé-Moulinsart
  • Serien Les Aventures de Tom et Milie (1933).
Ett uppslag med Tom et Millie, där Tom inte kan finna en tandpetare och måste tillverka en själv. ©Hergé-Moulinsart
Ett uppslag med Tom et Millie ur Pim et Pom (1932) där Tom inte kan finna en tandpetare utan måste tillverka en själv. ©Pim et Pom/Hergé-Moulinsart
  • Hergé skapade också Johan, Lotta och Jocko (Jo, Zette et Jocko, 1936-40, 1952-57) för den franska veckotidningen Cœurs Vaillants. Det blev fem episoder, som dessutom utkom som samlingsvolymer, och med tiden även på svenska.
Johan, Lotta och Jocko äventyr utkom på svenska i flera omgångar som seriealbum. ©Illustrationsförlaget/Carlsen/Nordisk bok
Johan, Lotta och Jockos äventyr utkom på svenska i flera omgångar som seriealbum. ©Illustrationsförlaget/Carlsen/Nordisk bok
  • Ännu en serie av Hergé var Herr Bellum (Monsieur Bellum) som dök upp i tidningen L’Ouest fyra gånger, en gång i veckan 7-28 december 1939.
Herr Bellum ogillar de belgiska neutralitetspolitiken, och klottrar ”Hitler är galen”. © L’Ouest/Hergé-Moulinsart
Herr Bellum ogillar den belgiska neutralitetspolitiken, och klottrar ”Hitler är galen”. ©Hergé-Moulinsart

Tillbaka till toppen av sidan


Krigsåren

Den 10 maj 1940 blir Belgien invaderat av tyska trupper. Tidningen Le Vingtième Siècle liksom bilagan Le Petit Vingtième blir nerlagda. Tintin-episoden Det svarta guldet (Tintin au pays de l’or noir) som då pågår, kommer i Belgien inte att bli avslutad förrän åtta år senare. Däremot fortsatte publiceringen av episoden i Cœurs Vaillants, även efter kapitulationen i Frankrike.

Under åtta år (1940-48) fick läsare av Tintin inte veta hur deras hjälte undkom döden i händerna på Doktor Müller. Den 9 maj 1940 utkom det sista numret av Petit Vingtième. Den innehöll sidorna 55 och 56 i Tintin au pays de l’Or noir (sid 27 i Det svarta guldet). Müller har Tintin utslagen, och är på väg att ge honom nådastöten.

Framsida och uppslaget med Tintin ur sista numret av Petit Vingtième från 9 maj 1940. ©XXe Siècle/Hergé-Moulinsart
Framsida och uppslaget med Tintin ur sista numret av Petit Vingtième från 9 maj 1940. ©XXe Siècle/Hergé-Moulinsart

Hergé, som 1939 blev mobiliserad i armén, följde med reträtten till Frankrike. Han återvände dock till Bryssel efter kapitulationen 1940, när kung Leopold III uppmanade folket att återgå till vardagslivet. Han fick snart möjlighet att publicera Tintin i bilagan Le Soir Jeunesse till dagstidningen Le Soir, en av de få tidningar som var godkända under den tyska ockupationen.

När Hergé kunde börja producera serier igen blev det med ett annat Tintin-äventyr, Krabban med guldklorna (Le Crabe aux pinces d’or), publicerad från och med 17 oktober 1940.

Framsida och ett uppslag ur Le Soir Jeunesse från 1 april 1941. ©Le Soir/Hergé-Moulinsart
Framsida och ett uppslag ur Le Soir Jeunesse från 1 april 1941. ©Le Soir/Hergé-Moulinsart

Tillbaka till toppen av sidan


Standardalbum

Förlaget Éditions Casterman, som givit ut album med Tintin sedan 1934, planerade 1942 att standardisera sin utgivning till omfånget 62 seriesidor i färg. Förlaget bad därför Hergé att börja adaptera tidigare Tintin-äventyr för det nya formatet, ett arbete som inleddes 1942 och sedan pågick till 1955.

Generellt sett kunde ett uppslag i det första versionen bli en sida i den nya.

Generellt sett kunde ett uppslag i det första versionen bli en sida i den nya, om än det inte stämde till 100%. Jämför sidan ur Krabban med guldklorna med uppslaget ovan. ©Hergé-Moulinsart

Under kriget, 1943, träffade Hergé serieskaparen Edgar P Jacobs. Från och med 1944 kom Jacobs att bli en frekvent medarbetare till Hergé, som färgläggare och tecknarassistent. Mycket av det jobb som gjordes med att uppdatera de äldre serierna stod Jacobs för.

När de allierade befriade Belgien 3 september 1944 pågick publiceringen av Tintin-episoden De sju kristallkulorna (Les Sept Boules de cristal). Hergé blev svartlistad och anklagad för att ha samarbetat med de ockuperande tyskarna, varför Tintin blev nerlagd i Le Soir.

Tillbaka till toppen av sidan


Serietidningen Tintin

De sju kristallkulorna är första delen av en sammanhängande berättelse som fortsätter i Solens tempel. När Hergé blev tagen till nåder och åter kunde börja publicera sina serier, gjorde han det i den nya serietidningen Tintin (Le Journal de Tintin), en veckotidning skapad 1946 för unga läsare. Nu blev avslutningen av De sju kristallkulorna och fortsättningen av historien, Solens tempel (Le Temple du Soleil), publicerad varje vecka 26 september 1946 – 22 april 1948.

Omslaget och uppslaget med Tintin ur Le Journal de Tintin N. 13 från 19 december 1946, med slutet på De sju kristallkulorna och början på Solens tempel. ©Hergé-Moulinsart
Omslaget och uppslaget med Tintin ur Le Journal de Tintin N. 13 från 19 december 1946, med slutet på De sju kristallkulorna och början på Solens tempel. ©Hergé-Moulinsart

När Jacobs 1946 ville stå med som medskapare till serierna, eftersom han gjorde en stor del av jobbet, sa Hergé nej. Jacobs slutade då arbeta för Hergé och skapade den egna serien Blake och Mortimer.

Motsvarande del av serien i albumversionen. ©Magnet/Hergé-Moulinsart
Motsvarande del av serien i albumversionen. ©Magnet/Hergé-Moulinsart

I slutet av 40-talet var Hergé tvungen att avbryta arbetet tillfälligt av hälsoskäl. När sedan arbetet med Månen tur och retur (Objectif Lune och On a marché sur la Lune) började, så visade det sig kräva mycket noggrant tekniskt arbete, och stor uppmärksamhet på detaljer. Publiceringen blev påbörjad 30 mars 1950, men Hergé tvingas göra ett uppehåll på 18 månader på grund av utarbetning. Tintin-serien tog därför paus mellan 7 september 1950 och 9 april 1952.

Omslag och inledande sida till Objectif Lune. ©Hergé-Moulinsart
Omslag och inledande sida till Objectif Lune. ©Hergé-Moulinsart

Tillbaka till toppen av sidan


Studios Hergé

Hergé valde vid återkomsten att anlita ett antal medarbetare och grunda Studios Hergé. Hergé hade redan tidigare använt sig av assistenter, men nu blev det mer som en renodlad tecknarstudio.

Arbetet med Tintin i Tibet (Tintin au Tibet, 1958) var också en ansträngande period för Hergé. Han led vid den tiden av traumatiska mardrömmar, som fick honom att söka hjälp hos en psykoanalytiker, som rådde honom att sluta teckna. Samtidigt genomgick han en livskris eftersom han beslutat lämna sin fru efter 30 år för en yngre kvinna. Den formella skilsmässan dröjde dock till 1977. Resultatet av arbetet med Tintin-episoden blev dock utmärkt, och Hergé lär ha haft Tintin i Tibet som sin personliga favorit bland alla Tintin-äventyr.

Omslag och inledande sida till Tintin au Tibet. ©Hergé-Moulinsart
Omslag och inledande sida till Tintin au Tibet. ©Hergé-Moulinsart

Under 60- och 70-talet utkom nya Tintin-äventyr inte längre lika frekvent som tidigare. Idéerna kom inte lika snabbt som i hans ungdom och inte heller behövde han längre spotta ur sig alster för att försörja sig. Castafiores juveler (Les Bijoux de la Castafiore, 1963), Plan 714 till Sydney (Vol 714 pour Sydney, 1968), och Tintin hos gerillan (Tintin et les Picaros, 1976) fick ta den tid de tog beroende på ork och arbetslust. Under senare år påverkade även en blodbristsjukdom Hergés arbetstempo.

De tre sista seriealbumen med Tintin. ©Hergé-Moulinsart
De tre sista seriealbumen med Tintin. ©Hergé-Moulinsart

Georges Rémi (och därmed Hergé) gick bort 3 mars 1983, mitt i arbetet med det som kom att bli det sista Tintin-äventyret, Tintin och Alfabetskonsten (Tintin et l’Alph-Art).

Tintin et l’Alph-Art blev Hergés ofullbordade. ©Hergé-Moulinsart
Tintin et l’Alph-Art blev Hergés ofullbordade. ©Hergé-Moulinsart

Remi har tilldelats Adamsonstatyetten 1971, och postumt Harvey Award International 1999, med flera priser och utmärkelser.

Tillbaka till toppen av sidan


Alla Tintin-äventyr

1. Tintin i Sovjet (1929-30)
2. Tintin i Kongo (1930-31)
3. Tintin i Amerika (1931-32)
4. Faraos cigarrer (1932-34)
5. Blå lotus (1934-35)
6. Det sönderslagna örat (1935-37)
7. Den svarta ön (1937-38)
8. Kung Ottokars spira (1938-39)
15. Det svarta guldet (1939-40, 1948-50)
9. Krabban med guldklorna (1940-41)
10. Den mystiska stjärnan (1941-42)
11. Enhörningens hemlighet (1942-43)
12. Rackham den Rödes skatt (1943)
13. De sju kristallkulorna (1943-44, 1946)
14. Solens tempel (1946-48)
16. Månen tur och retur, del 1 (1950, 1952)
17. Månen tur och retur, del 2 (1952-53)
18. Det hemliga vapnet (1954-56)
19. Koks i lasten (1956-58)
20. Tintin i Tibet (1958-59)
21. Castafiores juveler (1961-62)
22. Plan 714 till Sydney (1966-68)
23. Tintin hos gerillan (1975-76)
24. Tintin och Alfabetskonsten (1978-83)
25. Tintin och hajsjön (1972)

Tillbaka till toppen av sidan


Läs mer här

Fler tecknade serier och titlar 
Fler serieskapare

Ett urval källor:
Tintins äventyr, digital version
Tintinomania
Tintin.com
Tintin Wiki
Le Journal de Tintin
Intertintin
Mikael Uhlin
Seriesam
Tintins äventyr (Seriesam)
Don Markstein’s Toonopedia
Seriewikin
Wikipedia

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.