Fred L. Meagher (vars efternamn uttalas “Marr“) var en amerikansk serietecknare, känd för serien Hjortfot (Straight Arrow, även med titeln Flygande Pilen på svenska) i serietidningen Straight Arrow (1950-54) från Magazine Enterprise.
Frederick Lawrence Meagher (1912–76) tecknade också Dan Brand och Tipi (Dan Brand and Tipi, även med titeln White Indian, 1952-54), Röda Uven (Red Hawk) med flera serier för ME.
Dessutom tecknade han dagspresserien Buffalo Bill (1950-56), från United Feature Syndicate.
När Magazine Enterprise och Buffalo Bill lades ner 1956 lämnade Fred L. Meagher seriebranschen för att ägna sig åt industriell design.
En av få porträttbilder av Frederick Lawrence “Fred” Meagher.
Unga år
Meagher hade konstnärlig talang redan från unga år. Hans första kommersiella arbete var att måla väggmålningar med västernmotiv i hemstaden medan han fortfarande gick på High School.
Han tog korrespondenskurser i teckning (1928-35). Och är 1932 illustrerade han sitt första omslag för Saturday Evening Post. Sedan blev han studiotecknare och illustratör på ledarsidan för Philadelphia Enquirer.
På 30-talet dök hans illustrationer upp i olika publikationer och böcker om flyg, producerade och skrivna av Assen Jordonanoff (från 1935).
Meagher var illustratör (1936) för kiosklitteratur (så kallade Pulp Magazines) som kortlivade Dan Dunn Detective Magazine och Tailspin Tommy Air Adventure, för Hershey Publications.
Animatör
Han tog jobb som animatörsassistent för RKO Pictures och arbetade som animatör och ”story synchronizer” på Disney Studios där han, enligt olika källor, bidrog till kortfilmer med Kalle Anka (Donald Duck), och långfilmer med Snövit (Snow White) och Fantasia.
Serietidningar
Wings Winfair
- Tillsammans med manusförfattaren Stan Schendel producerade Meagher serien Wings Winfair för Gulf Funny Weekly, en populär reklamserietidning, från #232 (1937) till 1941
Tom Mix
- Han tecknade även för reklamserietidningen Tom Mix Comics från Ralston-Purina Co., inklusive titelserien (1940-42)
Straight Arrow
- Meagher tecknade Straight Arrow (Hjortfot, även kallad Flygande Pilen) för serietidningen med samma titel (1950-56) från Magazine Enterprises, efter manus av Gardner Fox. Meagher fick hjälp med tuschning av sin fru Ruthanne
Straight Arrow sålde upp till 5 miljoner ex/nr, och utkom med totalt 55 nummer. Serien Straight Arrow gick också i serietidningen Best of the West (1951-53) från ME.
På svenska gick Hjortfot (Straight Arrow) i SerieNytt från Formatic Press från nr 5, 1957 till nr 24, 1958 (ej nr 30, 34 och 36, 1958) och i nr 8-9, 1962. Med titeln Flygande pilen gick serien i Seriemagasinet i början av 50-talet, och i Tomahawk från nr 5, 1964 till nr 2, 1972.
Dan Brand och Tipi
- För serietidningen (Charles Starrett as the) Durango Kid #17-31 (1952-54) från ME tecknade han utfyllnadsserien Dan Brand och Tipi (White Indian, även med titeln Dan Brand and Tipi). Frank Frazetta hade dessförinnan tecknat serien
A-1 Comics (1945-55), varav fem innehöll White Indian, var ME’s motsvarighet till Four Color Comics från Dell. A-1 #94 (1953), #101 och #104 (båda 1954) innehåll reprismaterial från White Indian #11, #12 och #13 av Frank Frazetta.
De andra två, A-1 #117 och #135 (båda 1954), innehöll nytt material av Fox med Meagher tidigare angiven som tecknare, vilket i så fall var sista gången Meagher tecknade serien. Senare uppgifter anger Angelo Torres som tecknare av A-1 #135.*
Dan Brand och Tipi gick på svenska i Tomahawk (nr 2/65-13/69). Och även i Fantomen (av Frazetta i nr 14, 21 och 26/75, och nr 14-15/76) och Jonah Hex (Frazetta i nr 6/85).
Omslag
- Därutöver tecknade Meagher många omslag för olika serietidningar från ME
Dagspresserier
Vesta West
- Meagher skapade söndagsserien Vesta West and Her Horse Traveler (30/8-4/10, 1942) från Chicago Tribune-New York News Syndicate, men lämnade över tecknandet till Ray Bailey redan efter ett par månader. Serien började i Comic Magazine, en serietidningsbilaga för Chicago Tribune
Efter att Meagher lämnat serien, forsatte Bailey teckna serien. Bilagan upphörde i april 1943, men serien fortsatte som syndikerad dagspresserie några få månader till, till oktober 1943.
Buffalo Bill
- Dessutom gjorde han dagspresserien Buffalo Bill (1950-56) för United Feature Syndicate, samtidigt som han tecknande för ME. Serien hade titeln Broncho Bill när Meagher tog över det 10-15 juli 1950**. Efter denna första vecka fick serien titeln Buffalo Bill (1950-56)
Meagher ägde rättigheterna till serien tillsammans med United Features, och indiankvinnan i Buffalo Bill-serien, Blå fågeln (Blue Bird), lär vara baserad på Meaghers fru Ruthanne.
Straight Arrow
- Meagher tecknade också söndagsserien Straight Arrow (Hjortfot) en kort tid, från 7 september till 17 december 1953, enligt Wikipedia. Teckningsstilen skiljer sig dock från den Meagher hade i serietidningen, varför det finns anledning att tro någon annan tecknade
- Söndagsserien ingick i Arrow, the Family Comic Weekly som var en reklamserietidning för Nabisco, enligt Who’s Who of American Comic Books
Dagsstripparna med Straight Arrow gick dessförinnan från 3 juli 1950 till 4 augusti 1951, och var tecknad av Joe Certa och John Belfi (tecknare av Durango Kid) efter manus av Gardner Fox. Bell Syndicate distribuerade serien.
Industriell design
Efter sin karriär som serietecknare övergick Fred L. Meagher till industriell design på specialprojekt för The American Can Company fram till sin pensionering 1969.
Fred L. Meagher avled 1976.
Läs mer här
Ett urval källor:
Maurice Horn (redaktör): The world encyclopedia of comics, ISBN 0-87754-030-6, 2:a uppl. 1976
AusReprints
Fred Meagher (Strippers Guide)
* A-1 Comics (Digital Comic Museum)
White Indian (Digital Comic Museum)
White Indian (Don Markstein’s Toonopedia)
Best of the West (Comic Book Plus)
Yesterday’s Papers
Vesta West and her Horse Traveler (Strippers Guide)
Durango Kid (Grand Comics Database)
** Grand Comics Database
Who’s Who of American Comic Book
Lambiek Comiclopedia
Seriewikin