Göingehövdingen var en serie/bildberättelse i svartvitt som gick i veckotidningen ”Allt för alla denna vecka” (1942) från Åhlén & Åkerlund. Serien var baserad på romanen av C. Aug. Cederborg, och berör första hälften av romanen. Själv hade jag bara sett ett par sidor av den här tecknade serien innan jag härom dagen fick mig tillsänd flera bildfiler från min vän Magnus Magnusson*.

Omslag till veckotidningen Allt nr 6, 1942, med Eva Henning ur filmen Snapphanar. ©Åhlén&Åkerlund
Helsidor numrerade 1-25 gick i veckotidningen Allt från nr 28 till nr 52, 1942. Bovil (Bo Vilson) tecknade efter manus av signaturen Geson. Serien hade aktualitet med anledning av biofilmen ”Snapphanar” (1941) från Europafilm.
Bioaffischer med filmen Snapphanar (1941). ©Europafilm

Romanen ”Göingehöfdingen och snapphanarne” (1898) av Carl August Cederborg (1849-1933) var en historiskt-romantisk skildring från Skånska kriget under 1670-talet. Carl XI stred mot danskarna, och snapphanarna ville behålla det danska styret. Faktiska händelser och personer blandas med sägner till en roman fylld av spännande och dramatiskt innehåll.
Omslag till Göingehövdingen av C. Aug. Cederborg (1912/1924/1948). ©Västra Sverige

Handling
Göinge-Hövdingen stripp nr 1 | nr 2 | nr 3 | nr 4 | nr 5 | nr 6 | nr 7 | nr 8 | nr 9 | nr 10 | nr 11 | nr 12 | nr 13 | nr 14 | nr 15 | nr 16 | nr 17 | nr 18 | nr 19 | nr 20 | nr 21 | nr 22 | nr 23 | nr 24-25
1. Allt nr 28, 1942

Serien inleds år 1677 under det skånska kriget, där danska armén stred mot den svenska, och hade hjälp av Göingebygdens snapphanar. Svenskarna gick hårt fram, och lokalbefolkningen fick lida.
Bonden Trued Persson i Vämmerslöv fick sin stuga stucken i brand, och sin dotter Ingar kidnappad av en svensk kavalleripatrull.
2. Allt nr 29, 1942

Kavalleripatrullen red dock in i ett bakhåll och Ingars kidnappare blev skjuten till döds. Ingar kunde fly och gömma sig i mörkret.
3. Allt nr 30, 1942

Ingar lyckas fly, undan svenskarna, och undan de råa snapphanarna.
4. Allt nr 31, 1942

I mörkret hade Ingar lyckats leta sig hem och återförenas med sin far.
Kyrkoherden Andreas Maglow råkade komma förbi, och Ingar berättade vad som hänt. Prästen ryckte till när han fick höra att snapphanarnas anförare lystrade till namnet Severin…
5. Allt nr 32, 1942

Kyrkoherden red vidare, och mötte på vägen zigenarkvinnan Pus-Else, och han hotade att fängsla henne på Wanås slott. Men spåkvinnan försvann innan han hann få pistolen ur hölstret.
Istället fick Maglow rida till Wanås ensam.
6. Allt nr 33, 1942

Kyrkoherden Maglow berättar om Pus-Else för borgens härskarinna Karen Juul. Hon befaller slottsfogden Lars Ryding att fängsla zigenerskan, och han rider ut med ett sällskap för att utföra uppdraget. Men när de skulle gripa Pus-Else blev slottsknektarna överfallna av snapphanare i ett bakhåll.
7. Allt nr 34, 1942

En förbittrad strid utbröt; Ryding blev tvungen att retirera, och patrullen flydde till Wanås, där borgens folk beredde sig till försvar…
8. Allt nr 35, 1942

Ryding och borgfrun, fru Karen, anade en snapphane-belägring av slottet, varför Ryding red iväg för att söka hjälp från svenskarna. Han nådde det svenska lägret som snart bröt upp för att rida mot Wanås.
9. Allt nr 36, 1942
Tyvärr saknar jag detta avsnitt av serien, och kan inte redogöra för innehållet.
10. Allt nr 37, 1942.

Vid Spånga bro fick löjtnant Axel Hård i uppdrag att leda en rekognoceringsgrupp, för att säkerställa fri ritt. Men det visar sig att snapphanarna ligger i bakhåll, varför de svenska ryttarna rider till attack i sporrsträck, och de svenska ryttarna kommer över bron.
11. Allt nr 38, 1942

I slottet Wanås befann sig borgens unga fröken, Lena Sofia von Putbus. Hon trånade efter löjtnant Axel Hård, vars namn hon ritar i sanden. In i trädgården kommer danske Casper Rud, hennes trolovade, men hon sliter sig loss ur hans omfamning.
12. Allt nr 39, 1942

Casper Ruud får ett meddelande överlämnat av Pus-Else, och i skrivelsen uppmanas han fly och möta Sven Pålsson vid jätteeken. Innan han lämnar platsen ser han namnet Axel Hård ristat i marken. Under tiden strider svenskarna mot snapphanarna vid Spånga bro.
13. Allt nr 40, 1942

Medan löjtnant Hårds förtrupp håller stånd, tar sig kornett Borneman med ryttartrupp över ån, och anfaller snapphanarna i ryggen.
14. Allt nr 41, 1942

Snapphanebandets anförare Severin rusade med dragen värja mot löjtnant Hård. Samtidigt närmade sig en snapphane, med draget vapen, Hård bakifrån.
15. Allt nr 42, 1942

Bornemans trupp anlände i sista ögonblicket, och Borneman fällde snapphanen bakom Hård. Kvarvarande snapphanar flydde i panik in i snårskogen, och svenskarna kunde samlas och rida vidare mot Wanås.
16. Allt nr 43, 1942

Fru Karen Juul på Wanås skickade slottsfogden Ryding att möta svenskarna. Och när de tillsammans red in över Wanås brygga var det en välkommen förstärkning.
17. Allt nr 44, 1942

Fru Karen tog emot den svenska truppens anförare, riksrådet Ebbe Ulfelt, som meddelade att han ska arrestera junker Carsten Ruud. Under tiden umgicks Axel Hård med Lena Sofia von Putbus. Ruud var dock inte kvar i borgen varför Hårds kavalleritropp satte av efter den danske ädlingen.
18. Allt nr 45, 1942

Den svenska ryttartruppen kom förbi en by där de såg Ruud stå tillsammans med Göingehövdingen. Han manade de danska byamännen att göra uppror mot svenskarna. Ryttartruppen återvände då till Wanås för att rapportera.
Samtidigt hade snapphanarna Severin och Röda Nisse tröttnat på att vänta, och ville anfalla Wanås samma natt. De blev dock varnade därför av zigenerskan Pus-Else.
19. Allt nr 46, 1942

Svenske fogden Sivert Gren anslöt till snapphanarnas sammankomst, väl införstådd med upprorsplanerna. Och han blev kvar hela natten. Under högmässan i Verums kyrka uppstod tumult när bönderna fick höra att en svensk patrull skådats, varför de grep till vapen.
20. Allt nr 47, 1942

Patrullen med svenska soldater var anförd av professorn vid Lunds universitet, Stobaeus. Han steg upp och höll tal till bönderna i syfte att rekrytera en armé mot Göingarna. Han avbröts dock av Göingehövdingen som höll ett strafftal och menade att den danske kungen var skåningarnas rätte herre.
21. Allt nr 48, 1942

På Wanås slott förberedde man midsommarfirande, och fru Karen anade lugnet före stormen. Löjtnant Hård älskade att umgås med Lena Sofia, och kornett Borneman hade funnit sällskap i Ryding dotter Anna, kallad Göingerosen.
En trumpetsignal förkunnade då att en främmande ryttare nalkades.
22. Allt nr 49, 1942

Ryttaren hade med sig ett brev till löjtnant Hård från ryttmästare Hummerhjelms spaningstrupp. Budskapet varnade för snapphanarnas förestående anfall av Wanås på midsommardagen. Midsommarfesten gick ändå av stapeln.
23. Allt nr 50, 1942

På natten kom spanarna till Wanås och blev insläppta. Och nästa dag kunde man höra snapphanarnas förberedelser inför anfallet. Dagen därpå avancerade snapphanarna mot Wanås i skydd av stora risknippen som de rullade framför sig. Nu var goda råd dyra. Axel Hård och hans mannar lyckas smyga ut ur borgen.
24-25. Allt nr 51-52, 1942

Axel Hård och hans mannar kunde anfalla snapphanarna bakifrån, utan skydd av sin risbastioner. Snapphanarna tvingas fly inåt skogen. Kornett Borneman blev sårad i striden och Axel Hård måste simma med honom över vallgraven, för att rädda honom.
Väl tillbaka i borgen kunde de återförenas med kvinnorna, Borneman med Göingerosen, och Hård med Lena Sofia.
Andra serieversioner
Göingehövdingen finns även i ett par andra serieversioner:

Omslag till Illustrerade klassiker nr 194. ©Williams
Illustrerade klassiker nr 194 (1967) Göinge-hövdingen, var en serieadaption tecknad av Göte Göransson. Den var baserad på den danska romanen Gjøngehøvdingen (1853) av Carl Brosbøll under pseudonymen Carit Etlar.

Göingehövdingen (Gøngehøvdingen, 1992) av Orla Klausen, har utkommit som tre seriealbum. Det är en historisk äventyrsserie, fritt efter Carit Etrars klassiska roman, som utspelar sig under snapphanetiden i Sverige och Danmark på 1600-talet. Fem seriealbum har utkommit på danska, de tre första även på svenska.
LÄS MER HÄR
- Bovil
- Flygkamraterna
- Fältskärns berättelser
- Tusen och en natt
- Maj – flicka med melodi
- Harald Handfaste
- Sinuhe — egyptiern
- Besök i Bovilgården
Ett urval källor:
*Tack till Magnus Magnusson
Cederborgssällskapet
Libris
Seriesam
Svensk Filmdatabas
