Serien Gyllenbom (Bringing Up Father) av George McManus hade ett återkommande surrealistiskt skämt. Oavsett seriens huvudsakliga handling, kunde det finnas tavlor på väggarna som hade ett eget liv. Tavlorna hade motiv som ofta talade direkt till serieläsaren.
Beräknad läsningstid: 5 minuter
Notera motivet för tavlan i den första rutan.
Och ibland kunde serien i allt väsentligt bli en metaserie.
Tavlorna i bakgrunden kunde, så att säga, bryta igenom den fjärde väggen, genom att de steg ut ur de tänkta tre dimensionerna för handlingen i serien. Motiven i tavlorna kunde fly ut utanför tavelramarna. De kunde också byta position från ruta till ruta inom samma serie, dvs. motivet förändrades.
Ingen av seriens huvudfigurer tycktes någonsin märka de animerade sidofigurerna. De noterade aldrig att något ovanligt hände på väggarna i bakgrunden direkt bakom dem.
Den fjärde väggen
Den fjärde väggen är ett uttryck från teatern, som syftar på en osynlig, tänkt vägg som skiljer skådespelarna på scenen från publiken. Medan publiken kan se igenom denna “vägg”, agerar skådespelarna som om de inte kan det. De tycks inte se varken publiken eller väggen mellan scen och publik.
Termen sägs ha använts av t.ex. Molière, men företeelsen är betydligt äldre än så. Shakespeare bröt igenom den fjärde väggen som ett humoristiskt grepp, liksom redan de gamla grekerna.
Att bryta igenom den fjärde väggen är att bryta en illusion. Det kan till exempel ske om skådespelare på scenen direkt hänvisar till publiken. En teaterföreställning kan på så vis bli metateatrisk.
En liknande metareferens kan uppstå på film eller i ett tv-drama, om skådespelare plötsligt tar direktkontakt med kameran. Exempelvis kunde ofta Oliver Hardy (Helan i Helan och Halvan) bryta igenom den fjärde väggen i sina filmer med Stan Laurel (Halvan), genom att stirra rakt in i kameran för att söka sympati från tittarna.
Och Groucho Marx talade direkt till publiken i filmerna Muntra musikanter (Animal Crackers, 1930) och Fyra farliga friare (Horse Feathers, 1932).
På motsvarande sätt kan man använda uttrycket för att beskriva liknande effekter i andra media. Till exempel i tecknade serier, och då talar vi om dem som metaserier.
Ett urval källor:
Bringing Up Father (Wikipedia)
Fourth Wall (Wikipedia)