Djungel-Jim (i original Jungle Jim) var en amerikansk djungeläventyrserie skapad av Alex Raymond 1934. Serien startade som dagspresserie söndag den 7 januari 1934 samtidigt med Raymonds Blixt Gordon (Flash Gordon).
Jungle-Jim episod-guide
Beräknad läsningstid: 14 minuter
Innehåll på webbsidan
- Handlingen i Jungle Jim
- Layout och design
- Pratbubblorna försvinner
- Raymond lämnar
- Jungle Jim i andra medier
- Publicering
- Djungel-Jim på svenska
- Fler Jim i djungeln
Jungle Jim fungerade som s.k. topper strip, placerad ovanför Flash Gordon. Jim upptog då en tredjedel av söndagssidan medan huvudserien Flash upptog två tredjedelar.
Alex Raymond skapade Jungle Jim (och Flash Gordon) i intimt samarbete med manusförfattaren Don Moore, som fungerade som spökskrivare av serien till den upphörde.
Seriens huvudfigur, Jim Bradley, var en äventyrare och storviltsjägare som fick sitt namn efter Raymonds bror, Jim Raymond. Jungle Jim var tänkt som en konkurrent till den populära Tarzan-serien av Hal Foster, medan Flash Gordon konkurrerade med Buck Rogers.
Tarzan var inte den enda djungelserien
Handlingen i Jungle Jim
Handlingen i Jungle Jim utspelade sig i Sydostasien i stället för i Afrika som Tarzan och flera andra djungelserier, t.ex. Spud och Tim (Tim Tyler’s Luck) som Raymond tidigare assisterat på. Jungle Jim kan också betraktas som en fiktiv version av den verkliga äventyraren Frank Buck, djurfångare och författare till bästsäljaren Bring ’em Back Alive (1930)
Seriens handling var från början ganska okomplicerad, men ett intensivt händelseförlopp som visade nya actionscener var och varannan vecka. Jim slogs mot vilda djur som tiger, panter, gorilla, lejon, och räddade nödställda.
Som ständig följeslagare fanns Jims tjänare, Kolu, med vid Jims sida redan från start.
Återkommande genom många äventyr från slutet av 1935 förkommer också Lilli de Vrille, kallad Shanghai Lil, eller oftast bara Lil, som har mycket varma känslor för Jim.
Layout och design
Första året präglades historierna också av att serierutorna var många och små, med högt tempo i berättandet. De tidiga söndagssidorna hade kanske tjugo eller fler på hela sidan med de båda serierna. Seriefigurerna och deras positioner är förhållandevis enkla.
Från och med 19 augusti fick Jungle Jim dessutom dela utrymme med klippdockor och annat kompletterande material relaterat till söndagssidan med Flash och Jim.
Året efter, 1935, ändrade Raymond layouten från serierutor i tre rader till rutor i två rader. Det innebar färre men större serierutor som gav Raymond mer plats att skapa dramatiska scener till historierna. Berättelserna började också bli mer komplexa.
Under några månader 1935 kunde de två serierna fungera separat som egna helsidor i tabloidformat.
Visuellt blev serien ännu intressantare 1938 med ännu större bilder och friare layout. När rutorna blev mycket större, och färre, fick verkligen serien liv och nådde nya höjder i serieberättandet med spännande äventyr.
Pratbubblorna försvinner
En annan förändring, som sker i inledningen av episoden The Ghost of Java Sea (20/3-14/8, 1938) är att pratbubblor och textplattor försvinner och ersätts med beledsagande text. Från och med den 3 april 1938 får därmed bilderna starkare visuell kraft. Samma dag började också Flash Gordon inkorporera text på samma sätt, på motsvarande sätt som redan Prins Valiant gjort sedan starten 1937.
Året efter, 1939, gick Raymond över till att göra serien helt enradig, med endast 3-4 rutor. Nu började han också varva sin signatur med att istället bara signera AR.
De första årens berättelser involverade sedvanliga serieskurkar som pirater och slavhandlare.
Men i början av 40-talet hamnade Jungle Jim i Amerika och serien tog en vändning mot episoder relaterade till andra världskriget. Den 8 mars 1942 tog Jungle Jim steget fullt ut och blev Kapten Bradley i armén, med stationering i Sydostasien.
Året efter, 1943, blev Jim utlånad till FBI för uppdrag i Brasilien, för ännu ett djungeläventyr.
Raymond lämnar
Raymond lämnade serien 1944 för att ansluta sig till armén, och den 30 april 1944 kunde man läsa den sista söndagsstrippen ackrediterad Raymond. Han signerade också strippen med hela namnet istället för AR.
Dessförinnan, redan i slutet av 1943, förefaller det dock som en annan tecknare (möjligen Jim Raymond) är involverade i serien, åtminstone som tuschare.
Serien fortsatte med Austin Briggs, som assisterat Raymond sedan 1936, som spöktecknare det kommande året. Sedan spöktecknade John Mayo, som jobbade i KFS-studion, serien från 1 april 1945 till 15 augusti 1948, varefter Paul Norris tog över som tecknare. Norris är känd som assisterande tecknare av Secret Agent X-9 1943-46, och som tecknare av Tom Trick (Brick Bradford) 1952-87.
Jungle Jim blev aldrig publicerad som dagsstripp och söndagsserien upphörde 1954.
Jungle Jim i andra medier
Seriefiguren Jungle Jim har omarbetats för flera andra medier som radio, film, serietidningar och TV. Johnny Weissmuller (eg. János Weissmüller) gjorde rollen som Jungle Jim i några filmer och en TV-serie, efter att han slutat spela Tarzan.
Publicering
Big Little Books
Jungle Jim blev adapterad till Big Little Books under 30-talet.
Serietidningar
Från 1937 till 1947 ingick söndagsserien i serietidningen Ace Comics, tillsammans med serier som Katzenjammer Kids (Knoll och Tott på svenska), Blondie, Tim Tyler’s Luck (Spud och Tim), Pete the Tramp (Ludde på luffen), Krazy Kat, Prince Valiant (Prins Valiant), med flera.
Från 1949 till 1951 fanns det elva nummer av en Jungle Jim-serietidning, producerad av Standard Comics, med material producerat direkt för tidningen av Paul Norris.
Dell Comics publicerade också 20 nummer av serien från 1953 till 1959, med egenproducerat material.
Decennier senare var King Features ett tag utgivare av serietidningar, och publicerade Jungle Jim i en egen serietidning 1967.
Och Charlton gav ut ett antal nummer 1969-70.
Serien blev publicerad i Menomonee Falls Gazette #4 (1972), ursprungligen publicerad 16 september 1934.
Street Enterprises i Menomonee Falls har också givit ut en utgåva (1972) med ett äventyr ursprungligen publicerat från 14 juli till 27 oktober 1935.
1988-90 gav Pioneer Comics ut seriesamlingar med återtryck av dagspresserier, bl.a. ett antal nummer med The Official Jungle Jim.
Samlingsvolymer
IDW stod 2011-14 för den påkostade bokserien Definitive Flash Gordon and Jungle Jim Volume 1-4, med återutgivning av söndagssidorna från 1934-44. (Vol. 1: 1934–36, Vol. 2: 1936–39, Vol. 3: 1939–41, Vol. 4: 1942–44)
Djungel-Jim på svenska
Jungle Jim ingick som serie i
- Magasinet Veckans Äventyr på 40-talet
- Serietidningen Tarzan från nr 25, 1952 till nr 7, 1953
Fler Jim i djungeln
Serietidningen Djungel-Jim
Semic gav 1972-73 ut en serietidning med namnet Djungel-Jim. Denna Djungel-Jim syftade dock på djungelserien Jim Cane (i original den franska serien Kalar). Denna serietidning hade 1967-72 föregåtts av Centerförlagets tidning Djungelserien, som även den hade Jim Cane som huvudserie.
Kongo-Jim / Jim, djungelns konung
En annan djungelserie med en huvudperson vid namn Jim var Jim, djungelns konung som gick som serie i SerieNytt. Serien hette i original Akim, på svenska även känd som Kongo-Jim, i serietidningen med samma namn på 50-talet. Det var en italiensk djungelserie skapad 1950 av Roberto Renzi (manus) och Augusto Pedrazza (teckningar).
Fler tecknade serier och titlar
Ett urval källor:
Simon säger
Don Markstein’s Toonopedia
Old Sunday Comics
The Definitive Flash Gordon and Jungle Jim
Newspaper Comic Strips
Jungle Comics
Lambiek Comiclopedia
Seriewikin
Wikipedia