Konflikten mellan Toonder och Hartog van Banda

Lodewijk ”Lo” Hartog van Banda (1916-2006) – även kallad bara ”Banda” – var en av Nederländernas mest produktiva manusförfattare, som skrev för såväl tecknade serier som TV-serier för barn. Han var också en av de närmaste medarbetarna till Marten Toonder, särskilt när det gäller Tom Puss (Tom Poes). Mats Linder tipsade mig om att skriva om konflikten mellan Toonder och Hartog van Banda.*

Ett urval källor

Lo Hartog van Banda och figuren Panda, som var en av de han levererade manus till.

Lo Hartog van Banda och figuren Panda, som var en av de han skrev manus till.

Hartog van Banda började i Toonder Studio 1952, och var med och skrev många av Tom Puss-seriens klassiska berättelser.

Lo Hartog van Banda hade en stor roll i handlingen i den klassiska Tom Puss-berättelsen 'The Upper Ten’ (De Bovenbazen, 1964), tecknad av Dick Matena, där Bumble (Bommel) konfronteras med de övre börskretsarna. ©STA
Lo Hartog van Banda medverkade till handlingen i den klassiska Tom Puss-berättelsen ’The Upper Ten’ (De Bovenbazen, 1964), tecknad av Dick Matena, där Bumble (Bommel) konfronteras med de övre börskretsarna. ©STA

Tillbaka till toppen av sidan


Professor Prlwytzkofsky

Hartog van Banda började som primär manusförfattare av Tom Puss-versionen med pratbubblor. Han kom sedan att bli Marten Toonders huvudsakliga medarbetare och idéspruta på dagspressversionen med text under bilderna.

I det första äventyret med manus av Lo Hartog van Banda, möter vi en relativt ny återkommande figur, den tysktalande professorn Zbigniew Prlwytzkofsky. Figuren påminner lite om Inspektör Smack (Der Inspektor) i Knoll och Tott (The Katzenjammer Kids) av Rudolph Dirks, som också bröt på tyska.

Inledande avsnitt av pratbubbleepisoden ’Apparaten Mark X 13’ (Het Ding X 13) publicerad i DN 24 maj 1953.
Inledande avsnitt av pratbubbleepisoden ’Apparaten Mark X 13’ (Het Ding X 13) publicerad i DN 24 maj 1953. ©STA

Professorn förekom i pratbubbleepisoden ”Apparaten Mark X 13” (Het Ding X 13) publicerad i DN från 24 maj till 27 september 1953, och han dök även upp i dagsstripparna.

Professorn debuterade i DN 26 augusti 1948. ©DN/STA
Professorn debuterade i DN 26 augusti 1948, i episoden ’Tom Puss möter sjöormen’ (Het monster van Loch Ness). ©DN/STA

Under 50-talet spelade Banda en viktig roll i utvecklingen av Tom Puss från enkel barnserie till satirisk serie. Serien fick socialt medvetna teman och ett kultiverat språk som även vuxna läsare uppskattade.

Banda bidrog också med handlingen för många andra av Toonder Studios produktioner, som Kapten Cappy (Kappie), Panda, Kung Urban (Koning Hollewijn) och Erik Vidfare (Eric de Noorman).

Lo Hartog van Banda skapade figuren Wiebeline Wip för Koning Hollewijn-serien (teckningar av Toonder Studios). ©STA
Lo Hartog van Banda skapade figuren ’Wiebeline Wip’ för Koning Hollewijn-serien (teckningar av Toonder Studios). ©STA

Tillbaka till toppen av sidan


Konflikten med Toonder

Toonder var inte känd för att kreditera sina anställda, och behöll själv full kontroll över dagsstrippversionen av Tom Puss. Toonder skrev de flesta av de slutliga texterna själv, men för att utveckla handlingen höll han ”brainstorming”-möten med sin huvudsakliga medförfattare, Lo Hartog van Banda.

Den breda publiken visste fortfarande på 60-talet inte mycket om Toonder-studion, och antog att Toonder var hjärnan bakom alla studions serier. Banda berikade Toonders produktioner på många sätt, och den mångsidige manusförfattaren var frustrerad över att Toonder fick all ära. 

När Banda 1964 gav en intervju för veckotidningen Haagse Post, fick han frågor om Toonder Studios. Journalisten hade insiderinformation om studion, som tidningen avslöjade i den tryckta artikeln. Reportern kombinerade intervjun med en mycket kritisk men väl underbyggd analys av Toonderstudions arbete, utan Bandas vetskap eller samtycke. 

Och när Toonder läste artikeln blev han rasande, särskilt eftersom den avslöjade hemligheten att det mesta av det faktiska produktionsarbetet utfördes av assistenter. Även om Banda inte hade något att göra med den övergripande kritiska tonen och avslöjandena i artikeln, tog Toonder saken personligt.

Banda hade alltid tyckt om att brainstorma med Toonder. Därför sårade det honom djupt att Toonder var så arg över intervjun 1964 och inte trodde honom när han förklarade att journalisten hade förvrängt hans ord. 

Tillbaka till toppen av sidan


Uppbrottet

När Toonder flyttade till Irland 1965 hade Banda fått erbjudandet att även han emigrera till Irland och fortsätta samarbetet, men Banda avvisade förslaget. Han valde också att avstå från att bli studiochef i Nederländerna, då han inte tyckte det var särskilt roligt att arbeta utan Toonders sällskap.

Så i september 1965 lämnade Banda Toonder Studios, men fortsatte att göra enstaka frilansjobb som skribent för dem. Banda tillbringade den första tiden efter uppbrottet som copy-writer i reklambranschen.

När han återupptog arbetet med tecknade serier skrev Hartog van Banda manus till den första holländska grafiska romanen, ”Iris” (1968), tecknad av Thé Tjong-Khing.

Omslag till ’Iris’ (1968). ©De bezige bij

Omslag till ’Iris’ (1968). ©De bezige bij
Ett uppslag ur ’Iris’ (1968). ©Hartog van Banda/Tjong-Khing
Ett uppslag ur ’Iris’ (1968). ©Hartog van Banda/Tjong-Khing

Från slutet av 60-talet till början av 70-talet skrev Banda olika manus för barnserier. Och för den belgiska tecknaren Morris skrev han manus till Lucky Luke, efter Goscinny-perioden.

Lo Hartog van Banda skrev manus till Trollkarlen (1983), Bröderna Dalton skjuter skarpt (1987) och Spökdiligensen (1992). ©Bonniers/Serieförl.
Lo Hartog van Banda skrev manus till Trollkarlen (1983), Bröderna Dalton skjuter skarpt (1987) och Spökdiligensen (1992). ©Bonniers/Serieförl.

Tillbaka till toppen av sidan


Läs mer här

Blogg

Ett urval källor:
* Tack till Mats Linder
Lo Hartog van Banda (Lambiek Comiclopedia)
Marten Toonder (Lambiek Comiclopedia)

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.