Vår sköna serievärld

Den 12 juni 1988 hade Expressen en söndagsbilaga med seriefokus. Tidningen kallades Expressens Serieextra och hade rubriken Vår sköna serievärld, och underrubriken:

  • 12 svenska serier och deras skapare

Ett urval källor

Omslaget av Jonas Darnell till Vår sköna serievärld är ett så kallat ”oändligt omslag” (infinity cover, eller den s.k. Drosteeffekten).
Omslaget av Jonas Darnell till Vår sköna serievärld är ett så kallat ”oändligt omslag” (infinity cover, eller den s.k. Drosteeffekten). ©Expressen

Tidningen ger en presentation av tolv tecknade serier och tretton förhållandevis unga svenska serieskapare, som väl alla idag är, eller har varit, etablerade serietecknare.

Tillbaka till toppen av sidan


Serieskaparna

Johan Höjer

Det första uppslaget i Vår sköna serievärld presenterar Johan Höjer och Jonas Darnell. ©Expressen
Det första uppslaget i Vår sköna serievärld presenterar Johan Höjer och Jonas Darnell. ©Expressen

Johan Höjer (f. 1948) är upphovsman till seriefiguren Svenne Gurka.

Höjer började sin karriär i seriegruppen Comix Nostra med Ulf Frödin i början av 70-talet. Tillsammans med Frödin gjorde han albumet Näst Sista Striden (1972*) om den franska studentrevolutionen i maj 1968.

Omslag till Näst sista striden (1973) av Johan Höjer och Ulf Frödin. ©Comix Nostra

Omslag till Näst sista striden (1972) av Johan Höjer och Ulf Frödin. ©Comix Nostra

Höjer är mest känd för sin serie Svenna Gurka, en slags Biffen och Bananen för en ny generation. Den hette ursprungligen 34:an, efter ett hus i Stockholm, men så småningom fick den titel efter huvudpersonen.

Svenna Gurka har blivit publicerad i Dagens Nyheter på söndagarna (från 20 februari 1983 till 28 januari 1990, där den fick den nya titeln 15 februari 1987), och även i Galago och 91:an.

Svenne Gurka började publiceras i Dagens Nyheter 20:februari 1983. ©Höjer

Svenne Gurka började publiceras i Dagens Nyheter 20 februari 1983. ©Höjer


Seriealbum
  • Svenne Gurka har även utkommit som eget seriealbum, Samlade tavlor (1986) från Alvglans.
  • Höjer var en av de första tecknarna bakom albumserien Mammut i början av 80-talet, med serier i de fyra första numren (1980-81) från Bokomotiv/Fria serier
  • Han har producerat albumet Snövita Stålar (Mammut Special nr 4, 1979), och dessutom serien Historieförbättraren som söndagsföljetong (1999) i Dagens Nyheter skapad tillsammans med tecknaren Mikael Grahn
  • Historieförbättraren utkom sedan som seriealbum (2000) från Ordfront Galago
Omslag till seriealbum av Höjer. ©Alvglans/Bokomotiv/Galago
Omslag till seriealbum av Höjer. ©Alvglans/Bokomotiv/Galago

Höjer har även tecknat serier för serietidningen Bamse.

Vid millenieskiftet utkom ett par serietidningar med Daniel och Bosse av Janet Stoltz (manus) och Johan Höjer (teckningar) från Specialpedagogiska skolmyndigheten. Tidningarnas läromedel och innehöll serier om sociala berättelser för personer med autism eller Asperger syndrom.

  • Går på bio (1999)
  • Går och badar (2001)

För samma myndighet tecknade Höjer:

  • Hanna och Sofia köper väska (2017) efter manus av Ellika Melander och Ruth Ollars-Falk
Omslag till seriealbum av Höjer för särskolan. ©SIH-läromedel
Omslag till läromedel av Höjer för särskolan. ©SIH-läromedel/Specialpedagogiska skolmyndigheten

Förutom Comix Nostra har han också ingått i frilansgruppen Nostra och föreningen Fria Serier.

Höjer har föreläst om tecknade serier, och varit huvudansvarig lärare på Serie- och Bildberättarprogrammet i Gävle.

En stripp med Svenne Gurka, publicerad i Expressen - Vår sköna serievärld (12 juni 1988), tidigare publicerad i Dagens Nyheter 10 april 1988. ©Höjer
En stripp med Svenne Gurka, publicerad i Expressen Vår sköna serievärld (12 juni 1988), dessförinnan publicerad i Dagens Nyheter 10 april. ©Höjer

Tillbaka till toppen av sidan


Jonas Darnell

Jonas Darnell (2019). ©John Antonsson
Tidningen Transport taren porträtterade Jonas Darnell (2019). ©John Antonsson

Jonas Darnell (f. 1964) är en serieskapare och illustratör som blivit en produktiv 91:an-tecknare sedan han började teckna serien (1986). Han skapade också Herman Hedning, som började i Fantomen (1988).

En stripp med Herman Hedning & Co ur Fantomen nr 10, 1989. ©Darnell
En stripp med Herman Hedning & Co ur Fantomen nr 10, 1989. ©Darnell

Darnell tecknade Traskens för återuppväckta Svenska Serier (1987), och gjorde serien Werner Warhead för datortidningen Interface (1993), återtryckt i serietidningen Herman Hedning (2005).

En sida med The Weird Workd of Werner Warhead, återtryckt i Herman Hedning. ©Darnell

En sida med The Weird Workd of Werner Warhead, återtryckt i Herman Hedning. ©Darnell

Darnell (manus) har tillsammans med Patrik Norrman (teckning) skapat den tecknade deckarparodin James Hund, en typisk underdog och rikstönt. Andra personer som hjälpt till med serien är Henrik Brandendorff, Mårdøn Smet och Michael Wettendorff.

James Hund gick i Fantomen (nr 1/85-6/86, nr 13-20/95, nr 26/99). Serien var också med vid omstarten av Svenska Serier 1987.


Bacon & Ägg

Darnell var en av upphovsmännen bakom serietidningen Bacon & Ägg (1995-97) tillsammans med Henrik Brandendorff och Morten Schmidt. När tidningen Bacon & Ägg startade var James Hund ett fast inslag. Serien har även blivit publicerad i serietidningarna Uti vår hage och Herman Hedning.

James Hund var på omslaget till Bacon & Ägg nr 3, 1996. ©Darnell

James Hund var på omslaget till Bacon & Ägg nr 3, 1996. ©Darnell

Darnell och Norrman gjorde också gästserien i DN, Esbjörn Hund och den fruktansvärda spegelbilden, som gick från 16 juli till 18 september 1990.

En inledande stripp med Esbjörn Hund, publicerad i Dagens Nyheter 16 juli 1990. ©Darnell/Norrman
En inledande stripp med Esbjörn Hund, publicerad i Dagens Nyheter 16 juli 1990. ©Darnell/Norrman

Darnell har också varit verksam som reklamtecknare, till exempel i 91:an glass-special! (1992) från Hemglass.

Darnell medverkade i seriealbumet Parodi nr 11 – Den enda vägen, folkvalda serieparodier (1994), med seriesidan Årets bästa valargument, där såväl en känd politiker som populära seriefigurer figurerade.

Årets bästa valargument ur Parodi nr 11 (1994). ©Darnell

Årets bästa valargument ur Parodi nr 11 (1994). ©Darnell

Sagan om julgrisen (1996) från Bonnier/Carlsen, var en bilderbok illustrerad av Jonas Darnell efter textförlaga av Tage Danielsson.

Tillbaka till toppen av sidan


Herman Hedning

Herman Hedning blev så småningom en egen tidning från och med 1998 från Egmont, som utkommit med 6-9 nummer per år. Serietidningen produceras fortfarande, med tecknare som Sergio Aragones, Patrik Norrman och Don Edwing.

Omslag till några nummer med Herman Hedning, nr 1, 1998, nr 4, 2008 och nr 2, 2022. ©Darnell
Omslag till några nummer med Herman Hedning, nr 1, 1998, nr 4, 2008 och nr 2, 2022. ©Darnell

Herman Hedning har också dessutom utkommit i ett flertal utgåvor:

  • Julalbumet Herman Hedning & Co (1990) från Semic, årligen sedan 1993
Julalbum med Herman Hedning har utkommit sedan 1993. ©Semic
Julalbum med Herman Hedning har utkommit sedan 1993. ©Semic
  • Seriealbum med Herman Hedning & Co (1999, 2004) från Egmont
  • Samlade serier (från 2008), samlingsvolymer från Egmont Kärnan
Samlade serier 1998-2007 med Herman Hedning (2008-14, 2016. ©Egmont
Samlade serier 1998-2007 med Herman Hedning (2008-14, 2016). ©Egmont
  • Specialnummer (2009-11), sommarspecial från Egmont Kärnan
  • Bitter & kränkt (2014, 2017) från Egmont, är böcker som innehåller serier om Herman Hedning och öl
  • Seriealbum (2015, 2017) från Egmont
  • Stora drakboken (2016) från Egmont
  • Darnell medverkade i seriealbumet Toftaligan (2013) från Egmont Kids
  • Varde ljus (2013) från samma förlag innehöll Herman Hedning
Ett uppslag med 91:an av Darnell, ur samlingsvolymen 60 år med 91:an (1992). ©Semic
Ett uppslag med 91:an av Darnell, ur samlingsvolymen 60 år med 91:an (1992). ©Semic

På senare tid har Jonas gjort många omslag till 87:an.

Omslag till 87:an Axelsson nr 6, 2003, tecknat av Darnell. ©Egmont

Omslag till 87:an Axelsson nr 6, 2003, tecknat av Darnell. ©Egmont

Darnell har blivit tilldelad utmärkelsen Svenska Serieakademins diplom (1991) och fått 91:an-stipendiet (1992).

En stripp med Traskens, publicerad i Expressen - Vår sköna serievärld. ©Darnell
En stripp med Traskens, publicerad i Expressen Vår sköna serievärld. ©Darnell

Tillbaka till toppen av sidan


Det andra uppslaget i Vår sköna serievärld presenterar Christina Alvner och Patrik Norrman. ©Expressen
Det andra uppslaget i Vår sköna serievärld presenterar Christina Alvner och Patrik Norrman. ©Expressen

Christina Alvner

Christina Alvner med sina jyckar.
Vid ritbordet: Christina Alvner med sina jyckar.

Christina Alvner (f. 1954) är en svensk illustratör och serietecknare, inte minst känd för den tecknade serien Coco, i samarbete med Gunnar Almér (visst manusbistånd). Serien gick i SKTF-tidningen, och det har blivit två seriealbum med Coco (1985, 1991) utgivna från förlaget Svenska Vyer.

Omslag till Coco (1985) och Coco, en dålig dag (1991). ©Svenska vyer
Omslag till Coco (1985) och Coco, en dålig dag (1991). ©Svenska vyer

Hon bidrog med serier och illustrationer i den feministiska humorantologin Fnitter (1981), en seriebok utgiven av Bokförlaget Prisma i samarbete med Aftonbladets kvinnoredaktion.

Fnitter utkom i tre årliga utgåvor (1981-83). ©Prisma

Alvner har tecknat gästserien Baren för Dagens Nyheter (16 mars – 25 april 1987) i samarbete med Gunnar Almér.

En inledande stripp med Baren, publicerad i Dagens Nyheter 16 mars 1987. ©Alvner/Almér
En inledande stripp med Baren, publicerad i Dagens Nyheter 16 mars 1987. ©Alvner/Almér

Och Jycken som ett stående inslag under flera år som söndagsserie i Aftonbladet (1990-2005) efter manus av Arne Höök. Jycken kan man säga debuterade som figur i Baren.

— Manus stod mest Arne Höök för, men med bisittning av mig, säger Alvner. Vi brukade träffas på ärevördiga Pelikan och spåna manus.

En stripp med Jycken, som under många år var publicerad i Aftonbladet. ©Alvner/Höök
En stripp med Jycken, som gick så många år i Söndagsbilagan i Aftonbladet. ©Alvner/Höök

Alvner var också en av bidragsgivarna till tidskriften Krut (ideella Kritisk Utbildningstidskrift som startade 1977 för att granska utbildningsområdet) nr 56, 1989. Numret var en specialare med titeln Seriemagasin som innehöll tecknade serier om skolan.

Alvner har medverkat i Kamratposten och Galago. Hon var också representerad i serieantologin Sesams samlade serier (1989) från RFSU:s förlag.

Omslag till Sesams samlade serier. ©Sesam

Omslag till Sesams samlade serier. ©Sesam


Nally Rapp och Alva

Och hon har illustrerat flera böcker, både barnböcker, som bilderböcker, och andra utgåvor. I ett länge samarbete med författaren Martin Widmark har det blivit åtskilliga volymer, bland annat har hon illustrerat böckerna om Nelly Rapp, som är en serie deckare avsedda för barn i 6–9-åldern. Den första boken, Monsterakademin, kom ut 2003.

Några omslag till nya upplagor (2015-16) med Nelly Rapp. ©BonnierCarlsen
Några omslag till nya upplagor (2015-16) med Nelly Rapp. ©BonnierCarlsen

Alvner har även samarbetat med författaren Pernilla Gesén i böckerna om Alva (2005-) från B. Wahlströms.

Några omslag till Alva-böcker av Pernilla Gesén. ©B.Wahlströms
Några omslag till Alva-böcker av Pernilla Gesén. ©B.Wahlströms
En stripp med Coco, publicerad i Expressen - Vår sköna serievärld. ©Alvner-Almér
En stripp med Coco, publicerad i Expressen Vår sköna serievärld. ©Alvner-Almér

Tillbaka till toppen av sidan


Patrik Norrman

Tidningen LT porträtterade Patrik Norrman när han utgav serieromanen Konrad och Kungen. ©Mattias Holgersson
Lokaltidningen LT porträtterade Patrik Norrman när han utgav serieromanen Konrad och Kungen (2021). ©Mattias Holgersson

Patrik Norrman (f. 1961) debuterade i serietidningen Svenska Serier från Semic Press i slutet av 70-talet, och han var senare med i redaktionen för andra Semic-tidningar, som Fantomen. Han har också bidragit till klassiska serier som 91:an och Bamse.

Första serien i Svenska Serier var Annas serie, och Norrman blev publicerad i tidningen nr 3/79, 7/80, och 2/81.

Norrman är tecknaren av deckarparodin James Hund som han skapar tillsammans med Jonas Darnell (manus), en serie som hade premiär i serietidningen Svenska Serier (nr 1/87, 5/88, 4/89, 4/90, 4/91). James Hund var en del av innehållet i Fantomen nr 26/1991, nr 4/1993, nr 17, 19 och 25/1994, och nr 15, 2003 (den sista episoden en repris från Bacon & Ägg nr 1, 1996)

Serien gick också i DN, söndagsserien James Hund och den djävulska stadsplanen (1991), och serieföljetongen James Hund och valmysteriet (2004).

Den inledande söndagsstrippen med James Hund ur Dagens Nyheter från 16 juni 1991. ©Darnell/Norrman
Den inledande söndagsstrippen med James Hund ur Dagens Nyheter från 16 juni 1991. ©Darnell/Norrman

James Hund följdes av Esbjörn Hund (gästserie i DN 16 juli–18 september 1990 och senare återtryckt i Svenska Serier), Jeff Hund (science fiction-parodi publicerad i Fantomen 1991) och Harry Hund (publicerad som serie i Svenska Serier, 1993–96, och som skämtteckning i DN, från 2000). Alla Hund-serierna var i samarbete med Jonas Darnell (manus).

Ett inslag med Harry Hund på insidan till omslaget ur Svenska Serier nr 2, 1995. ©Norrman
Ett inslag med Harry Hund på insidan till omslaget ur Svenska Serier nr 2, 1995. ©Darnell/Norrman

Tillbaka till toppen av sidan


Bacon & Egg

I Fantomen skapade han sin mest kända serie med Ulf Granberg, Bacon & Ägg (1985-86). Serien medverkade också i Svenska Serier nr 3, 1993.

1995 återvände Norrman till Bacon & Ägg, som då fick en egen serietidning (1995-97).

Omslag till tre första numren av Bacon & Ägg (1995-96). ©Semic
Omslag till tre första numren av Bacon & Ägg (1995-96). ©Semic

Bacon & Ägg kom senare att medverka i serietidningen Herman Hedning.

Inledande sidor med Bacon & Ägg-episoden Betala i tid, ur Herman Hedning nr 8, 2003, en repris från Bacon & Ägg nr 1, 1997. ©Norrman
Inledande sidor med Bacon & Ägg-episoden Betala i tid, ur Herman Hedning nr 8, 2003, en repris från Bacon & Ägg nr 1, 1997. ©Norrman

Bacon & Egg har också utkommit som seriealbum (2001, 2020) från Egmont.

Det har utkommit samlingsvolymer med Bacon & Egg (2001, 2020). ©Egmont
Det har utkommit samlingsvolymer med Bacon & Egg (2001, 2020). ©Egmont

Andra Norrman-skapelser inkluderar The Recapists och Nefertiti 2000.

För tidningen Uti vår hage tecknade Norrman Moppe & mobilen (2010–14).

Norrman har även tecknat andra serier som Bamse, 91:an, PC Perfect, Åsa-Nisse och Uti vår hage.

Sedan 2021 ger Norrman ut seriealbum på det egna förlaget 100 gubbar, finansierat genom crowdfunding. Hittills (2022) har utkommit

  • Konrad och Kungen (2021)
  • Bacon & Egg: Fukt, frukt & frihet (2022)
Omslag till Konrad och Kungen (2021) och Bacon & Egg: Fukt, frukt & frihet (2022). ©Norrman
Omslag till Konrad och Kungen (2021) och Bacon & Egg: Fukt, frukt & frihet (2022). ©Norrman

Norrman arbetar även som illustratör. Han har illustrerat exempelvis böckerna Trille, Tralle, Trulle och Trollkarlen av Janne Lundström och Amberville av Tim Davys.

Patrik Norrman har blivit tilldelad 91:an-stipendiet (1995) och Adamsonstatyetten (1999).

En stripp med Bacon & Ägg, publicerad i Expressen - Vår sköna serievärld. ©Norrman-Granberg
En stripp med Bacon & Ägg, publicerad i Expressen Vår sköna serievärld. ©Norrman-Granberg

Tillbaka till toppen av sidan


Nästa uppslag i Vår sköna serievärld presenterar Eva Lindström och Gunnar Lundkvist. ©Expressen
Nästa uppslag i Vår sköna serievärld presenterar Eva Lindström och Gunnar Lundkvist. ©Expressen

Eva Lindström

Bilderbokskonstnären Eva Lindström fick Alva-priset (2022). ©Rickard Nilsson/TT
Bilderbokskonstnären Eva Lindström fick Alva-priset (2022). ©Rickard Nilsson/TT

Eva Lindström (f. 1952) är bilderbokskonstnär, illustratör, författare och en av Sveriges kvinnliga serietecknare. I början av 80-talet blev hon publicerad i seriealbumet Fnitter: en rolig bok av kvinnor – på fullt allvar! (1981), som innehöll material i såväl prosa som tecknade serier, allt gjort av kvinnor. Den fick två uppföljare, Mera Fnitter (1982) och Ännu mera Fnitter (1983).

Lindström var bidragsgivare i seriealbumet Mammut nr 5 (1982) och nr 6 (1983) från Bokomotiv/Fria Serier.

Hon har tecknat flera seriealbum:

  • Utflykt (1983) från Kvinnotidningen Q
  • Tandem (1985) från Alfabeta, tillsammans med Gunna Grähs, finns även utgiven som pocket (1987)
  • Först är det Vinter (1990) från Alfabeta
Omslag och en sida ur Först är det vinter (1990). ©Alfabeta/Lindström
Omslag och en sida ur Först är det vinter (1990). ©Alfabeta/Lindström

Hon har även blivit publicerad i tidningar som Arbetaren, Galago, Kamratposten, och Kvinnotidningen Q.

Lindström medverkade med bidrag till DN-serien 30 september till 12 oktober 1985. Hon är också bidragsgivare i seriealbumet DN-serien (1986) från Dagens Nyheter.

Första dagsstrippen ur DN-serien från 30 september 1985. ©Lindström
Första dagsstrippen ur DN-serien från 30 september 1985. ©Lindström

Hon har under många år varit verksam som illustratör, inte minst bilderböcker för barn, samtidigt som hon har skrivit och illustrerat ett flertal egna böcker. Den första helt egna boken var Kattmössan (1988).

Omslag till Kattmössan (1988). ©Alfabeta/Lindström

Omslag till Kattmössan (1988). ©Alfabeta/Lindström

Eva Lindström har tilldelats många priser och utmärkelser för sin litterära gärning, och 2022 tilldelades hon Alma-priset, Astrid Lindgren Memorial Award, världens största barnbokspris.

En Lindström-serie, publicerad i Expressen - Vår sköna serievärld. ©Lindström
En Lindström-serie, publicerad i Expressen Vår sköna serievärld (1988). ©Lindström

Tillbaka till toppen av sidan


Gunnar Lundkvist

Dagens Nyheter skrev en hyllningskolumn om Gunnar Lundkvist när han fyllde 60 år (2018). ©Staffan Axelsson
Dagens Nyheter porträtterade och skrev en hyllningskolumn om Gunnar Lundkvist när han fyllde 60 år (2018). ©Staffan Axelsson

Gunnar Lundkvist (f. 1958) är en författare och serieskapare, känd för serien Klas Katt.

Hans första seriealbum, Klas Katt i Hell City (1979), är något av en klassiker som är baserad på texter av Bruno K. Öijer från 1975. Sedan dess har Klas Katt utkommit med ett flertal seriealbum på olika förlag.

Omslag till några utgåvor med Klas Katt (1979, 1987, 2003). ©Uppenbar/Tago/Ordfront-Galago
Omslag till några utgåvor med Klas Katt (1979, 1987, 2003). ©Uppenbar/Tago/Ordfront-Galago

Klas Katt blev också publicerad i fanzinet Aha! som utkom med två nummer 1981-82, och senare två nummer till 1985-86. Lundkvist var representerad i nr 1 och nr 3.*

Omslag till Aha! nr 1, nr 2 och nr 4 (1982-86). ©Pisang
Omslag till Aha! nr 1, nr 2 och nr 4 (1982-86). ©Pisang

Lundkvist tillhörde den kärngrupp av unga konstnärer som formade tidningen Galago när den startade 1980. Han har också varit en flitig bidragsgivare i tidningen under 80- och 90-talet.

Omslag till Galago (90-tal och 00-tal) med Klas Katt. ©Galago
Omslag till Galago (90-tal och 00-tal) med Klas Katt. ©Galago**

Lundkvists serievärld är genomgående svart. Huvudfiguren i hans Klas Katt-berättelser är en deprimerad och ständigt arbetslös katt som bor i en stad som domineras av okänsliga grisar och hundar.

En av katten Klas få vänner, den otypiska hunden Olle Ångest, fick senare egna historier och strippar. Serien blev publicerad i serietidningen Larson! nr 10-12, 1990, från Atlantic/Pandora Press.

En episod med Olle Ångest. ©Lundkvist

En annan viktig figur är Ulla Migrän som Klas träffade på socialkontoret.

  • Lundkvist är en av serietecknarna som medverkade i seriealbumet Serier om den första kärleken (1993) från Carlsen
  • Han medverkade i ”engångaren” Vertige (teckningar i samarbete med Helge Reumann, 2007) från Konstnärsnämnden
  • Och i serietidningen Hjälp, som utkom 2008-09 från Schibsted resp. Kartago

Tillbaka till toppen av sidan


Barnböcker
Det blev flera böcker om Igelkotten och Mullvaden av Höglund och Lundkvist. ©Alfabeta
Det blev flera böcker om Igelkotten och Mullvaden av Höglund och Lundkvist. ©Alfabeta

Lundkvist har gjort ett antal populära barnböcker om Igelkotten och Mullvaden, i samarbete med bilderbokskonstnären Anna Höglund, som han också är gift med. Huvudfigurerna är en tillbakadragen mullvad och en extrovert igelkott som bildar ett osannolikt förhållande.

Lundkvist blev tilldelad Adamsonstatyetten 1994, och 2004 tilldelades han priset Urhunden i kategorin ”bästa originalsvenska seriealbum 2003” för seriealbumet Klas Katt går till sjöss.

En stripp med Klas Katt, publicerad i Expressen - Vår sköna serievärld. ©Lundkvist
En stripp med Klas Katt, publicerad i Expressen Vår sköna serievärld. ©Lundkvist

Tillbaka till toppen av sidan


Lena Ackebo

En sida i Vår sköna serievärld presenterar Lena Ackebo. ©Expressen

En sida i Vår sköna serievärld presenterar Lena Ackebo. ©Expressen

Lena Ackebo (f. 1950) har samarbetat med den konstnärliga tidskriften Galago och medverkade flitigt under 80- och 90-talet. Hon har även suttit i Galagos redaktion.

Lena Ackebo (2020). ©Jessica Gow/TT
Lena Ackebo (2020). ©Jessica Gow/TT

Jalle Planka (1984) var Ackebos debutserie, en punkrockande fågel som hon skapade när hon gick i skolan 1983–84. Den började publiceras i Galago och ledde sedermera till en karriär som serietecknare.

Från en rolig djurserie, övergick hon så småningom till satiriska serier, ofta om det moderna TV-orienterade samhället.

Tillbaka till toppen av sidan


Romaner

2015 meddelade Ackebo att det inte blir några fler serier. Istället satsar hon på en litterär karriär som författare. Som författare debuterade hon med Världens vackraste man (2016), som fick en fristående uppföljning i Kära Barbro (2017). Därefter har hon skrivit Darling Mona (2018) i trilogin om de två systrarna Mona och Barbro, alla från Natur & kultur.

Mona och Barbro-trilogin. ©Natur&Kultur
Mona och Barbro-trilogin. ©Natur&Kultur

Tillbaka till toppen av sidan


Seriealbum

Hennes serier finns samlade i flera seriealbum:

  • Lycra neon (1987) från Tago
  • Amen härregud! (1992) från Tago
  • Alla kan tralla (1995) från Tago
  • Hallå där! Lena Ackebo tittar på TV (1999) från Ordfront
  • Rysk räka (2002) från Galago
  • Här bor Brynebrinks (2006) från Kartago
  • Gud va hemskt! Tjugo år med Lena Ackebo (2009) från Ordfront Galago
  • Fucking Sofo (2010) från Kartago
  • Vi ses i Sofo (2012) från Kartago
Omslag till npgra seriealbum av Lena Ackebo (1999-2012). ©Ordfront/Galago/Kartago
Omslag till några seriealbum av Lena Ackebo (1999-2012). ©Ordfront/Galago/Kartago

Ackerbo skapade ett nummer av titeln Stora serier i litet format, nr 2 James Börd möter korpen från Kreml (1988) från Tago, i checkhäftesformat.

Omslag till Stora serier i litet format, nr 2 James Börd möter korpen från Kreml (1988). ©Tago

Omslag till Stora serier i litet format, nr 2 James Börd möter korpen från Kreml (1988). ©Tago

Hon var en av bidragsgivarna till tidskriften Krut nr 56, 1989. Numret var en specialare med titeln Seriemagasin som innehöll tecknade serier. Hon var också representerad i serieantologin Sesams samlade serier (1989) från RFSU:s förlag, och i Roffe (2012) från Bonniers.

Stor stark – Festliga favoriter från förr, nr 1 (2001) var en pocketutgåva från Kartago.

Under åren har Ackebo blivit publicerad i bland annat Dagens Nyheter (James Börd, gästserie 14 september – 17 oktober 1987, Här bor Brynebrinks, gästserie 2005) och Aftonbladet.

Inledande dagsstripp med DN:s gästserie James Börd från 14 september 1987. ©Ackebo
Inledande dagsstripp med DN:s gästserie James Börd från 14 september 1987. ©Ackebo

Ackebo har tilldelats såväl Adamsonstatyetten (1991) som 91:an-stipendiet (1994).

En stripp med Jalle Planka, publicerad i Expressen - Vår sköna serievärld. ©Ackebo
En stripp med Jalle Planka, publicerad i Expressen Vår sköna serievärld. ©Ackebo

Tillbaka till toppen av sidan


Nästa uppslag i Vår sköna serievärld presenterar Joakim Pirinen, Ulf Lundkvist och Gunna Grähs. ©Expressen
Nästa uppslag i Vår sköna serievärld presenterar Joakim Pirinen, Ulf Lundkvist och Gunna Grähs. ©Expressen

Joakim Pirinen

Fångad på bild blev Joakim Pirinen under Bokmässan (2013) i Göteborg. ©Bengt Oberger

Fångad på bild blev Joakim Pirinen under Bokmässan (2013) i Göteborg. ©Bengt Oberger

Joakim Pirinen (f. 1961) är en av Sveriges mest kända serietecknare och en av de mest hyllade. Han är även erkänd som bildkonstnär, illustratör, författare och dramatiker.

Pirinen gjorde debut i tidningen Galago, där han var flitig bidragsgivare på 80- och 90- talet.

Tillbaka till toppen av sidan


Socker-Conny

Sitt genombrott fick han med seriefiguren Socker-Conny (”Med ett schysst järnrör slår man hela världen med häpnad”). Denna serie, om en ung anarkistisk man, hyllades av kritikerna 1985, och blev snart en storsäljare. ©Pirinen

Pirinen gjorde debut i tidningen Galago, där han var flitig bidragsgivare på 80- och 90- talet. Sitt genombrott fick han med seriefiguren Socker-Conny (”Med ett schysst järnrör slår man hela världen med häpnad”). Denna serie, om en ung anarkistisk man, hyllades av kritikerna 1985, och blev snart en storsäljare. ©Pirinen

Sedan debuten har han medverkat i ett stort antal tidningar och serieantologier, och skapat flera seriealbum.

Tillbaka till toppen av sidan


Seriealbum
Ett axplock med seriealbum av Pirinen. ©Ordfront/Galago/Norstedts/Kartago
Ett axplock med seriealbum av Pirinen. ©Ordfront/Galago/Norstedts/Kartago
  • Välkommen till sandlådan (1983) från Tago
  • Socker-Conny (1985) från Tago
  • Gas (1987) från Tago
  • Kvarteret Kniven (1989) från Tago
  • Den Sjunde Björnen (1992) från Tago
  • Split Vision (1995) från Tago
  • Stora boken om Socker-Conny (1998) från Ordfront Galago
  • Den universella bristen på respekt (1999) från Ordfront Galago
  • Ingens bästa vän (2004) från Norstedts
  • Döda paret och deras ”vänner” (2008) från Ordfront Galago
  • Tilt (2008) Från Alma Europa/Ordfront Galago
  • Tilt 2 Konsekvens (2009) Från Alma Europa/Ordfront Galago
  • Kvarteret Kolossen (2009) från Galago
  • Jävla svin (2011) från Ordfront
  • Kommissarie Kvadrat (2014) från Kartago
  • Att misslyckas som människa (2016) från Kartago
  • Socker-Conny, 35-årsutgåva (2019) från Kartago

Tillbaka till toppen av sidan


Serieantologier
  • Mammut nr 5 (1982) från Bokomotiv/Fria serier
  • Elektriska Zerier (1983) från Medusa
  • DN-serien (1986) från Dagens Nyheter
  • Serier! (1986) från Hammarström & Åberg
  • Min nya skattkammare: Serieboken (1986) från Natur & kultur
  • Bild & Bubblas stora seriebok (1989) från Seriefrämjandet
  • Gare du Nord (1997) från Tago
  • From the Shadow of the Northern Lights, vol 1 (2008) och vol 2 (2010) från Ordfront
  • Roffe (2012) från Bonniers
  • Kolor Klimax (2012) från Fantagraphics
  • Tago, en antologi med texter och tecknade serier, vol. I (2013) och vol. III (2016) från Kartago

Tillbaka till toppen av sidan


Pocket
Född ur ett svart ägg (2016) från Bonnierpocket
  • Född ur ett svart ägg (2016) från Bonnierpocket

Tillbaka till toppen av sidan


Tidningar

Pirinen har medverkat regelbundet i tidningar som Aftonbladet, Comet (1985) från Semic, Galago, Kannibal (1985), Ordfront Magasin, Etc (nr 4, 1983, temanummer om tecknade serier), Kapten Stofil och fanzinet Skunk. Skunk Special (1984) innehöll enbart serier av Pirinen.

Hans serier har även blivit publicerade i Svenska Serier (nr 7/80), Krut (nr 56, 1989 med titeln Seriemagasin) och Larson! (nr 8/88-1/89).

Ett uppslag med Jack Snorvelur Svenska Serier nr 7, 1980. ©Pirinen
Ett uppslag med Jack Snorvelur Svenska Serier nr 7, 1980. ©Pirinen

Pirinen var först ut i Dagens Nyheter med DN-serien under titeln Sandlådan 1 april – 4 maj 1985. Han är också bidragsgivare i seriealbumet DN-serien (1986) från Dagens Nyheter.

Inledande dagsstripp med DN-serien Sandlådan från 1 april 1985. ©Pirinen
Inledande dagsstripp med DN-serien Sandlådan från 1 april 1985. ©Pirinen

Pirinen är även bildkonstnär och ställde bland annat ut på Moderna museet (1992). Han har också skrivit noveller och pjäser, exempelvis Socker-Conny (1985) som teaterpjäs. Mest känd är Familjen Bra (1986) som sattes upp av Teater Sputnik.

År 2001 gjorde Pirinen sin prosadebut med textsamlingen Den svenska apan.

  • Den svenska apan liknar ingenting annat. Det är samling korta, fristående texter som på ett inrikat sätt vävs samman till en helhet; ömsom drastiska, som tecknade serier, ömsom poetiska eller näst intill abstrakta. ©Ordfront
Den svenska apan liknar ingenting annat. Det är samling korta, fristående texter som på ett inrikat sätt vävs samman till en helhet; ömsom drastiska, som tecknade serier, ömsom poetiska eller näst intill abstrakta. ©Ordfront

Pirinen har tilldelats en mängd priser och utmärkelser, bland andra Adamsonstatyetten (1986) av Svenska Serieakademin, och Urhunden (1988) av Seriefrämjandet.

En stripp med Beppo, publicerad i Expressen - Vår sköna serievärld. ©Pirinen
En stripp med Beppo, publicerad i Expressen Vår sköna serievärld. ©Pirinen

Tillbaka till toppen av sidan


Ulf Lundkvist

Fångad på bild blev Ulf Lundkvist under Bokmässan (2016) i Göteborg. ©Sofie Sigrinn

Fångad på bild blev Ulf Lundkvist under Bokmässan (2016) i Göteborg. ©Sofie Sigrinn

Ulf Lundkvist (f. 1952) är en svensk serieskapare, illustratör och bildkonstnär som gjort sig folkkär med serier som Mannen med näsan och Assar, en absurd seriefigur tecknad som en korv. I sina verk skildrar Lundkvist ofta Sverige på 40-, 50- och 60-talet, och har beskrivits som en ”samtidsarkeolog”.

Lundkvist har blivit publicerad i tidningar som Etc och Dagens Nyheter. Han debuterade i Etc 1978 som serieskapare och skämttecknare, och året efter presenterades Mannen med näsan, teckningar och serier kring en gubbe med en stor, hårig näsa och sliten överrock.

Flera samlingsvolymer med Lundkvists verk har blivit utgivna sedan 1980, flera av de första av Etc förlag.

Lundkvist var knuten till Etc första halvan av 80-talet, och började därefter arbeta för Galago. Många av hans verk har sedan dykt upp i tidningen Galago från mitten av 80- till mitten av 90-talet.

Lundkvist tecknade DN-serien från 6 maj till 29 juni 1985. Han är också bidragsgivare i seriealbumet DN-serien (1986) från Dagens Nyheter.

Inledande dagsstripp med DN-serien av Ulf Lundkvist från 6 maj 1985. ©Lundkvist
Inledande dagsstripp med DN-serien av Ulf Lundkvist från 6 maj 1985. ©Lundkvist

Och serien Assar debuterade i DN 1 februari 1990 och stannade sedan flera år fram till 2012. Den talande varmkorven är bara seriens huvudfigur till namnet, och mer färgstarka figurer är den elakt charmige Razor, den onde Baron Bosse och superhjälten Bimbo.

Inledande dagsstrippar med Assar från 1-4 februari 1990. ©Lundkvist
Inledande dagsstrippar med Assar från 1-4 februari 1990. ©Lundkvist

Tillbaka till toppen av sidan


Seriealbum
Omslag till Medan kaffet kallnar (1990) och Baron Bosse story (Assar nr 6, 1996). ©Tago/DN-förlaget
Omslag till Medan kaffet kallnar (1990) och Baron Bosse story (Assar nr 6, 1996). ©Tago/DN-förlaget
  • Assar har utkommit som seriealbum, nästan årligen, varför det utkommit sjutton volymer (1991-2012)
  • Serier (1980) från Bokomotiv
  • Sibylla (1980) från Etc/Radikal
  • Serier – Sanna berättelser ur livet (1981) från Radikal
  • Lyckans tomtar (1981) från Etc
  • Serier sanna berättelser ur livet (1981) från Etc förlag
  • Får jag lov? (1982) från Etc/Tiprod
  • Råttornas vän (1983) från Etc
  • Samlade serier (1984) från Etc
  • Djupfryst i hemmet (1986) från Tago
  • Schuckert! (1987) från Tago
  • Medan kaffet kallnar (1990) från Tago
  • Bertil Masonit (1990) från Tago
  • Döden i hälarna (1993) från Tago
  • Assar de Luxe (1995) från DN-förlaget
  • Ledig lördag (1996) från Tago
  • Nuffe (1996) från Svenska Journalistförbundet
  • Assar Nollberga runt (1997) från DN-förlaget
  • Det bästa av Ulf Lundkvist (1997) från Etc förlag
  • In colores (2002) från Etc förlag
  • Härifrån till Flen (2005) från Etc
  • Alltid på en söndag (2007) från Etc
  • Assars kokbok (2007) från Prisma
  • Assar-häfte, så började det (2008) från Nisses böcker
  • Nästan gratis (2009) från Etc
  • Eriksgata med Kung Larve (2010) från Nisses böcker
  • Assar till tusen (2011) från Nisses böcker
  • Explorer (2015) från Leopold förlag
  • Bakro (2016) från Erg förlag
  • Äntligen (2016) från Etc

Lundkvist är en av serietecknarna som medverkade i seriealbumet Serier om den första kärleken (1993) från Carlsen

Tillbaka till toppen av sidan


Pocket
Omslag till Anina Kregmar story (1985). ©Etc

Omslag till Anina Kregmar story (1985). ©Etc

  • Anina Kregmar story (1985) från ETC

Tillbaka till toppen av sidan


Tidningar
  • Etc nr 4, 1983, temanummer om tecknade serier
  • Crack nr 1, 1983, serietidning från Tiprod
  • Crack nr 1 och 2, 1984, serietidning från Stödföreningen Etc
  • Utslag (1987) från Utslag förlag
  • Utslag serienummer (1987) från Utslag förlag
  • Krut nr 56, 1989, med titeln Seriemagasin
  • Etc Comics (2004-05), serietidning från Etc förlag
  • Stora serier i litet format, nr 1 Allt på avbetalning (1988) och nr 4 Tassa vidare (1989) från Tago, i checkhäftesformat

Tillbaka till toppen av sidan


Serieantologier
  • DN-serien (1986)
  • Serier! (1986) från Hammarström & Åberg
  • Gare du Nord (1997) från Tago
  • Roffe (2012) från Bonniers

Lundkvist är även verksam som målare.

En tavla med titeln Hep Stars. ©Lundkvist
En tavla med titeln Hep Stars. ©Lundkvist

Ulf Lundkvist har blivit tilldelad ett flertal priser och utmärkelser, bland dem Adamsonstatyetten (1983), och Urhunden (1991 och 1997) för föregående års bästa svenska seriealbum

En stripp med Mannen med näsan, publicerad i Expressen - Vår sköna serievärld. ©Lundkvist
En stripp med Mannen med näsan, publicerad i Expressen Vår sköna serievärld. ©Lundkvist

Tillbaka till toppen av sidan


Gunna Grähs

Fångad på bild blev Gunna Grähs under Bokmässan (2010) i Göteborg. ©Lars Aronsson (LA2)

Fångad på bild blev Gunna Grähs under Bokmässan (2010) i Göteborg. ©Lars Aronsson (LA2)

Gunna Grähs (f. 1954) är en svensk barnboksförfattare, illustratör och serieskapare. Som serieskapare har hon bland annat medverkat i Dagens Nyheter, Kamratposten, Fnitter och Mammut. Hon har en säregen och lätt igenkännbar stil då hon föredrar att arbeta med skrapkartong.

Grähs har främst illustrerat barnböcker, men hennes illustrationer kan även ses i tidningar, exempelvis i Kamratposten.

Omslag till några av Hejhej-böckerna, som var en serie barnböcker av Grähs. ©Alfabeta
Omslag till några av Hejhej-böckerna, som var en serie barnböcker av Grähs. ©Alfabeta

Tillbaka till toppen av sidan


Seriealbum
  • Grähs fick alster publicerade i seriealbumtiteln Mammut nr 3 (1981) och nr 6 (1983)
  • Tillsammans med Eva Lindström gav Grähs ut seriealbumet Tandem (1985) från Alfabeta
  • Det fräscha alternativet (2012) var ett seriealbum från Galago.

Grähs medverkade med bidrag till DN-serien 3 till 18 februari 1986. Hon är också bidragsgivare i seriealbumet DN-serien (1986) från Dagens Nyheter.

Inledande dagsstrippar med DN-serien av Gunna Grähs från 3-5 februari 1986. ©Grähs
Inledande dagsstrippar med DN-serien av Gunna Grähs från 3-5 februari 1986. ©Grähs

Hon var också en av bidragsgivarna till tidskriften Krut nr 56, 1989. Numret var en specialare med titeln Seriemagasin som innehöll tecknade serier.

Grähs var ledamot i Svenska barnboksakademien 1996–2006, på stol nummer 10.

Grähs har blivit tilldelad fler priser och utmärkelser, bland annat Adamsonstatyetten (1987).

Tillbaka till toppen av sidan


Nästa uppslag i Vår sköna serievärld presenterar Måns Gahrton, Johan Unenge och Olle Berg. ©Expressen
Nästa uppslag i Vår sköna serievärld presenterar Måns Gahrton, Johan Unenge och Olle Berg. ©Expressen

Måns Gahrton och Johan Unenge

Måns Gahrton (f. 1961) är en svensk roman-, bilderboks- och seriemanusförfattare som tillsammans med tecknaren Johan Unenge (f. 1963) har skapat serier som Eva & Adam (Starlet 1989-90, Kamratposten, 1990-2003), Agent Annorlunda (1986-92), FF med Bert (Fantomen, 1993-2001), Livet enligt Rosa och Caesars syskon.

Måns Gahrton (t.v.) och Johan Unenge (t.h.). ©Stefan Tell
Måns Gahrton (t.v.) och Johan Unenge (t.h.). ©Stefan Tell

Tillsammans har Gahrton och Unenge även gjort serieversionen, Berts dagbok, av Anders Jacobssons och Sören Olssons barnboksfigur Bert.

Tillbaka till toppen av sidan


Seriealbum
Seriealbum och samlingsvolymer med serier av Måns Gahrton och Johan Unenge. ©Bonniers/Carlsen
Seriealbum och samlingsvolymer med serier av Måns Gahrton och Johan Unenge. ©Bonniers/Carlsen
  • Ett fall för agent Annorlunda (1986-92) sju album från Bonniers Juniorförlag (nr 1-6) och Carlsen (nr 7)
  • Efter muren – serier om Östeuropas förvandling (1990) från Carlsen Comics
  • Berts dagbok (1992-99) nio årliga album från Carlsen/Semic (nr 1-7) och Egmont (nr 8-9)
  • Eva och Adam (1993-2003) elva årliga album från Carlsen Comics/BonnierCarlsen
  • Berts bästa julgodis (1994) julalbum från Carlsen
  • Stora boken om Eva och Adam (2000, 2003, 2005) tre album från Carlsen Comics
  • Berts dassbok (2000-07) elva årliga album från Semic
  • Riktigt roligt enligt Rosa (2007) från BonnierCarlsen
  • Samlade pinsamheter – serier under 25 år (2011) från BonnierCarlsen

Gahrton/Unenge medverkade i serieantologin Serier om den första kärleken (1993) från Carlsen

Ett inledande uppslag med serien Födelsedagskalaset ur Serier om den första kärleken (1993). ©Gahrton/Unenge
Ett inledande uppslag med serien Födelsedagskalaset ur Serier om den första kärleken (1993). ©Gahrton/Unenge

Tillbaka till toppen av sidan


Tidningar
  • FF med Bert (1993-2002) från Semic (1993-97) och Egmont/Serieförlaget(1998-02), som utkom med som mest tolv nummer per år
  • Eva och Adam – En serie om riksdag och demokrati (1994, 1997, 2001) tre gratistidningar från Sveriges Riksdag
  • Berts dagbok var med i Fantomen nr 5-12, 1993

Tillbaka till toppen av sidan


Barnböcker
Måns Gahrton och Johan Unenge har skapat en bred kollektion av barnboksfigurer. ©Bonniers/Carlsen
Måns Gahrton och Johan Unenge har skapat en bred kollektion av barnboksfigurer. ©Bonniers/Carlsen

Förutom serier har Gahrton och Unenge gjort en mängd barnböcker och bilderböcker om Ronny & Julia, Mållösa United, Rosa och Ville, Varulven Valter, Ofelia Fransson, samt ”sjukis”-böckerna och rimböckerna om Alla barnen…

Tillbaka till toppen av sidan


Unenge solo
Som författare har Johan Unenge skapat ett flertal böcker, ibland med annan illustratör, och även skapat en serieroman. ©Bonniers/Carlsen
Som författare har Johan Unenge skapat ett flertal böcker, ibland med annan illustratör, och även skapat en serieroman. ©Bonniers/Carlsen
  • Johan Unenge har illustrerat ”engångaren” Från A till Ön – en berättelse om riksdagen och demokratin (2004) utgiven av informationsenheten Sveriges Riksdag
  • Han debuterade själv som manusförfattare med Pontus fyra meter över marken (2002) och sedan har det blivit en ny bok i det närmaste årligen
  • Unenge har också skapat serieromanen Mitt extra liv (2009) från BonnierCarlsen

Gahrton har tidigare varit förlagsredaktör på Carlsen Comics, och är idag (2020) förlagschef på bokförlaget Semic.

De har tillsammans tilldelats priset Unghunden (1996) av Seriefrämjandet, en variant av Urhunden

Tillbaka till toppen av sidan


Olle Berg

Olof Berg (f 1953) är serieskapare, illustratör och animatör, känd för sin udda, ofta geometriskt grafiska stil.

Olle Berg på Serie-Expo på Sollentunamässan (1992). ©Per A.J. Andersson

Olle Berg på Serie-Expo på Sollentunamässan (1992). ©Fotograf: Per A.J. Andersson, CC BY-SA 3.0

Berg studerade grafisk design på Konstfack, där han tog examen 1980.

  • En tidig publicering var i fanzinet Kall Anka (1978) från Revopress

Berg var med och grundade Galago (1979), serietidningen som lanserade en ny våg av svenska serietecknare. Han var till en början även medredaktör.

År 1986 började Berg skapa serier för tidningarna Nöjesguiden, Galago, Gaudeamus, Svenska Serier, Larson! och Ernie. Serien Holger Swax gick i Svenska Serier och i Mammut nr 3 och 4 (1981).

Ett uppslag med Holger Swax ur Svenska serier nr 7, 1980. ©Berg
Ett uppslag med Holger Swax ur Svenska serier nr 7, 1980. ©Berg

Och DN-serien Knut gick i Dagens Nyheter från 23 december 1985 till 1 februari 1986. Han är också bidragsgivare i seriealbumet DN-serien (1986) från Dagens Nyheter.

Inledande dagsstrippar ur DN-serien från 23-25 december 1985. ©Berg
Inledande dagsstrippar ur DN-serien från 23-25 december 1985. ©Berg

Några av hans serier även upp i den tyska tidningen Die Zeit (1995/96).

Han var en av få svenska tecknare som blev publicerad i det amerikanska Heavy Metal-magasinet. Berg var ett tag fast knuten till Svenska Dagbladet och han har även arbetat som teckningslärare.

  • BP Express Shopping (1989) var en ”engångare” utgiven av BP
  • Gudrun Comics (2002) var en ”engångare” om feminism utgiven av Vänsterpartiet

Tillbaka till toppen av sidan


Seriealbum
Seriealbum med serier av Olle Berg. ©Berg/Swedish humor
Seriealbum med serier av Olle Berg. ©Berg/Swedish humor
  • Berra Svenssons uppgående i Zen (1989) i egen utgivning
  • Bonk (1997) från Swedish humor

Tillbaka till toppen av sidan


Serieantologier
Omslag till Serier! (1986)och en sida med en serie av Olle Berg. ©stockholms kulturförvaltning/Hammarström&Åberg/Berg
Omslag till Serier! (1986)och en sida med en serie av Olle Berg. ©Stockholms wkulturförvaltning/Hammarström&Åberg/Berg
  • Berg blev publicerad i Elektriska Zerier (1983) från Medusa
  • Serier! (1986) från Hammarström & Åberg
  • Gare du Nord (1997) från Tago
  • Roffe (2012) från Bonniers

Han var också en av bidragsgivarna till tidskriften Krut nr 56, 1989. Numret var en specialare med titeln Seriemagasin som innehöll tecknade serier.

Utöver sitt seriearbete har Berg jobbat mycket som bild- & slöjdlärare. och han är även illustratör och animatör, och har i den egenskapen inte minst medverkat i kampanjer för LO (2011 och 2012).

Stillbilder ur animationer i kampanjer för LO. ©Berg
Besöket från Mars, en animerad film. ©Berg

Berg är son till tecknaren Jan-Erik Garland, känd under signaturen Rit-Ola.

Tillbaka till toppen av sidan


Blogg

Ett urval källor

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.