Den tecknade serien Tusen och en natt*, blev skapad av Bo Vilson (1910-49), signaturen Bovil, för Vecko-Revyn (1944). Tusen och en natt kunde innehålla lättklädda damer, som var spännande och lite vågat på den tiden.
När Bonniers sökte en tecknare för Tusen och en natt valde man tecknaren bakom Fältskärns berättelser. Bovil hade nu, under något år, tre olika serier på gång samtidigt i tre olika veckotidingar, medan han dessutom frilansade som illustratör för böcker och tidningsnoveller.
Innehåll
Sensuella serier
Ett av Bovils kännemärken som tecknare var hans utpräglade sensualitet, vilken kom särskilt till uttryck i Tusen och en natt. Serien blev känd bl.a. för de lättklädda, sköna kvinnorna.
Bovil var road av att teckna sköna kvinnogestalter utan att för den skull förfalla till grovhet. Det hände dock att han fick ett och annat original i retur från förlaget med uppmaning att bättre klä på damerna. Men i huvudsak var förlaget nöjt med tolkningen av de orientaliska sagorna.
Bovil skrev själv manus till flera av sagorna utifrån de bokband han hade till hands i ateljén, t.ex. sagorna om Sindbad Sjöfararen och Hassan från Bagdad. Senare tog förlaget över manusskrivandet, då Bovil helt enkelt inte hann med att producera både text och bild.
Sagan om Sindbad Sjöfararen är fylld av humor, och Bovil hade mycket roligt åt att teckna serien och författa bildtexterna.
Överhuvudtaget njöt han av att se de fantastiska äventyren växa fram i bild och text. Ett glädjefyllt bildfantiserande som han med tuschpenselns hjälp överförde till läsarna.
Aladdin
En av de välkända sagorna ur Tusen och en natt är den om Aladdin och den underbara lampan. Den ansågs av förlaget på 40-talet som alltför kort att ges ut som julalbum, men kan läsas i nytryck i ”Boken om Bovil” (1992).
Serierna
Bovil
- Den tecknade serien Tusen och en natt blev publicerad i varje vecka i Vecko-Revyn (1944–60)
Bo Vilson, signaturen Bovil, startade den orientaliska sagoserien Tusen och en natt 1944, som från början var tryckt svartvit plus två färger. Bovil fortsatte att teckna serien, som blev en stor publiksucce, fram till sin död 1949. Den gick även på export till utlandet.
Tre julalbum med teckningar av Bovil kom ut, det första i trefärgstryck, de båda andra i fyrfärg.
- Tusen och en natt (1945)
- Berättelsen om Hassan från Bagdad och prinsessan från Wak-Wak-öarna (1946)
- Sindbad sjöfararen (1947)
Bowen tar över
År 1949 försämrades Vilsons hälsa och han avled i Utterby i december vid 39 års ålder. Samma år tog Bengt Olof Wennerberg, signaturen Bowen, över som tecknare. Serien fortsatte sedan i Vecko-Revyn till 1960.
Efter bytet av serietecknare har det utkommit ytterligare två seriealbum med Tusen och en natt, tecknad av B. O. Wennerberg, signaturen Bowen:
- Sagan om Djaudar (1955) från Åhlén & Åkerlund
- Det förtrollade svärdet (1981) från Semic
Alis äventyr
- Serietidningen Karl-Alfred publicerade en annan version, av Tage Sahlin med start 1946. Tusen och en natt bytte efter några få avsnitt titel till Alis äventyr
Illustrerade klassiker
- Ännu en version blev publicerad i Illustrerade klassiker nr 135 (1961) Tusen och en natt, en serieadaption nytecknad av Charles Berger
Alladin och den underbara lampan
- Aladdin och den underbara lampan (1962) var en serieadaption av spelfilmen Aladdins äventyr (The Wonders of Aladdin, 1961), av Paul S. Newman (manus) och Luis Dominguez (teckningar)
Seriealbumen
1945
- Titel: Tusen och en natt
- Serieskapare: Bo Vilson
- Förlag: Åhlén & Åkerlund
- Utgåva: Julalbum 1945
- Innehåll: stripp nr 1-31, ursprungligen publicerad i Vecko-Revyn nr 16-46, 1944
- Format: 27×21 cm
- Omfång: 32 sidor exkl. omslag
- Tryck: inlaga i sv-grön-röd
- Bindning: limbunden
1946
- Titel: Berättelsen om Hassan från Bagdad och prinsessan från Wak-Wak-öarna
- Serieskapare: Bo Vilson
- Förlag: Åhlén & Åkerlund
- Utgåva: Julalbum 1946
- Innehåll: stripp nr 54-85, ur Vecko-Revyn nr 16-47, 1945
- Format: 26×33 cm
- Omfång: 32 sidor exkl. omslag
- Tryck: inlaga i fyrfärg
- Bindning: limbunden
1947
- Titel: Sindbad Sjöfararen
- Serieskapare: Bo Vilson
- Förlag: Åhlén & Åkerlund
- Utgåva: Julalbum 1947
- Innehåll: stripp nr 86-117 (ej 95), ur Vecko-Revyn nr 48/1945-27/1946
- Format: 25×33 cm
- Omfång: 32 sidor exkl. omslag
- Tryck: inlaga i fyrfärg
- Bindning: limbunden
1955
- Titel: Sagan om Djaudar
- Serieskapare: B. O. Wennerberg
- Förlag: Åhlén & Åkerlund
- Utgivningsår: 1955
- Format: 21×28 cm
- Omfång: 32 sidor exkl. omslag
- Tryck: inlaga i fyrfärg
- Bindning: limbunden
1962
- Titel: Aladdin och den underbara lampan
- Serieskapare: Paul S. Newman (serieadaption) och Luis Dominguez (teckningar)
- Förlag: Centerförlaget
- Utgivningsår: 1962
- Format: 18 x 25 cm
- Omfång: 32 sidor exkl. omslag
- Tryck: Fyrfärg
- Bindning: limbunden
1981
- Titel: Det förtrollade svärdet
- Serieskapare: B. O. Wennerberg
- Förlag: Semic
- Utgivningsår: 1981
- Format: 21×27 cm
- Omfång: 48 sidor exkl. omslag
- Tryck: inlaga i fyrfärg
- Bindning: limbunden
Bilderbok
Sagor ur Tusen och en natt (1958) var en av FiBs stora gyllene böcker, från Folket i Bilds förlag, illustrerad av Gustaf Tenggren. Manus var av Margaret Soifer och Irwin Shapiro, i svensk översättning av Britt G. Hallqvist.
Innehållet i Sagor ur Tusen och en natt, var (efter en inledning om Sheherezade och sagan om sagorna), följande sagor:
- Aladdin och den underbara lampan
- Ali Baba och de fyrtio rövarna
- Kalifen och gurkorna
- Trollhästen
- Fiskaren och anden
- Den sovande som blev väckt
- Sinbad Sjöfararen
- Mannen som aldrig skrattade
- Ormdrottningen
- Den fattiges dröm
Historik
* ”Tusen och en natt” är av indiskt-persiskt ursprung. Den nådde Arabien på 800-talet och kom därifrån i utvidgat skick till Egypten på 1400-talet, där den fick sin nuvarande form. Ramberättelsen handlar om den synnerligen svartsjuke sultanen Shahriar, vilken låter avrätta sina gemåler morgonen efter bröllopet. Landets unga skönheter dör på löpande band.
Även hustrun Sheherazade döms till döden, men lyckas få uppskov i 1.001 nätter genom att varje natt berätta en saga som hon avbryter i gryningen, då spänningen är på topp. Slutligen ångrar sej sultanen, han återkallar dödsdomen och blir en god herre och man.
I västvärlden blev ”Tusen och en natt” först känd genom fransmannen J-A Gallards översättning i början av 1700-talet. Andra upplagor är engelsmannen Sir Richard Burtons och fransmannen J. C. Mandrus, båda från 1800-talets slut. De svenska översättningarna har nästan alltid varit hårt redigerade, möjligen beroende på att det erotiska innehållet ansetts vara för ohöljt; ett undantag är Tiden-upplagan i sex delar från 1958-63, som bygger på Mandrus.
”Tusen och en natt” gick som tecknad serie i Vecko-Revyn. Serien hade börjat 1944 och tecknades av Bo Vilson, signaturen Bovil. Han i sin tur lär ha varit påverkad av 40-talsfilmer som ”Ali Baba och de 40 rövarna” (Ali Baba and the Forty Thieves, 1943) med Jon Hall och ”Tjuven i Bagdad” (The Thief of Bagdad, 1940) med Sabu. Det var rena ”Tusen och en natt”-febern på den tiden.
LÄS MER HÄR
- Bovil
- Flygkamraterna
- Fältskärns berättelser
- Göingehövdingen
- Tusen och en natt, julalbum 1946
- Maj – flicka med melodi
- Harald Handfaste
- Sinuhe — egyptiern
- Besök i Bovilgården
- Maruf – en flyktings historia
Fler tecknade serier och titlar
Fler serietidningar och andra seriepublikationer
Ett urval källor:
Björn Vilson: Boken om Bovil, Carlsen/if, 1992, ISBN 9151065479
Sture Hegerfors: De fantastiska äventyren ur ”Tusen ochen natt”, Bild och Bubbla nr 3, 1982, ISSN 0347-7096
Seriesam
Wikipedia