Texten ”Edgar Rice Burroughs, mannen som skapade Tarzan” har tidigare varit publicerad i Stora Tarzan-boken (1971).
Tarzan, Djungelns konung, Apmannen, Den vite djungeldemonen, Den hårlösa apan, John Clayton, Lord Greystoke, är alla en och samma person. Nämligen — Tarzan of the Apes — som Edgar Rice Burroughs kallade sin hjälte när han uppfann honom för drygt sextio år sedan.
Så här såg han ut, Edgar Rice Burroughs, skaparen av Tarzan — världens populäraste seriefigur.
Sedan dess har Tarzan spritt sig över hela världen och idag är han en miljonindustri, tack vare Burroughs smått geniala böcker.
Tarzan finns på film, i böcker, som serie, på affischer, på varumärken och i alla tänkbara och otänkbara sammanhang. Tarzanbadbrallorna inte att förglömma.
Historien om Tarzans vandring från Burroughs författarverkstad och till världsberömmelse är minst lika spännande och full av oväntade händelser som någonsin i böckerna.
För ganska precis 60 år sen fick Edgar Rice Burroughs en idé. Han satte sig ned vid skrivmaskinen och började knattra…
Burroughs var 36 år och betraktade sig själv som misslyckad. Hans tilltänkta militära karriär hade stoppats av ett smärre hjärtfel. Han hade varit järnvägspolis och cowboy och han var nu agent for en firma som sålde pennvässare och hans ekonomi var urusel. Familjen svalt. När han slog sig ned vid maskinen var han närmast desperat.
Men ett par månader senare hade han knattrat fram en roman om en prinsessa på Mars och den publicerades — med stor succé som följd — i en amerikansk äventyrstidning. Burroughs blev 400 dollar och en blodad tand rikare på kuppen.
Tarzan, apornas son
Burroughs nästa bok hade mindre lycka med sig. Men så kom hans tredje, som lade grunden till ett imperium. Den hette ”Tarzan, apornas son” och trycktes 1912.*
Två år senare utkom boken Tarzan of the Apes, som kostade $1:30.
Tarzan blev en figur som skulle komma att fascinera miljontals manniskor över hela världen. I romanerna framställs han som sonen till lord och lady Greystoke från England. vilka — efter att ha klarat sig fran ett fartygsmyteri utanför Afrikas västkust 1888 — under mystiska omständigheter omkommer i den mörka djungeln.
Tarzan — som betyder ”den vitskinnade” — tas om hand och uppfostras av en aphona och växer så småningom upp till djungelns konung.
Burroughs knåpade ihop inte mindre än 26 Tarzan-romaner i en stil som skulle fått en modersmålslärare att bryta samman. Fantasin var det emellertid inget fel på.
Tarzan-böckema har genom åren sålts i omkring 100 miljoner exemplar och har översatts till femtioåtta språk. De finns t.o.m. att tillgå på de sällsamma tungomålen urdu och tamil.
Den 19 mars 1950 avled Edgar Rice Burroughs i staden Encino i Kalifornien. Han var då 75 år gammal. I hans eftermäle hette det bl.a. att han var ”en vänsäll person, som tyckte om att rida”. Burroughs arvingar sköter numera miljonaffärerna och de stora inkomsterna från böckerna, filmerna och seriemagasinen.
Filmerna med Tarzan
Filmaffisch till stumfilmen Tarzan of the Apes (1918) med Kathleen Kirkham (t.v.) och Elmo Lincoln (t.h.). ©First National Pictures Inc
Redan 1918 gjordes den första filmen om Tarzan med Elmo Lincoln i huvudrollen. Den hette ”Tarzan of tbe Apes”. Det var en dyster film med en dyster skådespelare och kvaliteten på de följande filmerna, med bland andra Gene Pollar och Dempsey Tabler, var sannerligen inte bättre.
Johnny Weissmuller
Men den sjätte film-Tarzan lyckades. Och det med besked! Skådespelaren hette Johnny Weissmuller, född i Pennsylvania. USA, 1904.
Weissmuller var tävlingssimmare. Han hade gjort processen kort med alla sina konkurrenter under Olympiska Spelen i Paris 1924 och i Amsterdam 1928 och han simmade sammanlagt hem 76 världsrekord! Inte ens svensken Arne Borg hade något att säga till om mot denna amerikanska torped.
Unge Weissmuller mottog sitt filmanbud på bassängkanten och for iväg till Hollywood. Efter ett par meter provfilm fick han sin chans i den första ljudfilmen om djungelkungen, ”Tarzan the Ape Man”.
Året var 1932 och filmen blev en stor framgång. En replik i filmen blev legendarisk, trots att den aldrig blev sagd. Det gäller repliken när Tarzan möter Jane. Då ska han ha sagt: ”Me Tarzan, you Jane.” Det blev en av de segaste Tarzan-myterna.
I övrigt vrålade han på ett utomordentligt fängslande sätt. Vrålet sägs ha varit en mixning av ett flertal röster. En hög sopran lär ha ingått i samlingen liksom en stump av en ökenschakals tjut.
Mellan åren 1932 och 1948 svingade sig Johnny Weissmuller mellan trädkronorna i ytterligare sjutton filmer. Hans sista hette ”Tarzan and the Mermaids”. Weissmuller blev med tiden tämligen fet och yngre förmågor fick ta över hans höftskynke.
Fler i Tarzan-rollen
Så kom en lång rad mer eller mindre lyckade Tarzan-filmer. Lex Barker och Gordon Scott vann de största framgångarna hos publiken, men inte var de mycket att jämföra med Johnny Weissmuller.
Nej, film-Tarzan är och förblir Johnny Weissmuller! På senare år har hans filmer börjat visas i repris inför jublande människomassor. Det hjälper inte att de nya Hollywood-regissörerna moderniserat Tarzan på alla upptänkliga sätt — folk vill ha Weissmuller!
De senaste Tarzan-figurerna uppträder inte ens i Afrika. Nej, i färg och cinemascope dyker de upp i bl.a. Indien, Thailand och Sydamerika. Och de kör bilar och flygplan och går på barer och sätter i sig drinkar och förför brudar. Idiotiskt! tycker åtminstone alla vi som gick på matinéer i slutet av 40-talet och gillar den riktige Tarzan, hans djungel och hans apor.
Merchandise
Olika typer av ’Merchandise’-produkter lånade varumärket Tarzan, som t.ex. detta te. ©Edgar Rice Burroughs Inc.
Tarzans namn lånades tidigt ut åt fabrikanter av badbyxor, knivar, tabletter, tuggummi och bröd (!).
Tecknade serier
Däremot dröjde det innan seriesyndikaten upptäckte och lanserade honom. United Feature Syndicate satte slutligen pennor och penslar i händerna på en ung reklamtecknare vid namn Harold Foster.
Tarzan-serien publicerades först mellan den 7 januari och 16 mars 1929 — och sen blev det stopp. Foster återgick till reklamen. Men läsarna hörde genast av sig: Mera Tarzan, tack!
En ny tecknare, Rex Maxon, fick då i uppdrag att göra en daglig version. Tidningarnas efterfrågan på serien var snart så stor au syndikatet beslöt att komplettera med en speciell helsida för söndagstidningarnas färgbilagor. Maxon anmodades att teckna även denna, men det arbetet blev för krävande.
Foster återinkallades under fanorna. I september 1931 signerade han en söndagssida för första gången.
Hogarth
När Harold Foster i februari 1937 lämnade ifrån sig jobbet med ”Tarzan” för att istället ta itu med sin egen serie — ”Prins Valiant” — fick den blott 25-årige Burne Hogarth chansen.
Hogarth studerade Fosters stil under några dagar och gjorde därefter en provkartong. Den blev med beröm godkänd. Hogarth blev en lika stor tillgång för serie-Tarzan som Weissmuller för film-Tarzan. Hans verk har inspirationsmässigt betytt massor för hela seriebranschen.
Sedan Burne Hogarth tagit hand om ”Tarzan” mångdubblades inkomsterna, speciellt från utlandet. Då Hogarth begärde en viss procent på inkomsterna, vägrade syndikatet. Den besvikne Hogarth beslöt då att skapa en alldeles egen seriehjälte. ”Drago”.
Men ”Drago” blev dock ganska kortlivad. Snart var Burne Hogarth tillbaka hos ”Tarzan” igen — och nu fick han de procent han begärde!
Den 20 mars 1950 lämnade Hogarth slutgiltigt tecknandet av Tarzan, apornas son. Bob Lubbers övertog tecknandet. 1954 efterträddes han av John Celardo. I maj 1966 kopplades Russ Manning in och han ritar fortfarande serien, både dags- och söndagsversionen.
Serietidningen
”Tarzan” som serietidning har ingen förbindelse med dagspressvarianten. Förlaget Western Publishing i USA, som gör serien, har använt sig av en mängd artister av högst skiftande kvalitet. Det roligaste med serietidnings-Tarzan är det rika ljudmåleriet.
Ett par ljudliga serierutor ur episoden ”Tarzan, den förfärlige” i Stora Tarzan-boken 1971. ©Edgar Rice Burroughs Inc.
Den onomatopoetiska symfoni som i nummer efter nummer spelas upp i serietidningen är egentligen värd en liten avhandling för sig. Den bundna antilopens KAAAH!, papegojans förskräckta URRRH!?, jättevildsvinens URR-MF! GNORFHH! URRRR – URRK – URK! RORRRNK! RREllll! OOORMF! ROINKH! UURRF! UURRFF! — det är ganska underbart det!
Sture Hegerfors
Texten ”Edgar Rice Burroughs, mannen som skapade Tarzan” har tidigare varit publicerad i Stora Tarzan-boken (1971). ©Williams förlag/Edgar Rice Burroughs Inc.
Ett urval källor:
ERBzine
John Coleman Burroughs
Wikipedia
* Berättelsen om Tarzan of the Apes blev publicerad första gången i oktobernumret 1912 av The All-Story Magazine som följetong. Två år senare utkom hela berättelsen i boken Tarzan of the Apes.