Comics – den stora serieboken

I början av 70-talet utgav Illustrationsförlaget och Carlsen/if ett antal tjocka seriealbum, som utkom med ett eller två nummer om året: Comics, den stora serieboken. Den första utgåvan var på 164 sidor, och de följande på 148 eller 132 sidor, inkl. omslag.

Comics, den stora serieboken, utkom med 8 utgåvor 1970-75. ©Illustrationsförlaget/Carlsen
Comics, den stora serieboken, utkom med 8 utgåvor 1970-75. ©Illustrationsförlaget/Carlsen

Albumserien startade 1970 och innehöll en diger serieblandning som varvade humorserier och äventyrsserier, samlade i utgåvor i stort folieformat (de fem första var 24×34 cm, medan de därefter krympte till 23×31 cm). Urvalet bestod av såväl amerikanska som europeiska serier, med både humoristiska dagsstrippar och äventyrsserier. Somliga serier var i svart-vitt medan andra var i fyrfärg. Kort sagt, det var en ambitiös satsning med en spännande blandning av många välgjorda tecknade serier. Den åttonde och sista utgåvan utkom 1975.

Utgivaren Illustrationsförlaget bytte efter ett par utgåvor namn till Carlsen/if. Förlaget utgav också en spinoff i form av albumserien Special-Comics, där varje utgåva hade fokus på endast en serie (Jeff Hawke, Knallhatten, Modesty Blaise, eller Spårhundarna), och senare ett album på 90-talet, Comics – Den Nya Stora Serieboken.

Tillbaka till toppen av sidan


Fakta utgåvorna
  • Format: 24×34 cm (nr 1, 2 och 3), 24,5×35 cm (nr 4 och 5), resp. 23×30,5 (nr 6-8)
  • Omfång: 164 sidor (nr 1), 148 sidor (nr 2 och 3, nr 6-8), resp. 132 sidor (nr 4 och 5) inkl. omslag
  • Utgivningsår: 1970-75

Serierna

Klicka på länkarna nedan för information om vilka serier som ingick i respektive nummer av Comics, den stora serieboken:

Comics 1 | Comics 2 | Comics 3 | Comics 4 | Comics 5 | Comics 6 | Comics 7 | Comics 8

Nedan följer ett index och (allt eftersom jag hinner uppdatera) en presentation över alla serier som var publicerade i albumserien:

Humorserier

Ett viktigt inslag i Comics, den stora serieboken var humorserier:

Serier som börjar på.bokstaven A-G | H-M | N-W

Några seriefigurer ur humorserier i Comics.
Några seriefigurer ur humorserier i Comics.
A-G

Tillbaka till toppen av sidan


H-M

Tillbaka till toppen av sidan


Fler seriefigurer ur humorserier.
Fler seriefigurer ur humorserier i Comics.
N-W

Tillbaka till toppen av sidan


Äventyrsserier

Comics, den stora serieboken innehöll också en mängd kvalitativa äventyrsserier.

Serier som börjar på bokstaven A-O| P-X

Några seriefigurer ur äventyrsserier i Comics.
Några seriefigurer ur äventyrsserier i Comics.
A-O

Tillbaka till toppen av sidan


Fler seriefigurer ur äventyrsserier.
Fler seriefigurer ur äventyrsserier i Comics.
P-X
  • Peter Falk (Rip Kirby) av Fred Dickenson och John Prentice (Comics 1 och 2)
  • The Phantom, se Fantomen
  • Prins Valiant (Prince Valiant in the Days of King Arthur) av Harold Foster (Comics 2)
  • Rex Morton av Nicholas Dallis, Frank Edginton och Marvin Bradley (Comics 4)
  • Rick O’Shay av Stan Lynde (Comics 4 och 7)
  • Rip Kirby, se Peter Falk
  • Romeo Brown av Peter O’Donnell och Jim Holdaway (Comics 8)
  • Rosco Sweeney, se Buz Sawyer
  • Scarth (Scarth AD 2195) av Luis Roca och Jo Addams (Comics 5)
  • Secret Agent X-9, se X-9
  • Spirit (The Spirit) av Will Eisner (Comics 8)
  • Spårhundarna (The Seekers) av J M Burns och L A J Lilley (Comics 7)
  • Steve Canyon av Milton Caniff (Comics 4 och 7)
  • Terry och Piraterna (Terry and the Pirates) av Milton Caniff (Comics 5)
  • Tiffany Jones av Pat Tourret och Jenny Butterworth (Comics 4)
  • Tintin av Hergé (Comics 3)
  • Tom Puss (Tom Poes) av Marten Toonder (Comics 8)
  • Tom Trick (Brick Bradford) av Paul Norris (Comics 6)
  • Toppreportrarna (Dateline: Danger!) av John Saunders och Al McWilliams (Comics 1 och 6)
  • Tug Transom av Peter O’Donnell och Alfred Sindall (Comics 8)
  • X-9 (Secret Agent X-9) av Alex Raymond (Comics 3)

Tillbaka till toppen av sidan


Seriehistoria

Hela seriealbumet De gamla goda Comics 3 var tillägnad seriehistoria, med återutgivning av gamla serieklassiker, från första halvan av 1900-talet. Många av serierna var från 30- och 40-talet och har inte funnits tillgängliga för svenska serieläsare på många år, om ens alls. Den nyaste av dem alla var Sams serie från 60-talet.

Tillbaka till toppen av sidan


Innehållet i resp. utgåva

Albumserien Comics, den stora serieboken innehöll följande serier (klicka på resp. nummer): 

Comics 1 | Comics 2 | Comics 3 | Comics 4 | Comics 5 | Comics 6 | Comics 7 | Comics 8

Tillbaka till toppen av sidan


Adamson

Adamson av Oscar Jacobsson var en svensk pantomimserie som debuterade 1920. Serien var en del av innehållet i Comics 3, den stora serieboken.

  • Materialet i Comics, den stora serieboken var 21 dagsstrippar.

Tillbaka till toppen av sidan


Alfredo

Alfredo var en dansk pantomimserie av Jørgen Mogensen och Siegfried Cornelius, med den gemensamma signaturen MoCo. Serien var en del av innehållet i Comics 2, den stora serieboken.

Ett par dagsstrippar med Alfredo, ur Comics nr 2. ©PIB
Ett par dagsstrippar med Alfredo, ur Comics nr 2. ©PIB
  • Materialet som blev publicerat i Comics, den stora serieboken var 19 dagsstrippar
En dagsstripp med Alfredo som metaserie, ur Comics nr 2. ©PIB
En dagsstripp med Alfredo som metaserie, ur Comics nr 2. ©PIB

Liksom flera andra danska serier var Alfredo en pantomimserie. Serien hade premiär 1948, och upphörde först 1990.

Tillbaka till toppen av sidan


Arken

Arken (Boner’s Ark) var en amerikansk humorserie skapad av Mort Walker, känd som skapare av Knasen (Beetle Bailey). Serien Arken var en del av innehållet i Comics 2, den stora serieboken. 

En söndagssida ur Comics nr 2, där Arken är något av en metaserie. ©Bulls
En söndagssida ur Comics nr 2, där Arken är något av en metaserie. ©Bulls
  • Materialet som blev publicerat i Comics, den stora serieboken var 2 söndagssidor och 8 dagsstrippar
Ännu en söndagsstripp, från 6 april 1975, som visar att metaserien som begrepp Inte var främmande för Mort Walker (Addison). ©KFS
Ännu en söndagsstripp, från 6 april 1975, som visar att metaserie som begrepp inte var främmande för Mort Walker (Addison). ©KFS

Walker lanserade serien under pseudonymen Addison (Walkers mellannamn) den 11 mars 1968. Titeln var förstås en referens till Noaks ark i bibeln.

Serien handlar om kapten Noaksson (Boner), som irrar omkring på haven med en ark full av galna, otacksamma och förmänskligade djur. Noaksson försöker hitta land, men djuren stör honom ständigt med sina klagomål och myteriförsök.

Arken, som ser så liten ut på utsidan, är förvånansvärt stor interiört. Förutom sovplatser för alla djur har den en restaurang som drivs av en flodhäst, ett sjukhus, en biograf, en pub och en golfbana där kapten Noaksson, koalan Kola (Cubcake) och skeppsläkaren (ankan Dr. Quack) tillbringar större delen av sin tid.

Seriefigurer

Några andra ofta förekommande djur på Arken är:

  • Arnie (jordsvinet Aarnie) arkens förste styrman, med en enorm näsa
  • Priscilla, en kvinnlig gris och flickvän till gorillan, men olyckligt kär i Hertigen
  • Hertigen (pingvinen Duke), som tillbringar sin mesta tid i baren
  • Den korkade gorillan Dum-Dum, Priscillas pojkvän. I tidiga versioner av Arken är Dum-Dum generellt utan kläder, men sedan slutet av 70-talet har han overall
  • Giraffen Lookout, som ansvarar för att söka efter land
  • Hyena, grinig och lättirriterad, och ledare för regelbundet återkommande myterier. Även chef för Klagomålsavdelningen ombord
  • Dinosaurien Rex, ofta avbildad på däck eller i sjukhuset med doktorn
Ett original med flera Mort Walker-seriefigurer, med fokus på Boner’s Ark och djuren på arken. ©KFS
Ett original med flera Mort Walker-seriefigurer, med fokus på Boner’s Ark och djuren på arken. ©KFS
Frank B. Johnson

Frank B. Johnson (1931-2020) var en av tecknarna i Mort Walker Studio. Walker hade en tecknarstudio som producerade olika serier med hans namn, och de producerade också Boner’s Ark i många år. En av assistenterna, Frank B. Johnson, arbetade okrediterad med flera Walker-serier som Knasen och Familjen Flax (Hi & Lois), men blev särskilt identifierad med Arken (Boner’s Ark).

Han arbetade också med serier helt orelaterade till Walker, som Hubert, Storklas och Lillklas (Mutt & Jeff) och Fransson (Moose).  

Original till söndagsstrippen från 25 november 1984, signerad Frank Johnsson. ©KFS
Original till söndagsstrippen från 25 november 1984, signerad Frank Johnsson. ©KFS

År 1982, när Johnson tog över långköraren Gyllenbom (Bringing Up Father), började han även signera Boner’s Ark. Även om Boner’s Ark sålde bra, nådde den aldrig upp till bästsäljarna hos King Features. När Johnson gick i pension, 69 år gammal, valde syndikatet därför att inte slussa serien vidare till någon ny författare och serietecknare. 

Serien blev nerlagd år 2000 då den sista strippen blev publicerad lördagen den 27 maj när arken äntligen nådde torra land. Serien har på svenska varit publicerad i bl.a. i Saxons veckotidning, Aftonbladet, och i serietidningen Knasen.

Ett urval källor:
Don Markstein’s Toonopedia
Seriewikin
Wikipedia

Tillbaka till toppen av sidan


Barney Baxter

Flygarserien Barney Baxter (Barney Baxter in the Air, 1935-50) var en amerikansk flygarserie av Frank Miller. Serien var en del av innehållet i Comics 3, den stora serieboken.

Tre dagsstrippar med Barney Baxter ur Comics nr 3. ©Bulls
Tre dagsstrippar med Barney Baxter ur Comics nr 3. ©Bulls

Episoden i Comics, den stora serieboken var:

  • Hypnotisören (The Hypnotist), varav 38 dagsstrippar ingick från 3 april till 25 maj 1939 (halvannan vecka bortredigerad)
Original till motsvarande dagsstrippar från lördag 22 och måndag 24 april 1939. Måndagsstrippen var bortredigerad i Comics. ©KFS
Original till motsvarande dagsstrippar från lördag 22 och måndag 24 april 1939. Måndagsstrippen var bortredigerad i Comics. ©KFS

Tillbaka till toppen av sidan


B.C.

B.C. är en amerikansk humoristisk dagspresserie i förhistorisk miljö, skapad av Johnny Hart. Serien ingick som en del av innehållet i Comics 2, den stora serieboken. 

Ett par dagsstrippar ur Comic nr 2. ©Europa Press
Ett par dagsstrippar ur Comic nr 2. ©Europa Press
  • Materialet som blev publicerat i Comics, den stora serieboken var 2 söndagssidor och 8 dagsstrippar

Serien har varit publicerad dagligen (vardag som söndag) sedan starten den 17 februari 1958, distribuerad av Creators Syndicate sedan 1987.

Tillbaka till toppen av sidan


Belvedere

Titeln Belvedere var en cartoon (som ibland var en serie med flera rutor) skapad av George Crenshaw under pseudonymen Nat Greenwood. Titeln var en del av innehållet i Comics 1, den stora serieboken (11 cartoons).

Ett par skämtteckningar med Belvedere, ur Comics nr 1. ©PIB
Ett par skämtteckningar med Belvedere, ur Comics nr 1. ©PIB
  • Materialet som ingick i Comics, den stora serieboken var 11 skämtteckningar (cartoons)

Titeln hade premiär den 18 juni 1962 och blev publicerad till och med 1995.  

Huvudfiguren Belvedere är en vit hund med svarta fläckar. Husse och matte är Orville och Emma. De har flera husdjur, och förutom Belvedere är det Jezebel, en katt och Chi-Chi, en pratande fågel. Belvedere pratar aldrig, men han är väldigt intelligent och kan på något sätt göra sina tankar och önskemål kända. Att han är en hund kanske han inte riktigt vet om själv.

Belvedere är mycket bortskämd och orsakar massor av problem för sin familj, hundfångaren och slaktaren. Han kan också orsaka problem för det lokala museet (som visar dinosaurieben) och hos veterinären.

Original till en Belvedere-cartoon från 20 september 1975. ©Field
Original till en Belvedere-cartoon från 20 september 1975. ©Field
George Crenshaw

George Webster Crenshaw (1913-2007) var en amerikansk skämttecknare känd för flera cartoon-titlar, inte minst Belvedere. Han använde ibland pseudonymen Nat Greenwood i några samlingsvolymer med titeln.

Crenshaw var i slutet av 30-talet animatör för Disney Studio, och har arbetat på Fantasia, Pinocchio och kortfilmer med Kalle Anka (Donald Duck). Som animatör har han även arbetat med Tom och Jerry-kortfilmer för MGM.  

Efter andra världskriget gjorde han skämtteckningar för tidskrifter som The New Yorker, Saturday Evening Post, med flera. 

Han övergick sedan till att under 10 års tid frilansa för serietidningsförlag för vilka han skrev manus för serier som Musse Pigg (Mickey Mouse), Kalle Anka, Långben (Goofy), Pluto, Snurre Sprätt (Bugs Bunny), Helmer Mudd (Elmer Fudd), Pelle Gris (Porky Pig), Tom och Jerry, Hacke Hackspett (Woody Woodpecker) med flera.

I flera år assisterade han också Hank Ketcham på Dennis (Dennis the Menace) för dagspress.

Han skapade förutom Belvedere även titlar som The Muffins (1957-59), Plutten (Nubbin, 1958-72), McGirk’s Works (1959), Fummelberg (Simpkins, 1971-74, även känd som Nerdly) och Gumdrop (1977-78).

Crenshaw hade assisterat Al Wiseman för serietidningen Dennis the Menace, och Wiseman återgäldade genom att assistera på Belvedere.

Ett urval källor:
Belvedere Cartoon Magazine Site
Wikipedia

Tillbaka till toppen av sidan


Blondie

Blondie är en amerikansk dagstidningsserie i familjemiljö skapad av Chic Young som debuterade 8 september 1930. Serien var en del av innehållet i Comics 1 och Comics 3, den stora serieboken.

En söndagssida med Blondie ur Comics nr 3. ©Bulls
En söndagssida med Blondie ur Comics nr 3. ©Bulls

Materialet som blev publicerat i Comics, den stora serieboken var:

  • 6 söndagssidor från 1968-70 ingick som en del av innehållet i Comics nr 1
  • 3 söndagssidor från 17-31 januari 1937 ingick som en del av innehållet i Comics nr nr 3
Motsvarande söndagsstripp i original från 24 januari 1937. ©KFS
Motsvarande söndagsstripp i original från 24 januari 1937. ©KFS

Tillbaka till toppen av sidan


Buz Sawyer och Rosco Sweeney

Buz Sawyer (Buzz Cooper på svenska) var en populär tecknad äventyrsserie för dagspress skapad av Roy Crane, en av innovatörerna av äventyrsserier. Serien var en del av innehållet i Comics 1 och Comics 7, den stora serieboken.

En dagsstripp från 29 maj 1969, ur Comics nr 1. ©Bulls
En dagsstripp från 29 maj 1969, ur Comics nr 1. ©Bulls

Episoderna i Comics, den stora serieboken var:

  • Mr. Oka, dagsstrippar från 19 maj till 16 juli 1969. Episoden var en del av innehållet i Comics nr 1
  • Starke John, söndagssidor från 1950-51, med Roscoes syster Lucille i huvudrollen. Episoden var en del av innehållet i Comics nr 7
Ett par serierutor från en söndagssida, ur Comics nr 7. ©Bulls
Ett par serierutor från en söndagssida, ur Comics nr 7. ©Bulls

Buz Sawyer var en äventyrsserie om piloten John Singer ”Buz” Sawyer som under andra världskriget var stridsflygare för US Navy och bomplanspilot i Stilla Havet. Som civilist efter kriget blev Buz problemlösare på oljebolaget Frontier Oil och reser till avlägsna platser. Senare blev han åter pilot, och senare ändå privatdetektiv.

I söndagsserien hade Buz kompis, och bombplansskytt i kriget, Rosco Sweeney huvudrollen. Söndagsserien hade titeln Buz Sawyer featuring his gunner on bomber 13 Rosco Sweeney, som senare blev Buz Sawyer featuring his pal Rosco Sweeney. Sweeney var Sawyers kompis och skojfriska sidekick. Sweeney blev den framträdande figuren i söndagsserien som blev en humorserie om det enkla livet på landsbygden och i förorten. 

Tillbaka till toppen av sidan


Den tokroliga tecknaren 

År 1952-55 ritade Jørgen Mogensen den surrealistiska serien Den tokroliga tecknaren (Den tossede tegner). Titeln ingick som en del av innehållet i Comics 3, den stora serieboken.

Ett axplock dagsstrippar med Den tossede tegner, ur Comics nr 3. ©PIB
Ett axplock dagsstrippar med Den tokroliga tecknaren, ur Comics nr 3. ©PIB
  • Materialet i Comics, den stora serieboken var 15 dagsstrippar. 

Serien var en dagspresserie som dels var en pantomimserie, dels en renodlad metaserie. Förutom att den var publicerad i dagspress, ingick serien också i en dansk samlingsvolym (1952) med färglagda dagsstrippar.

En stripp med Den tossede tegner ur samlingsvolymen (1952). ©PIB
En stripp med Den tossede tegner ur samlingsvolymen (1952). ©PIB

När Mogensen slutade med Den tossede tegner fortsatte han leverera en del liknande idéer i serien Alfredo som han producerade samtidigt tillsammans med Siegfried Cornelius (signaturen Cosper).

Tillbaka till toppen av sidan


Dick Tracy

Dick Tracy var en amerikansk dagspresserie om en hårdför polisdetektiv med skarp profil skapad av Chester Gould 1931. Serien var en del av innehållet i Comics 1 och Comics 3, den stora serieboken.

Ett par dagsstrippar med Dick Tracy, ur Comics nr 1. ©PIB
Ett par dagsstrippar med Dick Tracy, ur Comics nr 1. ©PIB

Episoderna som gick i Comics, den stora serieboken var:

  • Fallet Lita Flight, ingick i Comics nr 1, där Tracy får god användning för den i serien nyligen uppfunna Two-Way Wrist Television – 50 år före Apple Watch. Ursprungligen publicerad från 16 oktober 1964 till 18 januari 1965 (söndagssidor saknades, som var en integrerad del av seriens episoder, och även vissa dagsstrippar saknades med en parallell historia om romantiken mellan Junior och Moon Maid)
En motsvarande dagsstripp från lördag 2 januari 1965. ©CTS
En motsvarande dagsstripp från lördag 2 januari 1965. ©CTS
Efterföljande söndagssida från 3 januari 1965, som förklarar varför Dick Tracy, måndag den januari säger ”Skidmössor? Släggor?”  ©CTS
Efterföljande söndagssida från 3 januari 1965, som förklarar varför Dick Tracy, måndag den januari säger ”Skidmössor? Släggor?” ©CTS
  • Platthuvudsavsnittet (Flattop), dagsstrippar från 22 december 1943 till 20 mars 1944 ingick i Comics nr 3
Ett par dagsstrippar med Dick Tracy, från 8 och 10 januari 1944, ur Comics nr 3. ©PIB
Ett par dagsstrippar med Dick Tracy, från lördag 8 och måndag 10 januari 1944, ur Comics nr 3. ©PIB
Den mellanliggande söndagssidan i original från 9 januari 1944, som saknades i Comics. ©CTS
Den mellanliggande söndagssidan i original från 9 januari 1944, som saknades i Comics. ©CTS

Gould skrev och tecknade serien fram till 1977, då den togs över av andra upphovsmän. Serien är idag producerad av Joe Staton och Mike Curtis.

Tillbaka till toppen av sidan


En sån historia

En sån historia (Hystoria with J.P.) var en sofistikerad amerikansk humorserie av Bob Cohn och Tom Shephard. Serien ingick som en del av innehållet i Comics 1, den stora serieboken (7 dagsstrippar).

En dagsstripp med En sån historia, ur Comics nr 1. ©PIB
En dagsstripp med En sån historia, ur Comics nr 1, som också visar (genom en oöversatt dansk pratbubbla) att albumserien var ett gemensamt projekt med fler länder. ©PIB
  • Materialet som ingick i Comics, den stora serieboken var 7 dagsstrippar

Serien handlar om den anonyme J.P. som reser genom historien och talar med olika historiska personligheter. Hystoria with JP gick från 1966 till 1970 och gav en komisk vinkling på historia, litteratur, konst och religion. Förkunskaper i dessa ämnen underlättar att se det humoristiska i serien.

Ruthann Cohn, fru till Bob Cohn, har en gång sagt att serietiteln kommer sig av att serien handlar om hysterisk historia och att J.P. står för ”Just People” (bara vanliga människor) som i sin tur syftar på ​​att berömda människor och kända personer i historien hade samma självtvivel, problem och ångest som oss vanliga dödliga.

En dagsstripp i original.
Bob Cohn

Robert ”Bob” Cohn (1920-2013) skrev tillsammans med illustratören Tom Shephard den internationellt syndikerad serien Hystoria med J.P. som blev publicerad i över 90 tidningar. 

Därefter var Cohn, innan han gick i pension 1983, VD på Marcus Advertising där han ansågs vara ”det kreativa geniet” bakom byråns mest framgångsrika annonskampanjer.

Tom Shephard

Thomas ”Tom” Shephard (1932-99) arbetade främst inom reklam som Creative Director för Marcus Advertising, men han var också tecknaren på dagspresserien Hystoria med J.P. med manus av Bob Cohn.

Ett urval källor:
Weird Space
JVJ Publishing
Bob Cohn Obituary
Lambiek Comiclopedia
Seriewikin

Tillbaka till toppen av sidan


Familjen Flax

Serien Familjen Flax (Hi and Lois), är en humoristisk familjeserie för dagspress skapad 1954 av Mort Walker (manus) och Dik Browne (bild). Familjen Flax var en del av innehållet i Comics 1, den stora serieboken.

En dagsstripp från 6 december 1969, ur Comics nr 1. ©Bulls
En dagsstripp från 6 december 1969, ur Comics nr 1. ©Bulls
  • Materialet som ingick i Comics, den stora serieboken var 14 dagsstrippar och 4 söndagssidor från 1969

Tillbaka till toppen av sidan


Fantomen

Serien Fantomen (The Phantom) av Lee Falk är en klassisk långlivad amerikansk äventyrsserie, och den första maskerade superhjälten. Fantomen var en del av innehållet i Comics 1, Comics 2 och Comics 3, den stora serieboken.

Den inledande dagsstrippen ur Comics nr 3, från 27 oktober 1941, tecknad av Ray Moore. ©Bulls
Den inledande dagsstrippen ur Comics nr 3, från 27 oktober 1941, tecknad av Ray Moore. ©Bulls

Episoderna som blev publicerade i Comics, den stora serieboken var:

  • Den stulna djungelskatten (The Phantom’s Treasure) av Lee Falk och Ray Moore, från 27 oktober 1941 till 31 januari 1942. Episoden var en del av innehållet i Comics nr 3 (den inledande av episoden 14 juli – 25 oktober saknas), och har även varit publicerad i Fantomen nr 11, 1961 och nr 1, 1962 
  • Den mystiska skatten (Captain Kidder’s Treasure) av Lee Falk och Wilson McCoy, dagsstrippar från 23 maj till 30 juli 1955. Episoden var en del av innehållet i Comics nr 2, och har också varit publicerad i Fantomen nr 4, 1964
  • Oljepiraterna (The Black Gold Pirates) av Lee Falk och Sy Barry, söndagssidor från 18 augusti till 29 december 1968. Episoden var en del av innehållet i Comics nr 1
Den efterföljande sidan ur Comics nr 3. ©Bulls
Den efterföljande sidan ur Comics nr 3. ©Bulls
Serietecknarna

Falk skapade Fantomen för den amerikanska dagspressen och serien började publiceras den 17 februari 1936. Den förste tecknaren av serien var Ray Moore som tecknade serien 1936-42, och därefter sporadiskt, framförallt söndagsserien, till och med 1949.

Dagsstrippar i original från 27 oktober till 1 november 1941. ©KFS
Dagsstrippar i original från 27 oktober till 1 november 1941. ©KFS

Moore var pilot under andra världskriget och efter kriget led han av en nervskada som gjorde honom oförmögen att i längden fortsätta teckna Fantomen varför han lämnade över tecknandet av serien mer och mer till sin assistent Wilson McCoy.

Ett par dagsstrippar från 4-5 juli 1955, tecknad av Wilson McCoy, ur Comics nr 2. ©Bulls
Ett par dagsstrippar från 4-5 juli 1955, tecknade av Wilson McCoy, ur Comics nr 2. ©Bulls

Wilson McCoy började assistera på serien 1942 och från 1949 till sin död 1961 var han seriens officiella tecknare, varefter Sy Barry tog vid 1961-94.

Ett par serierutor ur söndagsserien från 27 oktober 1968, tecknad av Sy Barry, ur Comics nr 1. ©Bulls
Ett par serierutor ur söndagsserien från 27 oktober 1968, tecknad av Sy Barry, ur Comics nr 1. ©Bulls

Ett urval källor:
Harnby.com

Tillbaka till toppen av sidan


Felix

Felix av Jan Lööf var en del av innehållet i Comics 1 och Comics 2, den stora serieboken (1970), av Illustrationsförlaget.

Inledande strippar till Felix-episoden, ur Comics nr 1. ©PIB
Inledande strippar till Felix-episoden, ur Comics nr 1. ©PIB

Episoderna som ingick i Comics, den stora serieboken var:

  • Felix i vilda västern (1970), stripparna 44-7 – 72-7, ingick i Comics nr 1
  • Felix och meteoren (1971), stripparna 6-9 – 114-9, ingick i Comics nr 2 (ett antal strippar saknades: 1-9 till 5-9, 11-9, 18-9, 23-9, 28-9, 31-9, 32-9, 42-9, 45-9, 49-9, 54-9, 58-9, 59-9, 61-9, 64-9, 66-9, 70-9, 79-9, 82-9, 85-9, 93-9, 96-9)

Tillbaka till toppen av sidan


Ferd’nand

Ferd’nand (i Sverige även ibland under titeln ”Ferdinand”) var en dansk dagspresserie skapad 1937 av Henning Dahl Mikkelsen, mer känd under signaturen Mik, och distribuerad av Köpenhamns Presse-Illustrations-Bureau (PIB). Serien var en del av innehållet i Comics 1Comics 4 och Comics 6, den stora serieboken.

En dagsstripp från 6 oktober 1969, ur Comics nr 1. ©PIB
En dagsstripp från 6 oktober 1969, ur Comics nr 1. ©PIB

Materialet som ingick i Comics, den stora serieboken var:

  • 2 söndagssidor och 9 dagsstrippar ingick i Comics nr 1
  • 3 söndagssidor och 5 dagsstrippar ingick i Comics nr 4
  • 4 söndagssidor ingick i Comics nr 6

Tillbaka till toppen av sidan


Fransson

Fransson (Moose & Molly) var en amerikansk humorserie av Bob Weber. Serien förekom som en del av innehållet i Comics 1, den stora serieboken.

En dagsstripp med Fransson, ur Comics nr 1. ©Bulls
En dagsstripp med Fransson, ur Comics nr 1. ©Bulls
  • Materialet som ingick i Comics, den stora serieboken var 6 söndagssidor från 1969-70, och 14 dagsstrippar

King Features började distribuera serien, som från början hette bara Moose, den 20 september 1965. Sex år senare, i maj 1971, ändra titeln till Moose Miller, för att sedermera, i oktober 1998, byta namn till Moose & Molly

Moose är latare än de flesta och vet inget bättre än att slappa i sin fåtölj, äta och undvika att undvika all form av arbete. Och skulle han mot förmodan hitta ett arbete, varar det aldrig mer än en dag, ibland till och med mindre än en eftermiddag. Moose är lättjan och frosseriet personifierat, inte alltför olik Tuffe Viktor (Andy Capp), men med den stora skillnaden att Moose inte dricker öl och hänger i baren. 

Moose är gift med Molly och de har flera barn och husdjur. Han har ingen ordning på tomten och grannen,  Knarrkvist (Chester Crabtree) som är raka motsatsen, avskyr honom och allt vad han står för. Molly är den idealiska hustrun som inte ser något fel hos Moose, utan det är istället hans svärmor som gnäller på honom.

Den sista dagsstrippen blev publicerad den 28 mars 2020, och sista söndagssidan den 5 april 2020.

Original till söndagsstrippen Från 3 oktober 1965. ©KFS
Original till söndagsstrippen Från 3 oktober 1965. ©KFS
Bob Weber

Bob Weber Sr. (f. 1934) är en amerikansk serietecknare mest känd för att ha skapat skämtserien Fransson (Moose).

Innan Weber började teckna Moose var han skämttecknare för The Saturday Evening Post och flera andra veckotidningar och tidskrifter. Weber producerade också idéer för skämtteckningar som Laff-a-Day, och tecknade serier som Tjalle Tvärvigg (Snuffy Smith) och andra serier på King Features. Han flyttade så småningom till Connecticut, där han en tid var assistent till Dick Cavalli på den tecknade serien Winthrop.

En av redaktörerna på King Features tyckte bra om det han såg av Weber och erbjöd honom att skapa en egen serie, vilket blev början för Moose.

Som serietecknare var Weber konstant sen med att leverera originalen till King Features, så sen att det kunde hända att han tuschade det sista på perrongen i Grand Central Station, eller i bilen utanför King Features.

Bob Weber Sr. hjälper också sin son, Bob Weber Jr., med Slylock Fox & Comics for Kids som distribueras av King Features.

Slylock Fox & Comics for Kids. ©KFS 2019
Slylock Fox & Comics for Kids. ©KFS 2019

Ett urval källor:
Jud Hurd: Cartoon Success Secrets: A Tribute to 30 Years of Cartoonist Profiles
Daily Cartoonist
Don Markstein’s Toonopedia
Wikipedia

Tillbaka till toppen av sidan


Friday Foster

Friday Foster var en amerikansk dagspresserie skapad och skriven av Jim Lawrence och tecknad av Jorge Longarón. Serien ingick som en del av innehållet i Comics 2, den stora serieboken.

Ett par dagsstrippar med Friday Foster, ur Comics nr 2. ©PIB
Ett par dagsstrippar med Friday Foster, ur Comics nr 2. ©PIB

Episoden som gick i Comics, den stora serieboken var:

  • Dagsstrippar från 31 december 1970 till 4 mars 1971
Original till en av dagsstripparna ovan, från 6 januari 1971. ©CTS
Original till en av dagsstripparna ovan, från 6 januari 1971. ©CTS

Friday Foster debuterade 18 januari 1970, syndikerad av Chicago Tribune Syndicate. Den gick både som dagsstripp på vardagarna och som halvsida i fyrfärg på söndagarna.

Tillbaka till toppen av sidan


George

Humortiteln George (Big George) av Virgil Partch var en daglig skämtteckning för dagspress, och även en söndagsserie. Titeln var en del av innehållet i Comics 1, den stora serieboken.

Ett par rutor med George ur Comics nr 1. ©PIB
Ett par rutor med George ur Comics nr 1. ©PIB
  • Materialet som ingick i Comics, den stora serieboken var 11 skämtteckningar (cartoons)
Virgil Partch

Virgil Franklin Partch (1916-84) var en amerikansk skämttecknare för veckopress på 40- och 50-talet som vanligen signerade sina teckningar ”Vip”. Dessförinnan hade han arbetat för Disney Studio, där han var en av dem som blev avskedad efter att ha deltagit i Disney-animatörernas strejk 1941.

Partch började sälja sina skämtteckningar även till syndikat för dagspress, med det var först när han skapade en fast figur, Big George, med början 1960, som Publishers-Hall Syndicate nappade. Efter några år blev Big George också en serie om söndagarna.

En söndagsstripp från 16 april 1961 med Big George. ©Publishers
En söndagsstripp från 16 april 1961 med Big George. ©Publishers

Partch arbetade långt i förväg och byggde upp ett lager som räckte flera år. Trots att han förolyckades i en trafikolycka 1984 fanns det tillräckligt med material för att hålla Big George igång fram till 1990. Därefter upphörde titeln.

Partch skapade också serien The Captain’s Gig.  

Ett urval källor:
Don Markstein’s Toonopedia
Wikipedia

Tillbaka till toppen av sidan


Gyllenbom

Gyllenbom (Bringing Up Father) var en klassisk amerikansk dagspresserie skapad 1913 av George McManus. Serien var en del av innehållet i Comics 3, den stora serieboken.

Söndagssida med Gyllenbom, och topper-serien Rosies Beau, ur Comics 3, från 24 april 1938. ©Bulls
Söndagssida med Gyllenbom, och topper-serien Rosies Beau, ur Comics 3, från 24 april 1938. ©Bulls
  • Materialet som var publicerat i Comics, den stora serieboken nr 3 var fyra söndagssidor från 17 april till 8 maj 1938.

Tillbaka till toppen av sidan


Haltande ormen

Haltande Ormen (Tumbleweeds) var en amerikansk dagsstrippserie av Tom K. Ryan som debuterade 6 september 1965. Serien ingick som en del av innehållet i Comics 1, den stora serieboken.

En söndagsstripp med Haltande Ormen ur Comics nr 1. ©PIB
En söndagsstripp med Haltande Ormen ur Comics nr 1. ©PIB
  • Innehållet i Comics, den stora serieboken var 4 söndagssidor från 1970, och 2 dagsstrippar.
Motsvarande söndagsstripp i original från 5 april 1970. ©RTS
Motsvarande söndagsstripp i original från 5 april 1970. ©RTS

Den svenska titeln på serien syftar på en av bifigurerna, indianen Haltande ormen (Limpid Lizard). Titeln i original är också namnet på den egentliga huvudfiguren, cowboyen Tumbleweeds, som var en vänlig, snabbtänkt och älskvärd drömmare. Kanske det var något av ett självporträtt av Ryan.

Med åren skapade Ryan många minnesvärda seriefigurer i Tumbleweeds, som till exempel ungmön Hildegard Hamhocker, domaren Judge Frump, begravningsentreprenören Claude Clay, suputen Stinko (Soppy Sopwell) och pokerspelaren Ace de Silk för att nämna några.

Första dagsstrippen med Tumbleweeds. ©RTS
Första dagsstrippen med Tumbleweeds. ©RTS

Serien gick som mest i över 300 tidningar i hemlandet, och den blev dessutom publicerad världen över på en mängd olika språk. Ryan har även publicerat många samlingsvolymer.  

Den sista dagsstrippen av Tumbleweeds blev publicerad den 29 december 2007, och den sista söndagssidan den 30 december. I Sverige har serien förutom i Comics – den stora serieboken varit publicerad bland annat i Svenska Puckomagasinet.

Sista dagsstrippen med Tumbleweeds. ©RTS
Sista dagsstrippen med Tumbleweeds. ©RTS
Tom K. Ryan

Tom K. Ryan (1926-2019) var skaparen av Tumbleweeds. Han älskade gamla västernfilmer som Rio Bravo, Sheriffen (High Noon) och Mannen från vidderna (Shane). Efter att ha arbetat som reklamtecknare och som illustratör för veckopress, kombinerade han 1965 sin förmåga att rita och berätta, med sin kärlek till västern och skapade Tumbleweeds.

Ryan hade en väldigt distinkt teckningsstil, med seriefigurer med små kroppar och stora huvuden, alla med en ganska slö blick och blasé min.

Under de första åren, innan datoriseringen, tecknade Ryan varje stripp och skrev manus till varje skämt. Han hade dock assistenter, bland annat för att färglägga söndagsserien. En tid var Jim Davis hans assistent. Davis kom senare att skapa den berömda tecknade serien Gustaf (Garfield).

Ryan har tilldelats flera utmärkelser från National Cartoon Society och olika indianorganisationer.

Ett urval källor:
THUD 18 (nr 4, 1972)
Tumbleweeds.com
Seriewikin

Tillbaka till toppen av sidan


Karl-Alfred

Karl-Alfred (Popeye/Thimble Theatre) skapades 1919 av E. C. Segar, men seriefiguren Karl-Alfred dök inte upp i serien förrän 1929. Serien var en del av innehållet i Comics 1 och Comics 3, den stora serieboken.

Ett par dagsstrippar från lördag den 16 och måndag den 18 december 1930. ©KFS
Ett par dagsstrippar från lördag den 16 och måndag den 18 december 1930 (någon serieruta saknas). ©KFS

Materialet som blev publicerat i Comics, den stora serieboken var:  

  • 4 söndagssidor från 1969 av Bud Sagendorf, ingick som en del av innehållet i Comics nr 1
  • Bruiserbröderna (Popeye in Puddleburg) var dagsstrippar från 11-30 december 1933 av E. C. Segar, som ingick som en del av innehållet i Comics nr 3 (dock inte avslutningen av episoden 1-27 januari 1934) 

Ett urval källor:
Popeye the Sailorpedia

Tillbaka till toppen av sidan


King vid Ridande polisen

King vid Ridande polisen (King of the Royal Mounted) även kallad King vid Gränspolisen, var en slags västernserie i modern tappning med en lite annorlunda touch. Serien, tecknad av Jim Gary, var en del av innehållet i Comics 3, den stora serieboken.

Ett uppslag med King vid Gränspolisen ur Comics nr 3. ©Bulls
Ett uppslag med King vid Ridande polisen ur Comics nr 3. ©Bulls
  • Materialet i Comics, den stora serieboken var en episod med söndagsstrippar från 1945.

Tillbaka till toppen av sidan


Knallhatten

Knallhatten (Li’l Abner) var en satirisk dagsstrippserie, författad och tecknad av Al Capp. Serien var en del av innehållet i Comics 2, Comics 3, Comics 7 och Comics 8, den stora serieboken.

Tre inledande dagsstrippar ur Comics nr 3. ©PIB
Tre inledande dagsstrippar med Knallhatten ur Comics nr 3. ©PIB

Episoderna som blev publicerade i Comics, den stora serieboken var:

  • En Dick Tracy-parodi från 1970 där Knallhatten läser den tecknade serien i tidningen om Orädde Oscar, som ingick i Comics nr 2
  • Gnurglorna (Shmoo), en episod från 26 augusti till 12 oktober 1948, ingick i Comics nr 3 (inledande strippar 21-25/8, halva 30/8, 31/8-1/9, och avslutningen 13/10 saknades)
  • Knallhatten ligger vid högskolan, dagsstrippar från 8 september till 29 november 1951, ingick i Comics nr 7
  • Den farliga månen, en episod av dagsstrippar om hur månen får Knallhatten att fria till Daisy Mae, blir gift, men får äktenskapet annullerat, ingick i Comics nr 8
Två dagsstrippar med Orädde Oscar ur Comics nr 2. ©PIB/CTS/NYN
Två dagsstrippar med Orädde Oscar ur Comics nr 2. ©PIB/CTS/NYN

Tillbaka till toppen av sidan


Knoll och Tott

Knoll och Tott (The Katzenjammer Kids) var en serie som Harold Knerr tecknade 1914-49. Rudolph Dirks skapade serien 1897, och tecknade den till 1913. Serien med H. H. Knerr var en del av innehållet i Comics 3, den stora serieboken.

En söndagssida med Knoll och Tott, från 31 januari 1937, ur Comics nr 3. ©Bulls
En söndagssida med Knoll och Tott, från 31 januari 1937, ur Comics nr 3. Notera att Comics kallar buspojkarna Pigge och Gnidde. ©Bulls
  • Materialet i Comics, den stora serieboken var 3 söndagssidor, från 17 och 31 januari, och 21 februari 1937.

Tillbaka till toppen av sidan


Krazy Kat

George Herriman skapade den amerikanska tecknade serien Krazy Kat mellan 1913 och 1944. Serien var en del av innehållet i Comics 3, den stora serieboken.

En söndagssida från 11 december 1927, ur Comics nr 3. ©Bulls
En söndagssida från 11 december 1927, ur Comics nr 3. ©Bulls
  • Innehållet i Comics, den stora serieboken bestod av 4 söndagssidor (11 december 1927, 23 december 1928, 21 maj och 23 juli 1933)

Tillbaka till toppen av sidan


Kvast-Hilda

Kvast-Hilda (Broom-Hilda) var en amerikansk humorserie för dagspress av Russell Myers. Serien var en del av innehållet i Comics 2, Comics 5 och Comics 6, den stora serieboken.

Ett par strippar med Kvast-Hilda ur Comics nr 2. ©PIB
Ett par strippar med Kvast-Hilda ur Comics nr 2. ©PIB

Materialet som blev publicerat i Comics, den stora serieboken var:  

  • 4 söndagssidor i färg och 9 dagsstrippar ingick i Comics nr 2
  • 4 söndagssidor (sv/v) och 10 dagsstrippar ingick i Comics nr 5
  • 12 söndagssidor i färg och 16 dagsstrippar ingick i Comics nr 6

Elliot Caplin (1913-2000) kom på idén till en tecknad serie om en häxa vars namn var Broom-Hilda, en lek med ord baserat på den mytologiska Brünhilde. Läs mer om den roll Caplin kom att spela, på sidan om Kvast-Hilda.

Tillbaka till toppen av sidan


Lilla föräldralösa Annie

Little Orphan Annie var en daglig amerikansk tecknad serie skapad av Harold Gray. Efter att serien debuterade den 5 augusti 1924 i New York Daily News, blev den snabbt en av de mest populära i sin tid. Serien var en del av innehållet i Comics 3, den stora serieboken.

Ett par dagsstrippar med Annie ur Comics. ©TMS/Europa Press
Ett par dagsstrippar med Annie ur Comics. ©TMS/Europa Press
  • Materialet i Comics, den stora serieboken var en del av den inledande episoden med 43 dagsstrippar från hösten 1924.
Original till dagsstrippen som saknas mellan de båda stripparna ovan. ©Chicago Tribune
Original till dagsstrippen som saknas mellan de båda stripparna ovan. ©Chicago Tribune

Tillbaka till toppen av sidan


Lilla mamma och Våran fröken

Våran fröken (Miss Peach) var en amerikansk tecknad humorserie skapad av Mell Lazarus 1957. Serien var en del av innehållet i Comics 1, den stora serieboken.

En dagsstripp från Våran fröken, ur Comics nr 1. ©PIB
En dagsstripp från Våran fröken, ur Comics nr 1. ©PIB
  • Materialet som ingick i Comics, den stora serieboken var 3 söndagssidor från 1969 och 16 dagsstrippar

Miss Peach utspelar sig i skolmiljö, på Kelly School, som fått sitt namn efter serietecknaren Walt Kelly (skapare av Pogo). Serien blev nerlagd i augusti 2002. 

Momma

Lilla Mamma (Momma, även känd som Mamsen och Mamma på svenska), var en amerikansk humorserie skapad 1970 av Lazarus. Serien var en del av innehållet i Comics 2 och Comics 8, den stora serieboken.

En dagsstripp från Lilla mamma, ur Comics nr 2. ©PIB
En dagsstripp från Lilla mamma, ur Comics nr 2. ©PIB

Materialet som ingick i Comics, den stora serieboken var:

  • 6 söndagsstrippar och 8 dagsstrippar, ingick i Comics nr 2
  • 10 söndagsstrippar ingick i Comics nr 8

Huvudfigurer i serien var en diktatorisk mamma (Sonja Hobbs) och hennes tre vuxna barn – en ogift son, en gift dito och en dotter. Dottern framstår oftast som ogift, men tycks ibland vara gift.

En söndagsstripp från Mamsen, ur Comics nr 8. ©PIB
En söndagsstripp från Mamsen, ur Comics nr 8. ©PIB
Mell Lazarus

Mell Lazarus (1927-2016) var född Mel Fulton, och var en amerikansk serietecknare och skapare av serierna Våran fröken (Miss Peach) och Mamsen (Momma). Han tilldelades utmärkelsen Reuben Award 1981.

Ett urval källor:
Seriewikin
Wikipedia

Tillbaka till toppen av sidan


Lolly

Lolly hette en amerikansk humorserie för dagspress (såväl dagsstrippar som söndagsserie), producerad av Pete Hansen åren 1955-83. Serien var en del av innehållet i Comics 1, den stora serieboken.

En dagsstripp med Lolly, ur Comics nr 1. ©Chicago Tribune
En dagsstripp med Lolly, ur Comics nr 1. ©Chicago Tribune
  • Materialet som ingick i Comics, den stora serieboken var 2 söndagsstrippar från 1970, och 7 dagsstrippar

Hansen lanserade Lolly måndag 7 mars 1955 distribuerad via Chicago Tribune / New York News Syndicate. Serien handlade om en (ganska svagbegåvad) sekreterare som arbetade för företaget Quimby och Son. Quimby den äldre var en typisk chef med kort stubin, medan Quimby den yngre, Junior, var en playboy som ständigt jagade Lolly runt skrivbordet. Lolly var en ensam yrkesarbetande i familjen, som försörjde såväl sin mormor som sin lillebror Pepper. 

Ett original till en dagsstripp från 28 januari 1960. ©Chicago Tribune/NYN
Ett original till en dagsstripp från 28 januari 1960. ©Chicago Tribune/NYN

Lolly varade som dagspresserie till åttiotalet. Serien fanns även som en kortlivad serietidning från Dell. Lolly & Pepper dök upp som Four Color #832 (september 1957) från Dell, och utkom med totalt sex nummer mellan 1957 och 1962.

Omslag till Lolly and Pepper 1957-61. ©Chicago Tribune/NYN
Omslag till Lolly and Pepper 1957-61. ©Chicago Tribune/NYN

I Sverige blev Lolly publicerad i bland annat Fickjournalen, Expressen, Arbetet och Lilla Fridolf. Från början hette serien Dolly i Sverige. 

Pete Hansen

Per Ruse Hansen (f. 1920), känd som Pete Hansen, var en serieskapare född i Danmark, som flyttade med sina föräldrar till USA redan vid två års ålder. År 1938-41 arbetade han som animatör hos Walt Disney. Därefter försörjde han sig genom att göra skämtteckningar för veckopress. Han tecknade också Disney- och Pink Panther-serier för serietidningar, innan han skapade sin humorserie Lolly, som nådde god framgång.

Ett urval källor:
Don Markstein’s Toonopedia
Comic Art Fans
Seriewikin

Tillbaka till toppen av sidan


Ludvig

Ludvig (Louie) var en brittisk-amerikansk humorserie och dagspresserie i pantomimform av Harry Hanan. Serien var en del av innehållet i Comics 2, den stora serieboken.

Ett par dagsstrippar med Ludvig ur Comics nr 2. ©CTS/NYN/PIB
Ett par dagsstrippar med Ludvig ur Comics nr 2. ©CTS/NYN/PIB
  • Materialet som ingick i Comics, den stora serieboken var 2 söndagsstrippar, och 10 dagsstrippar

Louie var en liten satt herre, en förlorare som ständigt råkade ut för livets små förtretligheter. Hanan beskrev sin timida och milda seriefigur som motsatsen till Stålmannen.

När chefen för Press Features såg serien, bestämde han sig för att låta syndikera den i USA. Louie fick där en stor läsekrets och nådde ut i mer än 100 amerikanska tidningar, initialt distribuerad av Hall Syndicate och senare av Chicago Tribune Syndicate.

Vid sidan om Ferd’nand, Hasse (Henry) och Lille kungen (The Little King), så var Louie en av de mer framgångsrika samtida pantomimserierna.

Eftersom Louie hade visuella skämt och inte behövde översättas, dök den också upp i mer än 100 publikationer i 23 länder, inklusive Sverige. Serien har varit publicerad i dagstidningar som Expressen och Göteborgs-Posten, och i serietidningar som Fantomen och Blondie.

Fler dagsstrippar med Ludvig ur Comics nr 2. ©CTS/NYN/PIB
Fler dagsstrippar med Ludvig ur Comics nr 2. ©CTS/NYN/PIB
Harry Hanan

Harry Hanan (1916-82) var en brittisk serietecknare, bäst känd som skaparen av pantomimserien Ludvig (Louie). Hanan tecknade både dags- och söndagsstripparna.

Efter andra världskriget blev Hanan redaktionell tecknare för tidningen The People, en tabloid som utkom en gång i veckan. Hanan skapade Louie på sin fritid, och den blev först publicerad i The People i mars 1947. 

När serien fick en sådan framgång i USA flyttade Hanan och hans familj dit i november 1948 där de bosatte sig i Westfield, New Jersey. Det förortsliv Hanan fick där kom att återspeglas i miljöer och figurer i serien. Men även om Hanan nu rotat sig, förblev Louie i serien rotlös.

En söndagssida i original från 22 april 1956. ©Press Syndicate
En söndagssida i original från 22 april 1956. ©Press Syndicate

Hanan gick i pension 1976 och dog sex år senare.

Ett urval källor:
Don Markstein’s Toonopedia
Seriewikin
Wikipedia

Tillbaka till toppen av sidan


Mandrake

Mandrake (Mandrake the Magician) var en dagspresserie, skapad av Lee Falk 1934, tecknad av Phil Davis ingick som en del av innehållet i Comics 2 och Comics 4, den stora serieboken.

Inledande sida med Mandrake ur Comics nr 2. ©KFS
Inledande sida med Mandrake ur Comics nr 2. ©KFS
De två första serierutorna i episoden saknades i Comics. ©KFS
De två första serierutorna i episoden saknades i Comics, i övrigt var episoden komplett. ©KFS

Episoderna i Comics, den stora serieboken var:

  • Besök på Olympen (The Abominable Snowman). En episod ur söndagsserien från 22 november 1959 till 1 maj 1960, var en del av innehållet i Comics 2. Episoden har även varit publicerad i Fantomen nr 10, 2001
  • Förbrytarnas ö (Fear Island). En episod ur söndagsserien från 1949, var en del av innehållet i Comics 4. Episoden har även varit publicerad i serietidningen Karl-Alfred nr 49, 1949 – nr 10, 1950.
En söndagssida med Mandrake från 20 februari 1949, ur Comics nr 4. ©Bulls
En söndagssida med Mandrake från 20 februari 1949, ur Comics nr 4. ©Bulls

Tillbaka till toppen av sidan


Ming Foo

Ming Foo av Brandon Walsh (manus) och Nicholas Afonsky (teckningar) var en så kallad till ”topper strip” till söndagssidan med Little Annie Rooney. Serien var en del av innehållet i Comics 3, den stora serieboken.

En sida med Ming Foo ur Comics nr 3. ©Bulls
En sida med Ming Foo ur Comics nr 3. ©Bulls
  • Episoden i Comics, den stora serieboken bestod av 8 söndagssidor.

Tillbaka till toppen av sidan


Nr 13 Wilmer

Serien Nr 13 Wilmer (i original Beetle Bailey, på svenska även känd som bara Wilmer, Knasen, eller Nr 13 Knasen) är en amerikansk tecknad humorserie för dagspress, skapad 1950 av serietecknaren Mort Walker. Serien var en del av innehållet i Comics 1, den stora serieboken.

En dagsstripp från 13 juni 1966, ur Comics nr 1. ©Bulls
En dagsstripp från 13 juni 1966, ur Comics nr 1. ©Bulls
  • Materialet som ingick i Comics, den stora serieboken var 4 söndagssidor från 1968 och 10 från 1966-69

Tillbaka till toppen av sidan


Peter Falk

Serien Peter Falk (Rip Kirby) av Fred Dickenson och John Prentice ingick som en del av innehållet i Comics 1 och Comics 2, den stora serieboken.

Två dagsstrippar från 18 och 20 april 1968, ur Comics nr 1. ©Bulls
Två dagsstrippar från 18 och 20 april 1968, ur Comics nr 1. ©Bulls

Dagsstripparna i Comics, den stora serieboken omfattade episoderna:

  • Den stora bankkuppen (The Almost-Perfect Crime), från 18 mars till 6 juli 1968, gick i Comics  nr 1 (stripparna den 27 mars och 19 april saknas). Episoden har också varit publicerad i Agent X9 nr 4, 1982 och nr 9, 1998, och även i ToppSerien nr 3, 1969.
Motsvarande dagsstrippar i original, inkl. 19 april som saknades i Comics. ©KFS
Motsvarande dagsstrippar i original, inkl. 19 april som saknades i Comics. ©KFS
  • Den stora bluffen / Dödlig sammansvärjning (The Unwilling Heir), från 13 augusti till 10 november 1962 gick i Comics  nr 2. Episoden har också varit publicerad i Agent X9 nr 10, 1980 och nr 8, 1996, ToppSerien nr 12, 1970 och i albumet Rip Kirby – De tjugo första åren i urval 1946–1965 (1994).
Tre dagsstrippar från 6-8 november 1962, ur Comics nr 1. ©Bulls
Tre dagsstrippar från 6-8 november 1962, ur Comics nr 1. ©Bulls

Rip Kirby var en amerikansk tecknad serie, urspungligen skapad av Alex Raymond med en privatdetektiv i huvudrollen. Den glasögonprydde Falk var den intellektuelle seriehjälten som kunde mycket mer än att utdela stjärnsmällar. Bland annat spelade han piano (klassisk musik, naturligtvis!), schack och golf.

Motsvarande dagsstrippar i original. ©KFS
Motsvarande dagsstrippar i original. ©KFS

Serien hade premiär 4 mars 1946 med manus av Ward Greene och teckningar av Raymond. Fred Dickenson tog över som manusförfattare när Ward Greene dog i januari 1956, och John Prentice tog över som tecknare när Raymond omkom 1956. Prentice tecknade sedan serien (och skrev även manus från 80-talet) till 1999 då den upphörde.

Tillbaka till toppen av sidan


Poeten och Lillemor

Poeten och Lillemor (Poeten og Lillemor) var en dansk familjeserie skapad 1950 av Jørgen Mogensen. Serien var en del av innehållet i Comics 5Comics 6 och Comics 7, den stora serieboken.

En dagsstripp med Poeten och Lillemor ur Comics nr 5. ©PIB
En dagsstripp med Poeten och Lillemor ur Comics nr 5. ©PIB

Innehållet i Comics, den stora serieboken var:

  • 24 dagsstrippar ingick i Comics nr 5
  • 59 dagsstrippar ingick i Comics nr 6
  • 39 dagsstrippar ingick i Comics nr 7

Tillbaka till toppen av sidan


Pogo

Pogo var en långlivad daglig dagspresserie, och även namnet på dess huvudfigur, som skapades av Walt Kelly 1948. Serien var en del av innehållet i Comics 2, den stora serieboken.

Tre dagsstrippar med Pogo, från 10-12 augusti 1970, ur Comics nr 2. ©Europa Press
Tre dagsstrippar med Pogo, från 10-12 augusti 1970, ur Comics nr 2. ©Europa Press
  • Materialet som ingick i Comics, den stora serieboken var 15 dagsstrippar, de flesta färglagda, från 10-26 augusti 1970.
En söndagsstripp i original från 16 augusti 1970. ©Kelly
En söndagsstripp i original från 16 augusti 1970. ©Kelly

Innan Pogo blev dagspresserie var det en serie i serietidningen Animal Comics från Dell (1942-48).

Kelly var känd för att i Pogo-serien kombinera en innovativ användning av språk med välgjorda teckningar och kreativ textning. Humorn tog sig ofta uttryck i svåröversatta ordvitsar och satir av olika slag. Serien har också ägnat sig åt politisk satir, även det svårt att översätta från sin lokala förankring i amerikansk samtid.

En dagsstripp från 25 december 1963. ©Kelly
En dagsstripp från 25 december 1963. ©Kelly

Tillbaka till toppen av sidan


Prickarna

Prickarna (Short Ribs) var en amerikansk humorserie för dagspress, skapad 1958 av Frank O’Neal. Serien var en del av innehållet i Comics 1, den stora serieboken.

Ett par dagsstrippar med Prickarna, ur Comics nr 1. ©PIB
Ett par dagsstrippar med Prickarna, ur Comics nr 1. ©PIB
  • Materialet som ingick i Comics, den stora serieboken var 14 dagsstrippar

Dagsstripparna hade premiär 17 november 1958, och söndagsserien 14 juni 1959. Serien utspelade sig i olika miljöer med olika figurer. Kungen med flera i ett medeltida kungarike, några cowboys och indianer, ett par ryssar, två grottmänniskor, ett par mexikaner var bara några av de ”konstiga prickarna”. 

Fyra dagsstrippar i original från 21-24 december 1966. ©NEA
Fyra dagsstrippar i original från 21-24 december 1966. ©NEA

Även om serien saknade fasta seriefigurer, så hade den några återkommande miljöer och figurer. Den troligen mest använda var en kungarike i ett medeltida Europa, komplett med riddare, narr, häxa, bödel, trollkarl, stråtrövare i skogen, etc., ungefär som i Trollkarlen från Id (The Wizard of Id).  

Ett annan bekant miljö var vilda västern, liknande Haltande ormen (Tumbleweeds) eller Rödöga (Redeye), med sheriff, desperados och liknande. Serien har förutom i Comics – den stora serieboken varit publicerad på svenska i serietidningen Blondie.

Short Ribs har även varit utgiven som serietidning med endast ett nummer, Four Color #1333 (1962) från Dell.

Omslag och mittuppslag ur Four Color #1333. ©Dell
Omslag och mittuppslag ur Four Color #1333. ©Dell

Efter 1973 tecknade Frank Hill, som dessförinnan varit assistent till O’Neal, serien. Short Ribs blev slutligen nerlagd 2 maj 1982. 

Frank O’Neal

Frank O’Neal (1921-86) var en amerikansk serietecknare bäst känd för sin serie Short Ribs för dagspress.

O’Neal sålde sin första teckning 1950 till Saturday Evening Post. Därefter frilansade han i sex år när han ritade skämtteckningar, och sedan tillbringade han ett och ett halvt år med att rita storyboards. Sin titel How to Bring Up Parents tecknade han i tre år.

O’Neal skrev och tecknade Prickarna (Short Ribs), från 1958 till 1973. Han valde att inte använda en enda uppsättning seriefigurer i en fast miljö, för att vinna större flexibilitet.

År 1964 tilldelades han för sin serie Short Ribs utmärkelsen Newspaper Strips: Humor, av av National Cartoonists Society.

År 1973 lämnade O’Neal serien för att övergå till reklambranschen.

Ett urval källor:
Don Markstein’s Toonopedia
Seriewikin

Tillbaka till toppen av sidan


Prins Valiant

Prins Valiant (Prince Valiant in the Days of King Arthur) är en amerikansk tecknad serie, skapad av Hal Foster 1937. Serien var en del av innehållet i Comics 2, den stora serieboken.

En sida med Prins Valiant ur Comics nr 2. ©Bulls
En sida med Prins Valiant ur Comics nr 2. ©Bulls

Episoden som gick i Comics, den stora serieboken var:

  • Arn, son till Valiant (The Abdication) söndagssidor #1228-1248, där Arn abdikerar från sin ställning som arvtagare till de dimmiga öarna (Misty Isles) till förmån för sin nya lillebror.
Motsvarande söndagssida i original från 18 september 1960. ©KFS
Motsvarande söndagssida (#1232 The Sirocco) i original från 18 september 1960. ©KFS
Original till söndagssidan (#1231) som föregår sidan ovan. ©KFS
Original till söndagssidan (#1231) som föregår sidan ovan. ©KFS

Pär och Polly

Pär och Polly (Polly And Her Pals) var en serie av Cliff Sterrett publicerad 1912-58. På svenska är serien även kallad Polly och polarna, Polly och hennes vänner, Polly och Pär, eller bara Polly. Serien var en del av innehållet i Comics 3, den stora serieboken.

En söndagssida med Pär och Polly, ur Comics nr 3. ©Bulls
En söndagssida med Pär och Polly, ur Comics nr 3. ©Bulls
  • Materialet i Comics, den stora serieboken var 6 söndagssidor, de flesta i färg.

Tillbaka till toppen av sidan


Sams serie

Sams serie (Sam’s Strip) var en amerikansk humorserie av Mort Walker (manus) och Jerry Dumas (teckning), som gick i dagspress från oktober 1961 till juni 1963 och byggde mycket på metahumor. Serien var en del av innehållet i Comics 3, den stora serieboken.

Ett par dagsstrippar med Sams serie, ur Comics nr 3. ©Bulls
Ett par dagsstrippar med Sams serie, ur Comics nr 3. ©Bulls
  • Materialet i Comics, den stora serieboken var 19 dagsstrippar
Motsvarande dagsstrippar i original från 22-23 januari 1962. ©KFS
Motsvarande dagsstrippar i original från 22-23 januari 1962. ©KFS

Tillbaka till toppen av sidan


Skippy

Skippy (Lasse) var en amerikansk tecknad serie skriven och tecknad av Percy Crosby som blev publicerad mellan 1923 och 1945. Serien var en del av innehållet i Comics 3, den stora serieboken.

Ett par dagsstrippar med Skippy från 31 juli och 4 augusti ur Comics nr 3. ©Bulls
Ett par dagsstrippar med Skippy från 31 juli och 4 augusti ur Comics nr 3. ©Bulls
  • Materialet i Comics, den stora serieboken var 21 dagsstrippar från 3 juli till 19 augusti 1933 (hälften av stripparna under perioden saknades)
En söndagsstripp med Skippy från 30 juli 1933 (dagen innan den översta strippen ovan). ©KFS
En söndagsstripp med Skippy från 30 juli 1933 (dagen innan den översta strippen ovan). ©KFS

Tillbaka till toppen av sidan


Snobben

Snobben (Peanuts) är en amerikansk dagspresserie skapad av Charles M. Schulz som hade premiär den 2 oktober 1950. Serien var en del av innehållet i Comics 1Comics 2 och Comics 3, den stora serieboken.

En dagsstripp från 26 april 1969, ur Comics nr 1. ©Europa Press
En dagsstripp från 26 april 1969, ur Comics nr 1. ©Europa Press

Materialet som ingick i Comics, den stora serieboken var:

  • 23 dagsstrippar från 1968-70, och 4 söndagssidor, i Comics nr 1
  • 16 dagsstrippar och 5 söndagssidor i Comics nr 2
  • 16 dagsstrippar från 1951, och 4 söndagssidor i Comics nr 3
Motsvarande dagsstripp i original. ©United Feature
Motsvarande dagsstripp i original. ©United Feature

Serien är en av världens mest lästa och uppskattade serier och har genom åren varit publicerad i mer än 2 600 tidningar i 75 länder världen över. Serien blev nerlagd den 13 februari 2000, då Schulz redan vid slutet av 70-talet kom överens med seriesyndikatet United Features att ingen skulle ta över serien efter hans död. 

Snobben kan dock fortfarande läsas dagligen i ett stort antal tidningar, då många publicerar repriser av serien.

Inledande dagsstrippar med Peanuts. ©United Feature
Inledande dagsstrippar med Peanuts. ©United Feature
Charles M Schulz

Charles M. Schulz (1922-2000) arbetade med serien helt utan hjälp av assisterande tecknare och manusförfattare. År 1967 blev Schultz tilldelad Svenska Serieakademins stora pris, Adamson-statyetten, för sin serie.

Schultz hade dock agenter som arbetade med den kommersiella delen, så Snobben var inte bara en tecknad serie utan har förekommit överallt, som reklam för olika produkter, tjänster och företag.

Ett urval källor:
Wikipedia

Tillbaka till toppen av sidan


Tintin

Tintin är en av världens mest kända serier, skapad 1929 av belgaren Georges Remi, signaturen Hergé. Serien var en del av innehållet i Comics 3, den stora serieboken.

Inledningen av utdraget av Tintin ur Comics nr 3. ©PIB
Inledningen av utdraget av Tintin ur Comics nr 3. ©PIB

Materialet som gick i Comics var:

  • Tintin i Kongo, ett utdrag som motsvarar sid. 19-27 i seriealbumet (1978) med samma titel, dock med egen översättning.

Tillbaka till toppen av sidan


Topp-reportrarna

Serien Toppreportrarna (Dateline: Danger!) var en amerikansk äventyrsserie av John Saunders (manus) och Al McWilliams (teckningar). Toppreportrarna var en del av innehållet i Comics 1 och Comics 6, den stora serieboken.

En sida med Toppreportrarna ur Comics 6. ©PIB
En sida med Toppreportrarna ur Comics 6. ©PIB

Episoderna som gick i Comics, den stora serieboken var dagsstrippar:

  • Inledningen, den allra första episoden från 11 november 1968 till 15 februari 1969, var publicerad i Comics nr 1 (stripparna 7/12-68, 12/12-68, 2/2-69 och 4/2-69 saknades).
  • Den stulna atombomben, från 22 maj till 12 augusti 1972, var publicerad i Comics nr 6
Motsvarande dagsstrippar från veckan 29 maj till 3 juni 1972. ©Field
Motsvarande dagsstrippar från veckan 29 maj till 3 juni 1972. ©Field

Serien debuterade 11 november 1968 inspirerad av den populära tv-serien I Spy, med Robert Culp och Bill Cosby i huvudrollerna. Den här serien var på sin tid unik genom att den för första gången i en amerikansk dagspresserie hade en svart man som en av seriehjältarna och inte som bifigur. Förutom Troy (Theodore Randolph Oscar Young), medverkade figuren Danny Raven, som är den afroamerikanska huvudfiguren. 

Danny Raven blir introducerad i serien från 23 november 1968, ur Comics nr 1. ©PIB
Danny Raven blir introducerad i serien den 23 november 1968, ur Comics nr 1. ©PIB

Liksom i tv-serien är de två huvudfigurerna i Dateline: Danger! amerikanska hemliga agenter som reser världen runt och löser problem under skydd av ett annat yrke, i det här fallet reportrar (i tv-serien är de tennisspelare). 

En dagsstripp från 8 december 1968, ur Comics nr 1. ©PIB
En dagsstripp från 8 december 1968, ur Comics nr 1. ©PIB

Serien blev publicerad till och med 17 mars 1974, då det inte längre var ovanligt med svarta seriehjältar – en av efterföljarna var t.ex. Friday Foster.

Motsvarande dagsstripp i original. ©Field
Originalet till motsvarande dagsstripp. ©Field

Toppreportrarna var även publicerad som serie i Agent X9 nr 7 och 9, 1971, nr 2 och 3, 1972, och i James Bond nr 7, 1982.

John Saunders

John Phillip Saunders (1924-2003) var en amerikansk manusförfattare vars far, Allen Saunders, var manusförfattare på såväl Steve Roper och Mike Nomad, Mary Worth och Kerry Drake. Sonen John kom också att efterträda pappa Allen på Mary Worth och Steve Roper och Mike Nomad.

Al McWilliams

Alden Spurr McWilliams (1916-93), var en amerikansk serietecknare som var medskapare av Dateline Danger! I unga år, c:a 1935 assisterade han Lyman Young på serien Spud och Tim (Tim Tyler’s Luck). På 40-talet tecknade han västernserier, flickserier, science-fiction med mera för olika serietidningsförlag. 

En avslutande dagsstripp på episoden, från 14 augusti 1972. ©Field
En avslutande dagsstripp på episoden i Comics 6, från 14 augusti 1972, som dock inte fanns med i albumet. ©Field

Från 1952 till 1963 tecknade han science-fiction-serien Twin Earths efter manus av och Oskar Lebeck. Och från 1966 till 1968 tecknade han äventyrsserien till havs Davy Jones. McWilliams har även tecknat Star Trek och Buck Rogers. Som tecknare för serietidningar medverkade han 1965 i Creepy för Warren Publishing, och han tecknade serier i Boris Karloff Tales of Mystery och Twilight Zone för Gold Key Comics (Western Publishing).

Han arbetade som tecknarassistent till John PrenticeRip Kirby 1964-65, till Don Sherwood på Dan Flagg 1965-67, och till Leonard Starr på On Stage 1969-70. McWilliams arbetade också som reklamtecknare.

En söndagsstripp från 13 september 1970. ©Field
En söndagsstripp från 13 september 1970. ©Field

Efter Dateline: Danger! började han återigen att bidra till serietidningar, bland annat för Marvel Comics och DC Comics innan han återvände till Gold Key, där han arbetade som tecknare och textare till och med 1982. Hans arbete där inkluderade utgåvor med Blixt Gordon (Flash Gordon) och Buck Rogers in the 25th Century.

National Cartoonists Society tilldelade 1978 McWilliams utmärkelsen Comic Book: Story.

Ett urval källor:
King Features
Al McWilliams (Wikipedia)
Wikipedia

Tillbaka till toppen av sidan


Trollkarlen från Id

Trollkarlen från Id (The Wizard of Id) är en amerikansk tecknad humorserie för dagspress skapad 1964 av Johnny Hart som manusförfattare och Brant Parker som tecknare. Serien var en del av innehållet i Comics 1, den stora serieboken.

En dagsstripp från 10 juli 1969, ur Comics nr 1. ©Europa Press
En dagsstripp från 10 juli 1969, ur Comics nr 1. ©Europa Press
  • Materialet som ingick i Comics, den stora serieboken var 19 dagsstrippar och 3 söndagssidor från 1968-70, i Comics nr 1

Humorn är hård och effektiv. Serien utspelar sig i ett medeltida rike som kallas Id.  Ibland hänvisar kungen till sina undersåtar som Idioter. Huvudfigurer är den ondsinte, korte kungen av Id, fången Spökis (Spook), den kloke trollkaren Trollis (Wiz) och den misslyckade riddaren Sir Rodney.

En söndagssida från 23 november 1969, ur Comics nr 1. ©Europa Press
En söndagssida ur Comics nr 1. ©Europa Press
Johnny Hart

Johnny Hart (1931–2007) var reklamtecknare på General Electric innan han blev serieskapare. Den första serien han tecknade var den sedermera berömda stenåldersserien B. C. som hade premiär 17 februari 1958.

Hart blev tilldelad flera utmärkelser, inklusive svenska Adamson-statyetten 1976 (B.C.) och 1985 (The Wizard of Id), och fem priser från National Cartoonists Society. Han fick The Reuben Award för B.C. 1968 och för The Wizard of Id 1984. Och han fick även Elzie Segar Award för såväl B.C. (1981) som The Wizard of Id (1986).

Motsvarande söndagssida i original. ©Field
Motsvarande söndagssida i original, från 23 november 1969. ©Field
Brant Parker

Brant Parker (1920-2007) erhöll pris för bästa humorserie från The National Cartoonist Society åren 1971, 1976, 1980, 1982, and 1983. Han fick också The Reuben Award 1984, och Elzie Segar Award 1986.

Parker medverkade på serien till 1997, varefter han överlämnade tecknandet till sin son Jeff Parker, som dessförinnan assisterat på serien hela 90-talet. Hart fortsatte som manusförfattare till sin död 2007. Därefter har Mason Mastroianni, sonson till Hart, fortsatt som manusförfattare, och sedan 14 december 2015 även som serietecknare.

Ett urval källor:
Wikipedia

Tillbaka till toppen av sidan


Tuffe Viktor

Tuffa, eller Tuffe, Viktor (Andy Capp), var en brittisk skämtserie för dagspress skapad av Reginald Smythe. Serien var en del av innehållet i Comics 1 och Comics 5, den stora serieboken.

En dagsstripp med Tuffe Viktor ur Comics nr 1. ©Bulls
En dagsstripp med Tuffe Viktor ur Comics nr 1. ©Bulls

Materialet som ingick i Comics, den stora serieboken var:

  • 11 dagsstrippar i Comics nr 1
  • 10 dagsstrippar i Comics nr 5

Andy Capp debuterade den 5 augusti 1957 i den brittiska tidningen The Daily Mirror. Ursprungligen var titeln en skämtteckning med en ruta om dagen, men den kom med tiden att utvecklas till att en serie med flera serierutor.

En tidig Andy Capp från 1960. ©Daily Mirror
En tidig Andy Capp från 1960. ©Daily Mirror

Huvudfigurer i serien är den kepsprydde fotbolls- och ölintresserade soffliggaren Viktor (Andy), och hans huskors Vivan (Florrie eller Flo). 

En dagsstripp med Tuffe Viktor ur Comics nr 5. ©Bulls
En dagsstripp med Tuffe Viktor ur Comics nr 5. ©Bulls
Reg Smythe

Reginald Smythe (1917-98), känd under sitt yrkesnamn Reg Smythe, var den brittiske serietecknare som skapade den populära serien, och långköraren, Andy Capp. Serien blev publicerad i minst 700 tidningar i 34 länder, och Smythe skapade den till sin död 1998.

Smythe fick National Cartoonists Society’s Humor Comic Strip Award för serien 1974. 

Serien fortsatte efter Smythe död med manus av Roger Kettle och teckningar av Roger Mahoney. Cirka 2011 slutade Kettle och blev ersatt av Lawrence Goldsmith och Sean Garnett, medan Mahoney fortsatt att teckna.  Seriefigurerna har inte förändrats märkbart efter Smythes bortgång.

Det finns en staty av Andy Capp i Hartlepool uppförd den 28 juni 2007.

Tillbaka till toppen av sidan


X-9

Deckarförfattaren Dashiell Hammett och tecknaren Alex Raymond skapade serien 1934, med titeln Secret Agent X-9 (på svenska bl.a. som Agent X9, Secret Agent Corrigan och Kelly vid FBI). Serien var en del av innehållet i Comics 3, den stora serieboken.

En sida med X-9 ur Comics nr 3. ©Bulls
En sida med X-9 ur Comics nr 3. ©Bulls

Episoden i Comics, den stora serieboken var:

  • Fallet med taxin som brann (The Torch Car Case), dagsstrippar publicerade från 11 mars till 20 april 1935. Episoden har även varit publicerad i Agent X9 nr 10, 2002.
Motsvarande dagsstrippar i original från 11-16 mars 1935. Notera att inledande textrutor med resumé blivit bortedigerade i Comics. ©KFS
Motsvarande dagsstrippar i original från 11-16 mars 1935. Notera att inledande textrutor med resumé blivit bortedigerade i Comics. ©KFS

Tillbaka till toppen av sidan


Innehållet i Comics, den stora serieboken

Albumserien Comics, den stora serieboken innehöll följande serier (klicka på resp. nummer): 

Comics 1 | Comics 2 | Comics 3 | Comics 4 | Comics 5 | Comics 6 | Comics 7 | Comics 8


Fler serietidningar och andra seriepublikationer

Ett urval källor:
Seriesam
Seriewikin

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.