Milton Caniff (1907-88) var en amerikansk serietecknare mest känd för serierna Dickie Dare, Terry och piraterna (Terry and the Pirates), och Steve Canyon.
Milton Caniff tecknade omslaget till Newsweek som utkom 24 april 1950. ©Newsweek
Innehåll på webbsidan
- Dickie Dare
- Terry och piraterna
- Teckningsstil
- Male Call
- Caniff lämnar Terry och piraterna
- Steve Canyon
- Publicering på svenska
År 1932, på höjden av den stora depressionen, hade Milton Arthur Paul Caniff flyttat till New York och fått jobb som tecknare för Associated Press (AP). Han började som illustratör och tecknade för olika uppdrag i flera månader.
Han fick sedan i september 1932 ta över en skämttitel (cartoon), Colonel Gilfeather, efter Al Capp (med signaturen A. G. Caplin) som lämnat titeln, som han i sin tur tagit över från Dick Dorgan ett halvår tidigare.
Capp hade flyttat fokus från översten till hans yngre bror, Mister Gilfeather, och ändrat titeln därefter. Caniff tecknade Colonel Gilfeather fram till våren 1933, då den blev nerlagd till förmån för en sin egen cartoon, The Gay Thirties, som han tecknade tills han lämnade AP hösten 1934.
Dickie Dare
Dessförinnan, våren 1933, hörde Caniff att AP letade efter en ny dagspresserie för att fylla ett hål på deras seriesida. Han arbetade en helg med att teckna prover och sålde sedan sin serie till AP på måndagen därpå. Dickie Dare började som dagspresserie den 31 juli 1933 och Caniff var igång. Han tillbringade sedan resten av livet med att teckna äventyrsserier.
Milton Caniff tecknade Dickie Dare från lanseringen i juli 1933 tills han lämnade AP hösten 1934. Caniff signerade sin sista Dickie Dare-stripp den 2 december 1934.
Terry och piraterna
Redan innan Caniff lämnade Dickie Dare i slutet av 1934 hade han börjat teckna Terry and the Pirates, en serie som också hade en pojke som titelfigur i sällskap med slagkraftig vuxen, Pat Ryan.
Dagsstripparna började den 22 oktober 1934, och en söndagsserie började den 9 december samma år. Från början hade dagsstrippar och söndagsidorna olika historier, men från den 26 augusti 1936 var det samma historia på vardagar och söndagar.
Under de 12 år som Caniff producerade serien introducerade han många fascinerande seriefigurer, varav de flesta var “pirater” av ett eller annat slag. Caniffs mest minnesvärda skapelse var Dragon Lady, en piratdrottning.
Hon var till synes hänsynslös och beräknande, men Caniff uppmuntrade sina läsare att tro att hon hade romantiska känslor för Pat Ryan.
Teckningsstil
Milton Caniff delade vid den tiden en studio med sin långvariga vän Noel Sickles, tecknare av dagspresserien Scorchy Smith. När de två arbetade tillsammans kunde de också turas om att hjälpa varandra vid deadlines. Och de utvecklades båda snabbt som illustratörer och tecknare.
Sickles var först med att introducera skarp kontrast mellan svart och vitt med tuschade penseldrag i sin serie 1936. Caniff följde snabbt efter och gjorde tekniken till sitt varumärke.
Samtidigt utvecklade han sin egen visuella stil, och började använda ovanliga kameravinklar, lekte med djup och dimension och serien blev mer dramatisk.
Terry and the Pirates blev så populär att den blev adapterad till en radioserie 1937 som fortsatte i elva år, och blev filmatiserad första gången 1940, en episodfilm i femton avsnitt.
Male Call
Under andra världskriget började Milton Caniff en andra serie, en specialversion av Terry and the Pirates utan Terry men med det blonda bombnedslaget, Burma. Serien fanns endast tillgänglig i militära tidningar.
Efter klagomål från Miami Herald om att den militära versionen av serien blev publicerad av militära tidningar i Heralds spridningsområde, fick serien namnet Male Call. Serien fick också en ny stjärna, Miss Lace, en vacker kvinna som bodde nära varje militärbas och njöt av soldater i sällskapet, som hon talade om som “generaler”.
Caniff sa ofta att hennes funktion var att påminna inkallade om vad de kämpade för. Situationerna i serien kunde innehålla mycken tvetydighet, men ändå var inte Miss Lace framställd som promiskuös.
Serien började den 24 januari 1943. Caniff fortsatte teckna serien till den 3 mars 1946.
Caniff lämnar Terry och piraterna
Milton Caniff hade skapat, skrivit och tecknat Terry and the Pirates. Och 1946, när Caniff ville ha upphovsrätt, hade serien gjort honom berömd. Men syndikatet Chicago Tribune hade rättigheterna till serien. De ägde titeln.
Caniff, som ville ha full kreativ (och ekonomisk) kontroll, förhandlade med Field Enterprises om en ny serie på vilken han kunde behålla ägandet.
Utan Caniff som tecknare tilldelade AP George Wunder att teckna Terry and the Pirates. Wunder tecknade serien annorlunda än Caniff, vilket väckte viss kritik. Ändå höll Wunder serien igång i ytterligare 27 år tills den upphörde den 25 februari 1973. Terry hade då blivit en fullvuxen man och var överste.
Steve Canyon
Lösningen för Caniff blev Steve Canyon med Field som försäljningsagent och King Features som ansvariga för marknadsföring och distribution.
1952 anställde Caniff serietecknaren Richard Waring ”Dick” Rockwell (brorson till den berömda illustratören Norman Rockwell) som assistent. Caniff skrev serien och tecknade huvudfigurerna, medan Rockwell skissade och tuschade sekundära figurer och bakgrunder. Rockwell blev kvar på serien tills Caniff dog den 3 maj 1988.
Milton Caniff var en av grundarna av National Cartoonists Society 1946, och han blev av NCS tilldelad den nyinstiftade utmärkelsen Reuben Award, den allra första, för Terry and the Pirates, och han fick även samma pris 1971 för Steve Canyon. Caniff var också president för NCS 1948-49.
Maurice Horn skriver i The world encyclopedia of comics (min översättning): ”Milton Caniff var en tecknare med oöverträffade kvaliteter och en förstklassig berättare. Han var en i en liten grupp serietecknare som lyckades höja den tecknade serien till en konstform. Caniffs förmåga att teckna, hans subtila känsla för komposition, hans skickliga användning av karakterisering och dialog har gjort honom berömd inom och utanför sin profession. Han har påverkat en hel skola av tecknare som lånat mycket av hans teknik.”
Caniffs största prestation ligger sannolikt i den påverkan han haft på andra serietecknare, inte minst som visuell inspiration. Serieskapare som Dick Ayers, John Buscema, Will Eisner, Ric Estrada, Don Heck, Carmine Infantino, Jack Kirby, Joe Kubert, Mike Mignola, Frank Miller, Hugo Pratt, Frank Robbins, John Romita Sr., Steve Rude, Alex Toth och Doug Wildey har alla blivit influerade av Caniff.
Publicering på svenska
Dickie Dare har bland annat varit publicerad i
- Comics 5, den stora serieboken (1973)
Terry och piraterna har varit publicerad i
- Allers Ungdomsrevy 1942-47, även kallad Jim och piraterna
- Terry och piraterna, en serietidning i checkhäftesformat som utkom med 15 nummer 1954, med George Wunder som tecknare
- Seriemagasinet nr 8-43, 1955 med George Wunder som tecknare,
från nr 26/1988 till nr 20/1990 (ej alla) med Milton Caniff som tecknare - Comics 5, den stora serieboken (1973)
- Bild & Bubblas stora serieboken (1989)
Steve Canyon gick i
- Serietidningen Karl-Alfred från nr 39, 1947 till nr 11, 1950.
- Stjärnbragder nr 3, 4, 11 och 12 (1953)
- Comics 4 (1973) och Comics 7 (1974) den stora serieboken
- Agent X-9 nr 10, 1982 och nr 8, 1985
- Seriemagasinet Specialalbum nr 6 och 7, 1985
- Magnum Comics nr 3, 4 och 8, 1988 och nr 1, 5, 6, 14, 17 och 18, 1989
- Seriemagasinet Extra, nr 3, 1990
- Comix Pocket nr 10 (1990)
Ett urval källor:
Maurice Horn (redaktör): The world encyclopedia of comics, ISBN 0-87754-030-6, 2:a uppl. 1976
Janne Lundström: Milton Caniff, Thud 23 (nr 1, 1974)
Seriesam
The Fabulous Fifties
Comics Alliance
The Comics Journal
Male Call
Terry and the Pirates
Wikipedia