Bo Gustaf Arvid Vilson (1910-49), signaturen Bovil, gjorde många serier, men som bildskapare gjorde han också målningar och träsniderier. Under 30-talet blev han en skicklig och framgångsrik illustratör.
Självporträtt, olja, ca. 1940. ©Vilson
Under 40-talet var tecknade serier hans främsta verksamhetsfält. Och det var som serietecknare Bovil kom att bli mest känd.
Innehåll
Unga år
Bovil växte upp i Södertälje, men familjen flyttade till Stockholm 1929 efter hans studentexamen. I slutet av 20-talet tar han en Hermodskurs i teckning och målning.
En studie av Bo Vilson från Hermodskursen. ©Vilson
Efter rekryten fick Bovil som tjugoettårig frilansare sina första honorerade uppdrag, som reklamtecknare och illustratör för jultidningar. Och 1931 vann han en affischtävlingen för ”De Blindas Dag” i Stockholm, som gav råg i ryggen.
1932 blev han anställd av Svea Tryckeri och 1933 fick han anställning hos Gumaelius annonsbyrå i Göteborg. Där gjorde han reklam för många av den tidens välkända firmor som Meeths, Tigerkläder, Cloetta, Kanolds, Kap-frukter, Atlas Diesel, AGA-radio m.fl.
En reklambild av Bo Vilson för Atlas Diesel. ©Vilson
1936 återkom han till Stockholm, som anställd hos Törnbloms annonsbyrå och tecknade för bl.a. skivbolagen Sonora, Sonata och Husbondens röst, och bioannonser för Oscar Rosenbergs Filmbyrå.
Svenska Kennelklubben utlyste, inför sitt 50-årsjubileum 1937, en affischtävling som Bovil vann. ©Vilson
1941 blev han också anställd som lärare vid Reklamtekniska skolan i Stockholm (idag: Berghs School of Communication) som Gösta och Irma Berg startade det året.
Bokillustratören
Bovil arbetade också som bokillustratör, som frilansare för Åhlén & Söners förlag, Kronbiblioteket och Lindqvists förlag. Ham skapade omslag och illustrationer till många ungdomsböcker och romaner, såväl äventyrs- som sagoböcker.
Bland annat gjorde Bovil omslag till klassiska pojkböcker av Mark Twain och Alexandre Dumas. Och han illustrerade Robinson Crusoe av Daniel Defoe, och vikingaromanen Slode Slavpojken av Holger Arbman.
1945 kontrakterades Bovil för Åhlén & Åkerlunds förlag, för vilket han bland annat illustrerade fem årgångar (1945-49) av Indianboken, pojkarnas julkalender (1918-58), och två årgångar av sagoboksserien Guldslottet (1945-46).
Illustration av Bovil ur Indianboken från 1947. ©Åhlén&Åkerlund/Vilson
Sagoboken Lille Björns radiofärd bland stjärnor och moln, som är den enda bok Bovil både skrev och illustrerade själv, utkom 1939 på Lindqvists förlag.
Serietecknaren
Flygkamraterna
Bovil var en av vårt lands bästa tecknare i den realistiska genren. I Folket i Bild medverkade han med Flygkamraterna (1941-45), som var hans första serie (både manus och teckningar), och med en mängd illustrationer.
- Flygkamraterna var först en tvåradig halvsida, och sedan helsida från och med nr 45/1943. Serien var i färg
| Flygkamraterna | FiB | ||
| Stripp nr | Titel | Från nr | Till nr |
| 1-67 | Flygkamraterna i Inkariket | 2/1941 | 20/1942 |
| 67-168 | Flygkamraterna i Afrika | 21/1942 | 23/1944 |
| 73-89, 96-118 | Flygkamraterna i Afrika | Album | 1943 |
| 1-64 | Flygkamraterna i Atlantis | 24/1944 | 37/1945 |
| 65-79 | Flygkamraterna far till Nordpolen och Kanada | 38/1945 | 53/1945 |
Fältskärns berättelser
Parallellt kom de nationellt färgade serierna om Fältskärns berättelser (1942-44) i veckotidningen Levande livet, från Åhlén & Åkerlund. Den tecknade versionen av Fältskärns berättelser blev publicerad i Levande Livet från nr 10, 1942 till nr 35, 1944.
Omslag till Levande livet nr 12, 1942. ©Vilson
- Manus av Knut Bengtsson (signaturen Kåbeson) efter Zacharias Topelius romansvit. Serien blev publicerad först på helt uppslag i färg men blev från nr 31/1944 reducerad till tvåradig svartvit serie
| Fältskärns | berättelser | Levande | livet |
| Stripp nr | Titel | Från nr | Till nr |
| 1-31 | Konungens ring* | 10/1942 | 40/1942 |
| 32-43 | Svärdet och plogen* | 41/1942 | 52/1942 |
| 44-63 | Eld och vatten* | 1/1943 | 20/1943 |
| 64-81 | Rebell mot sin lycka | 21/1943 | 38/1943 |
| 82-89 | Häxan | 39/1943 | 48/1943 (ej 44, 46) |
| 90-95 | Majniemi slott | 49/1943 | 2/1944 |
| 96-108 | De blå | 3/1944 | 16/1944 (ej 4) |
| 109-119 | Flyktingen | 17/1944 | 27/1944 |
| 120-127 | Skuggan av ett namn | 28/1944 | 35/1944 |
* En urval av de tre första berättelserna gavs ut som Illustrerade klassiker nr 200 Riddaren och häxan (1969)
Göingehövdingen
Göingehövdingen (1942) gick i veckotidningen Allt, från Åhlén & Åkerlund.
- En serie i svartvitt. Manus av signaturen Geson efter C. Agust Cederborgs roman. Serien berör första hälften av romanen
| Göingehövdingen | Allt | ||
| Stripp nr | Titel | Från nr | Till nr |
| 1-25 | Göingehövdingen | 28/1942 | 51-52/1942 |
Tusen och en natt
Framförallt var det serien Tusen och en natt, som gick i Vecko-Revyn, som Bovil är ihågkommen för.
- Första episoden med Tusen och en natt var 2/3-sida, därefter helsida. En serie i färg
Publicering
| Tusen | och en natt | Vecko- | revyn |
| Stripp nr | Titel | Från nr | Till nr |
| 1-32 | Introduktion, och Sagan om Bedina den sköna danserskan | 16/1944 | 47/1944 |
| 1-31 | Tusen och en natt | Julalbum | 1945 |
| 33 -53 | Aladdin och den underbara lampan | 48/1944 | 15/1945 |
| 33-53 | Boken om Bovil | Minnesbok | 1992 |
| 54-85 | Berättelsen om Hassan från Bagdad och prinsessan från Wak-Wak-öarna | 16/1945 | 47/1945 |
| 54-85 | Berättelsen om Hassan från Bagdad och prinsessan från Wak-Wak-öarna* | Julalbum | 1946 |
| 86-117 | Sindbad Sjöfararen | 48/1945 | 27/1946 |
| 86-117 (ej 95) | Sindbad Sjöfararen | Julalbum | 1947 |
| 118 -127 | Sagan om Uns Alvadjud och vesirens dotter Saad | 28/1946 | 38/1946 |
| 128-143 | Ali-Baba och de fyrtio rövarna | 39/1946 | 2/1947 |
| 144-161 | Trollhästen | 3/1947 | 20/1947 |
| 162-206 | Prins Bedr Basim och prinsessan Djauhara | 21/1947 | 14/1948 |
| 207-230 | Prins Ahmed och fén Peribanu | 15/1948 | 38/1948 |
| 231-251 | Sagan om Saif-el-Muluk och Badiat-el-Djemal | 39/1948 | 8/1949 |
| 252-262 | Den late Abu Mohammed | 9/1949 | 19/1949 |
| 263 -268 | Hussein och Ayesha | 20/1949 | 25/1949 |
| 269-281 (ej 278) | Den sovande som blev väckt | 26/1949 | 37/1949 |
| 282-294 | Skoflickaren Maruf | 38/1949 | 50/1949 |
Under första halvan av 40-talet frilansade Bovil, och det gjorde han även när Tusen och en natt började i Vecko-Revyn 1944. Efter kriget skrev Bovil kontrakt med Åhlén & Åkerlund som ville ha hans serier.
Bovil var ytterligt noga med att hålla pressläggningstiderna och ville gärna ligga flera veckonummer före. Det var en av orsakerna till de goda relationerna han hade med förlagen.
Lucas Bonnier på Åhlén & Åkerlund föreslog en serie byggd på sångerskan Kristina Nilssons liv, men Bovil kände inte för idén. Bygdeserien Maj — flicka med melodi var en kompromiss som startade i Hela Världen. Men redan efter några veckor lämnade Bovil över serien till en annan tecknare.
Maj – flicka med melodi
Maj – flicka med melodi (1945) i Hela världen från Åhlén & Åkerlund. Bovil tecknade de första sidorna från nr 30/1945 till nr 37/1945.
- Manus av Sture Lönnerstrand. Helsida i tvåfärg (svart/röd)
| Stripp nr | Titel | Hela | Världen |
| Från nr | Till nr | ||
| 1-8 | Maj – flicka med melodi* | 30/1945 | 37/1945 |
* Bovil tecknade de första sidorna från nr 30/1945 till nr 37/1945
Harald Handfaste
Harald Handfaste (1946-47) gick i Året Runt.
- Helsida i färg. Manus av Arne Bornebusch
Kampen mot fogden von Dotzen
Harald Handfaste kämpar i Kolmårdsskogarna mot det utländska förtrycket, tillsammans med Vesslan, Bosse Enöga, Björnram och Lille Peder. Harald, Vesslan och Björnram blir tagna av den tyske fogden och hans män, och blir kastade i den fuktiga fängelsehålan.
Bosse Enöga svär att hämnas med hjälp av sina trogna. Jungfru Karin, som hittar i fogdeborgen, tar sig in till de fängslade, förklädd som en gråbrodermunk.
| Harald | Handfaste | Året | Runt |
| Stripp nr | Titel | Från nr | Till nr |
| 1-53 | Kampen mot fogden von Dotzen | 1/1946* | 15/1947 |
| 54-61 | Harald Handfaste och Engelbrekt | 16/1947 | 23/1947 |
* 1946 års årgång omfattade endast 38 nummer
Sinuhe egyptiern
Sinuhe — egyptiern (1950) gick i Året Runt.
- Manus av Carl Wästfelt efter Mika Waltaris roman. Serien anknyter till den första tredjedelen av romanen
| Året | Runt | ||
| Stripp nr | Titel | Från nr | Till nr |
| 1-35* | Sinuhe egyptiern | 24/1950 | 51-52/1950 |
* Sidor numrerade 12, 28-30 och 32-34 saknas i Året Runt
Teckningsstil
En inspirationskälla för Bovil som serietecknare var söndagsserien Blixt Gordon (Flash Gordon) av den jämnårige Alex Raymond. Den blev, liksom Fältskärns berättelser, också publicerad i veckotidningen Levande Livet, och Bovil sparade på Blixt Gordon-sidor.
Den stil de serierna var tecknade i kan beskrivas som realistisk, klassiskt lugn om än något heroisk. Alex Raymond bildade skola och var ett föredöme för många tecknare. Bovil tog starkt intryck men utvecklade sin egen stil mot mjukare sensualism och fantasifullare romantik.
Bovil arbetade mycket och fantasin var ett ständigt flödande källsprång. Han tecknade alltid med pensel och tusch, aldrig med ritstift. Och färgläggningen av serierna sköttes av förlaget efter hans anvisningar, med undantag av Flygkamraterna som han själv färglade.
Experimentserier
Viljan att göra något extra syns i Bovils publicerade serier, men också i experimentserier som inte kom till tryck, som formmässigt var avancerade för sin tid.
Åren före sin död experimenterade Bovil med en egen ny serieidé, som skulle skildra människans utveckling från urtid mot atomålder, och samtidigt förmedla en del av hans livsfilosofi.
Hans serieexperiment var formmässigt mycket avancerade för sin tid. Han laborerade med en friare sid- och bildkomposition som först ett decennium senare växte fram i USA och Frankrike. Ett bra exempel på det var serien Ask och Embla (1947), baserad på de nordiska gudasagorna. Bovil tecknade åtta provsidor, som för första gången blev publicerade i ”Boken om Bovil” (1992).
Boken om Bovil” (1992). ©Carlsen
| Gudasagan | Minnesbok | ||
| 8 sidor | Ask och Embla | Boken om Bovil | 1992 |
| Ett 30-tal avsnitt | Dag och Vara | ||
| 20 utkast | Dag och Liv |
Ask och Embla blev inte antagen för publicering, varför Bovil istället påbörjade en historisk serie i samarbete med författaren Gustav Sandgren, Dag och Vara (1948).
Det försöker rann ut i sanden, varpå Bovil gjorde en tredje experimentserie, Dag och Liv. Den skulle nu bli populärvetenskaplig i science-fiction-stil med huvudfigurerna Dag och Liv (1948). Men även detta försök fick avslag från förlaget.
Bovilgården
Bovil skapade också ett vackert hem med många ovanliga detaljer. När Bo Vilson flyttade från Stockholm med sin lilla familj 1942 väckte det uppståndelse i Torsby och framför allt i Utterbyn. Ett vackert och ovanligt timmerhus växte fram, Bovilgården, liknande en orkidé i potatislandet. I trädgården finns exempel på hans fantasi och konstnärliga förmåga.
Tack vare Bovils familj finns Bovilgården bevarad.
Bo Vilson var en av våra förnämsta serieskapare, och hans roll kunde ha blivit ännu större om han inte ryckts bort för tidigt. Tyvärr dog Bo Vilson redan 1949 sedan att hans hälsa försämrats efter en resa till Italien. Han avled i Utterby i december vid 39 års ålder.
Istället tog Bengt Olof Wennerberg, signaturen Bowen, över som tecknare av Tusen och en natt, som fortsatte i Vecko-Revyn till 1960.
Läs mer här
- Flygkamraterna
- Fältskärns berättelser
- Göingehövdingen
- Tusen och en natt
- Maj – flicka med melodi
- Harald Handfaste
- Sinuhe — egyptiern
- Besök i Bovilgården
- Försvarskort
Ett urval källor:
Björn Vilson: Boken om Bovil, Carlsen/if, 1992, ISBN 9151065479
Bovil.se
Seriesam
Bokförlaget Norlén och Slottner
Lambiek Comiclopedia
Seriewikin
Wikipedia