Tuff och Tuss – höjd över all kritik

Tuff och Tuss – en svensk serietidning höjd över all kritik, har tidigare varit publicerad i faksimilutgåvan av Tuff och Tuss nr 1, 1953, som medföljde den ordinarie utgåvan av Knasen nr 6, 2005.

Många talar om tidningen Tuff och Tuss med glitter i blick och beundran i röst, men för de flesta var det länge sedan någon höll ett exemplar i handen. Den anses vara en av de allra bästa serietidningar som gjorts i landet och här får ni se den.

Ett urval källor

Tuff och Tuss utgavs 1953 på en seriemarknaden som var i uppåtgående, men ifrågasatt. Serieförlaget, med den opinionskänsliga familjen Bonnier som ägare, ville ha en del av kakan, men så lite som möjligt av kritiken. Serier var dålig kultur, de kunde ha negativ inverkan på det uppväxande släktet, påverka språk, föda kriminalitet. Nu ville man skapa något som var höjt över all kritik, anlita författare och tecknare som var godkända av de tongivande förståsigpåarna.

Tuff och Tuss blev väl mottagen och väl köpt. De tidiga upplagorna låg inte långt under 100.000 och var resultatet av en intensiv marknadsföring, i främst dagstidningar. Många föräldrar nappade.

Tillbaka till toppen av sidan

---

Första numret

Nr 1. Januarinumret: För att vara riktigt korrekt så heter tidningen Tuff och Tuss och deras vänner. Omslaget är tecknat av Fritjof Pedersén, som blev stadigt anlitad till uppgiften under i stort sett tidningens hela existens. På omslagets insidor finns ett ”alfabete”, a till ö, illustrerat med i första hand djurfigurer, pedagogik från första sidan.

Redaktionen presenterar sig på sidan 4, åtta män och kvinnor stark.

Tillbaka till toppen av sidan

---

Innehållet

Tuff och Tuss

Den illustrerade berättelsen om taxen Tuff och katten Tuss börjar på sidan 5. Folkbildaren och lekfarbrorn Gösta Knutsson, som också var ansvarig utgivare för tidningen, skrev och Helga Henschen tecknade. Gestalterna var med om många vardagsäventyr de kommande åren och kan ha bott i Uppsala.

Figurerna är inte exklusiva för tidningen, samma år kom en bok ut, men förmodligen är de uttänkta inte allt för långt tillbaka i tiden.

Per Plexiglas är ytterligare en illustrerad liten berättelse, ”en pippiföljetong av farbror Olle”, Olle Eksell. Sedan följer en kändare farbror, Sven, Sven Jerring, som fått en kåserisida.

Tillbaka till toppen av sidan

---

Barna Hedenhös

Så börjar den första egentliga serien, Ur Barna Hedenhös liv och leverne, av Bertil Almqvist. Familjen Hedenhös hade funnits några år i album, men då inte som serie.

Nu får vi följa dem över åren i följetongsform.

Tillbaka till toppen av sidan

---

Jumbo

Nästa serie är Jumbo, Einar Norelius lilla blå elefant, med rötter i 30-talet. Han bor i en indisk djungel och blir retad av apor, hotad av tigrar och undersökt av forskningsresande.

Tillbaka till toppen av sidan

---

Teddy

Teddys äventyr är Rune Andréassons andra björn mellan Lille Brum och Bamse.

Den är inte heller ny för tidningen, den gavs ut som serie redan ett par år tidigare i ett eget album. Teddy och kumpanerna Skalman och Lasse fick färdas både runt jord och världsrymd.

Tillbaka till toppen av sidan

---

Olli

Olli av Nils Egerbrandt är tidningens fjärde ständiga serie, inte heller den ny, den fanns som dagsstripp i Dagens Nyheter, och färgsida i Året Runt från året innan.

Grönlänningen Olli, grannflickan Pova och isbjörnen Bobo är huvudaktörer.

Farbröderna Olle och Sven försvann under första året. Istället kom nu berättelser av Karl-Aage Schwartzkopf, som de om familjen Tuff-Tuff. Åke Lewerth illustrerade. Det gjorde han också till Britt G Hallqvists historier om Farbror Fille och hans Ford.

Tillbaka till toppen av sidan

---

Följa med sin tid

Att redaktionen ville vara alert och följa med utvecklingen visade man i julnumret första året, då ett par glasögon för att kunna se tredimensionellt medföljde tidningen. I ett utökat avsnitt reste Olli och Pova till månen, inte bara på höjden, utan även i djupet. 3-D var aktuellt i film och serier då och Egerbrandt bidrag var inte oävet.

Ett roligt gästspel var Inger och Lasse Sandbergs Landet med färg, illustrerad berättelse under 1955. Det året skrev Maria Gripe om detektiven Justus Kurr och maken Harald gjorde honom till klippdocka. Andra tillfälliga illustratörer var Ilon Wikland och Jan Afzelius.

Det var med småberättelser och illustrationer och pyssel det hände saker. Tuff och Tuss och serierna var en fast ryggrad och andra serier var sällsynta. Kalle Stropp av Thomas Funck och Nils Egerbrandt, gjorde dock sin seriedebut i nummer 5, 1955 igen svartvit bilaga. Den blev senare det året en av tidningen Blondies huvudnummer. Gunila Stierngranat hade ett gästspel med sin Ka och Kim i nr 1, 1955, den höll annars till i Vecko-Revyn.

Sandbergs återkom 1956 med några baksidesberättelser, som den om Den lilla flickan och den långa farbrorn. Mai Cederstrand gjorde en serie om tre katter och Jan Roswall om Fisken Fille.

Tillbaka till toppen av sidan

---

Svårare tider

Det syns stora orosmoln för tidningen under 1958. Upplagorna hade gått ner från dryga 60.000 året innan, till strax över 40.000. Tidningen bar sig men det var inte mer heller. Vad som dock var allvarligare, var att lämningstider inte hölls, inhemskt material av mångsysselsatta tecknare och författare har oftast det inbyggda problemet. Gösta Knutsson som var chefredaktör, arbetade inte på plats och höll i det hela.

Cirkus

Det blir bokstavligt talat Cirkus med Tuff och Tuss, så heter den nya tidning som kommer ut i januari 1959. Gösta Knutsson är borta som ansvarig utgivare och har ersatts av Bibi Langer. Olli är inte med och inte heller Jumbo. Tillkommit har TV-kändisen Andy Pandy från England med en sida och ett tiotal sidor av Cirkus Crabato, med text av Kristina Sand och bild av Einar Lagerwall. Rune Andréasson har gjort en kort fotoserie om TV-Nalle och omslaget är av Thorvald Sundbaum.

En ny tidning, inspirerad av TV och öppen för Europa. I det andra numret kommer det in en serie från det franska förlaget Le Lombard, Max och Listig – hare och räv. Nummer 4 ger kompensation åt Gösta Knutsson, han får in sin igelkott Pigge Lunk, illustrerad av Helga Henschen. Dock bara på två sidor. En sida får Onkel Fabian från holländska Toonder Studio. Teddy är nu med för sista gången. Stilenligt med en liten cirkuselefant. Han får en egen tidning till hösten.

Efter elva nummer försvinner tidningen, upplagan hade fortsatt att sjunka.

Tuff och Tuss var den första helsvenska serietidningen, ett genomtänkt strategiskt projekt. Den var även den första riktigt marknadsförda serietidningen och lär också ha varit först med en riktig läsarundersökning. I den vann Teddy, tätt följd av Olli. Men tidningen speglar också svårigheterna med en inhemsk kvalité, den kostar och den kan låta vänta på sig. Tuff och Tuss gav dock heder åt Serieförlaget och dess efterträdare.

Olle Dahllöf

Olles hörna

Tillbaka till toppen av sidan

---

Läs mer här

Fler serietidningar och andra seriepublikationer

Ett urval källor:
Seriesam
Seriewikin
Wikipedia