Jaktfalkarna (Jetpiloterna)

Jaktfalkarna (Les Chevaliers du Ciel, ung. ”Himlens riddare”, Tanguy et Laverdure), i Sverige även känd som Jetpiloterna, var en realistisk flygserie skapad av Jean-Michel Charlier (manusförfattare, även av västernserien Blueberry). Serien hette i original Michel Tanguy när den lanserades i Pilote.

Ett urval källor

Det utkom fem seriealbum på svenska med Jaktfalkarna/Jetpiloterna (1971-72). ©Semic
Det utkom fem seriealbum på svenska med Jaktfalkarna/Jetpiloterna (1971-72). ©Semic

Serien tecknades av Albert Uderzo, som också tecknade Asterix.

Albert Uderzo med en originalstripp med Oumpah-Pah. ©Editions-Albert-Rene

Albert Uderzo med en originalstripp med Oumpah-Pah. ©Editions-Albert-Rene

Teckningsstilen skiljer sig radikalt från den i Asterix, och Jaktfalkarna visar att Uderzo var en otroligt duktig tecknare.

Inledande sida i Jaktfalkarna nr 1 Radarspioner (1971). ©Dargaud
Inledande sida i Jaktfalkarna nr 1 Radarspioner (1971). ©Dargaud

Tanguy et Laverdue blev ursprungligen publicerad i serietidningen Pilote, som Charlier och Uderzo startade tillsammans med François Clauteaux (Reklamchef för L’Oréal), Raymond Joly (Presschef på Radio Luxemburg), Jean Hébrard och René Goscinny (manusförfattare på de fransk-belgiska serierna Lucky Luke, Asterix och Iznogoud).

Tanguy et Laverdue fanns med redan i tidningens första nummer 1959, och var tänkt att som tidningens huvudtitel konkurrera med Buck Danny (i Journal de Spirou) och Dan Cooper (i Journal Tintin), men den mest kända serien i Pilote blev istället Asterix.

Tillbaka till toppen av sidan


Handling

Michel Tanguy
Inledande sida i Jaktfalkarna nr 2 Sabotage i Mellanöstern (1971). ©Dargaud
Inledande sida i Jaktfalkarna nr 2 Sabotage i Mellanöstern (1971). ©Dargaud

Serien handlade om huvudfigurerna Michel Tanguy och Ernest Laverdure, två lätt tokiga Mirage-piloter i franska flygvapnet, som flög allt med vingar – och lite till. Inte mindre än 34 flygplansmodeller, inklusive två helikoptrar, styrs av Michel och Ernest under alla deras äventyr. I det nionde äventyret, De svarta änglarna (Les anges noirs), publicerat på svenska i Jaktfalkarna nr 3 (1972), försöker Tanguy ensam även flyga en Saab 35 Draken.

Tanguy sätter sig i Saab Draken på en sida ur Jaktfalkarna nr 3 De svarta änglarna (1972). ©Dargaud
Tanguy sätter sig i Saab Draken på en sida ur Jaktfalkarna nr 3 De svarta änglarna (1972), tecknad av Jijé. ©Dargaud

Tanguy är en klassisk hjältetyp – modig, rättrådig och intelligent, plikttrogen och allvarlig. I serien stiger han från löjtnant till major.

Tillbaka till toppen av sidan


Ernest Laverdure

Hans trofaste vän Laverdue, excentrisk och skrytsam, kan vara rätt impulsiv och klantig, och står för ett antal humoristiska inslag av slapstickkaraktär i serien.

Laverdue är dessutom en oförbätterlig kvinnojägare som ständigt försöker ragga upp nya kjoltyg och understundom balansera flera oberoende relationer samtidigt. Han är dock, även han, en väldigt skicklig pilot, som alltid är djärv och beslutsam under sina uppdrag. Och han visar sig vara en bra lagkamrat i svåra situationer.

I äventyren får de mäta sina krafter med spioner och sabotörer såväl på hemmaplan som i andra världsdelar. Ibland är de utlånade till andra länder, ibland ute på uppdrag av underrättelsekaraktär. Stundtals tenderar serien att bli politisk.

Inledande sida i Jaktfalkarna nr 3 De svarta änglarna (1972). ©Dargaud
Inledande sida i Jaktfalkarna nr 3 De svarta änglarna (1972), tecknad av Jijé. ©Dargaud

De svettas i öknen och djungeln och fryser i Arktis. Framför allt så flyger de, dödsföraktande, det franska flygvapnets välkända Mirageplan.

Från början var det tänkt att serien skulle haft ett större kollektiv av piloter som huvudpersoner, ungefär som Höken (Blackhawk), eller Blårockarna (Les Tuniques Bleues). På motsvarande sätt var västernserien Blueberry från början tänkt att handla om hela kollektivet Fort Navajo (som var det ursprungliga namnet på Blueberry).

Tillbaka till toppen av sidan


Publicering

Inledande sida i TV-serien Jetpiloterna nr 4 Uppdrag i Arktis (1972). ©Dargaud
Inledande sida i TV-serien Jetpiloterna nr 4 Uppdrag i Arktis (1972). ©Dargaud

Totalt har över trettio seriealbum utkommit på originalspråket franska, varav 25 album och ett specialalbum (1961-88) fram till Charliers död 1989. Det har senare utkommit fyra album skrivna av Jean-Claude Laidin med ett antal olika tecknare (2002-15), och därefter ännu fler äventyr med andra serieskapare.

Volym #31 och #32 är med manus av Patrice Buendia och Frédéric Zumbiehl (som är en före detta stridspilot) och tecknat av Sébastien Philippe. Volym #33 och #34 av samma serieskapare är på gränsen till science fiction, och #35 är första delen av en ny historia.

Tillbaka till toppen av sidan


Utgivningen på svenska

Inledande sida i TV-serien Jetpiloterna nr 5 I fiendens våld (1972), som var en fortsättning på Uppdrag i Arktis. ©Dargaud

Förlaget Semic utgav fem färgalbum av serien på svenska i början av 70-talet. Fyra av dem var tecknade av Uderzo, ett av Jijé. Nr 1–3 (1971-72) hade titeln Jaktfalkarna, och nr 4 och 5 (1972) fick heta Jetpiloterna. Namnbytet var med anledning av TV-serien Jetpiloterna (se nedan), baserad på samma figurer.

De två sista seriealbumen fick titeln TV-serien Jetpiloterna, och äldre album fick en banderoll med den nya titeln. ©Semic

De två sista seriealbumen fick titeln TV-serien Jetpiloterna, och äldre album fick en banderoll med den nya titeln. ©Semic

Albumen på svenska, med manus av Jean-Michel Charlier, utgivna av Semic Press, var:

  1. Radarspioner (1971), 4:e äventyret (L’escadrille des cigognes) tecknat av Albert Uderzo, ursprungligen publicerat 1964
  2. Sabotage i Mellanöstern (1971), 5:e äventyret (Mirage sur l’orient) tecknat av Uderzo, ursprungligen publicerat 1965
  3. De svarta änglarna (1972), 9:e äventyret (Les anges noirs) tecknat av Jijé, om än det står Uderzo i det svenska albumet. Albumet är i original ursprungligen publicerat 1968
  4. Uppdrag i Arktis (1972), 6:e äventyret (Canon Bleu ne répond plus) tecknat av Uderzo, ursprungligen publicerat 1966
  5. I fiendens våld (1972), 7:e äventyret (Cap Zéro) tecknat av Uderzo, ursprungligen publicerat 1967

Det dröjde sedan till början av 80-talet innan ett par nya episoder av Jaktfalkarna, tecknade av Jijé, blev översatta till svenska och publicerade i serietidningen SM Special, dock i svartvitt.

Den därefter lite bortglömda flygarserien Jaktfalkarna kommer nu, efter flera decennier, överraskande på svenska igen. År 2022 inleder Cobolt förlag en samlingsutgivning av serien, med avsikt att publicera från början i kronologisk ordning.

Omslag till Jaktfalkarna, samlade äventyr nr 1, Flygskolan. ©Cobolt

Omslag till Jaktfalkarna, samlade äventyr nr 1, Flygskolan. ©Cobolt

Tillbaka till toppen av sidan


Serieskapare

Den belgiske manusserieförfattaren Jean-Michel Charlier med den franske serietecknaren Albert Uderzo. Foto: Bernard Thouanel/Sygma
Den belgiske manusserieförfattaren Jean-Michel Charlier med den franske serietecknaren Albert Uderzo. Foto: Bernard Thouanel/Sygma
Manusförfattare

Jaktfalkarna skrevs av den enormt produktive Jean-Michel Charlier (1924-89) som var manusförfattare av de flesta äventyren. Charlier är mest känd för sin skapelse Blueberry (i original Lieutenant Blueberry), västernserien som startade några år senare (1963), tecknad av Jean Giraud.

Han hade några år innan tillkomsten av Jaktfalkarna, börjat samarbeta med (och varit manusförfattare åt) Victor Hubinon på Buck Danny (1947-79). Buck Danny handlade om en amerikansk stridspilot, och var publicerad i serietidningen Journal de Spirou (efter Charlier blev serien fortsatt producerad till 2008).

Ett dramatiskt uppslag ur Jetpiloterna nr 5 I fiendens våld (1972). ©Dargaud
Ett dramatiskt uppslag ur Jetpiloterna nr 5 I fiendens våld (1972). ©Dargaud

Charlier var själv utbildad pilot och arbetade som det ett år i början av 50-talet innan han fick fart på karriären som serieskapare.

Charlier fortsatte skriva manus till Jaktfalkarna fram till sin död, totalt 25 äventyr. Jean-Claude Laidin (f. 1949) skrev därefter manus till de sista fyra äventyren (#26-29).

Tillbaka till toppen av sidan


Serietecknare
Albert Uderzo vid ritbordet.​
Albert Uderzo vid ritbordet.

Albert Uderzo (1927-2020) var tecknare av de åtta första äventyren, och hade dessförinnan bland annat tecknat en fransk version av Biggles. Så även han hade knåpat med flygplan tidigare. Utöver Jaktfalkarna tecknade Uderzo Oumpa-Pa (Oumpah-Pah, 1958-62) och Asterix (från 1959). Han hoppade av Jaktfalkarna redan 1966 när världssuccén med Asterix blivit ett faktum.

Charlier och Jijé i den senares studio. I förgrunden har serieoriginal ur episoden Un DC. 8 a disparu (1973) från Tanguy et Lavendure
Charlier (t.v.) och Jijé (t.h.) i den senares studio. I förgrunden serieoriginal ur artonde äventyret, Un DC. 8 a disparu (1973), med Tanguy et Lavendure.

De flesta äventyren i serien (#9-22) tecknades av Joseph Gillain (1914-1980) under pseudonymen Jijé, som tecknade serien fram till sin död. Jijé är inte oäven men har inte riktigt samma komiska begåvning som Uderzo. Han var nog skickligare på actionscener än komik.

Tillbaka till toppen av sidan


Fler tecknare
Tanguy et Lavendure. ©Uderzo
Tanguy et Lavendure. ©Uderzo

Därefter kom det ytterligare några episoder med serien av andra tecknare.

  • Albert Uderzo (1959-67)
  • Jijé (1968-82)
  • Patrick Serres (#23-24, 1982-84)
  • Al Coutelis (#25, 1988)
  • Yvan Fernandez (#26, 2002) (#28, 2012) (#30, 2017)
  • Renaud Garreta (#27, 2005)
  • Frederic Toublanc (#29, 2015)
  • Julien Lepelletier (2015)
  • Matthieu Durand (2016-17)
  • Sebastien Philippe (#31-34, 2018-20)

Jean Giraud tecknade ett par sidor i album #8 (1967) Les pirates du ciel. Även Albert Uderzos bror Marcel Uderzo lär ha varit med på ett hörn under produktionen av album #8. Och Patrice Serres har medverkat på #20 (1981).

Flera kortare serier producerades av Charlier och Jijé till Super Pocket Pilote, som senare utkom i tyska serietidningen Zack. Dessa blev till viss del publicerade på svenska i SM Special, och är delvis samlade i albumserien.

Sedan Charliers död 1989 har det utkommit fyra album skrivna av Jean-Claude Laidin.

Album tecknade av Matthieu Durand (2016 och 2017) har utkommit vid sidan av huvudutgivningen.

Tillbaka till toppen av sidan


Radioteater

När Tanguy et Laverdue hade premiär 1959 blev den samtidigt parallellt lanserad som radioteater på Radio Luxemburg.

Tillbaka till toppen av sidan


TV-serier

Les Chevaliers du Ciel (1967-68), med Jacques Santi (Tanguy) och Christian Marin (Laverdure). ©TF1

Les Chevaliers du Ciel (1967-68), med Jacques Santi (Tanguy) och Christian Marin (Laverdure). ©TF1

1967-68 spelades det in totalt 26 episoder av TV-serien Les Chevaliers du Ciel (”Luftens riddare”), med undertiteln Les Aventures de Tanguy et Laverdure, med manus av Jean-Michel Charlier, om just Tanguy och Laverdure. Med ytterligare 13 episoder i svartvitt blev det sammanlagt 39 episoder. Huvudrollerna spelades av Jacques Santi (Tanguy) och Christian Marin (Laverdure).

Signaturmelodin i tv-serien sjöngs av Johnny Hallyday (1967). ©TF1/Philips

Den första säsongens 13 avsnitt sändes i svensk TV i början av 70-talet, med titeln Jetpiloterna. 

Omslag till Tanguy et Laverdure #14 (1970) Baroud sur le désert. ©Dargaud

Omslag till Tanguy et Laverdure #14 (1970) Baroud sur le désert, bearbetat efter lanseringen av tv-serien. ©Dargaud

Ett senare försök att göra en uppföljare gjordes 1988 under namnet Les nouveaux chevaliers du ciel, med nya skådespelare, den maskulina duon Christian Vadim (Tanguy) och Thierry Redler (Laverdure), förstärkt med Anne Teyssèdre (Julie Laverdure).

Tillbaka till toppen av sidan


Film

År 2005 kom även en spelfilm med titeln Les chevaliers du ciel, med Benoît Magimel (Capitaine Antoine) och Clovis Cornillac (Capitaine Sébastien) i huvudrollerna, baserad på den gamla tv-serien. Här heter alltså huvudpersonerna inte längre Tanguy och Laverdure.

Tillbaka till toppen av sidan


Kuriosa

The Knights of the Sky, Tanguy and Laverdure.

The Knights of the Sky, Tanguy and Laverdure.

  • Laverdure sägs ha lånat sitt utseende från Albert Uderzo själv
  • I Tyskland (i Zack) fick Laverdure heta Dupont
  • I Danmark och Norge fick Tanguy och Laverdure, till en början (i Fart og tempo och Tempo), heta Max Tailer och Smack
  • I Storbritannien fick serien titeln The Flying Furies i tidningen Lion med Tanguy och Laverdure namngivna som Jim Power och Terry Madden (även om de fick behålla sina namn i en senare samlingsutgåva av #11-12)

Tillbaka till toppen av sidan


Fler serietidningar och andra seriepublikationer

Ett urval källor:
Peter Nilsson: Jean-Michel Charlier, artikel i Bild & Bubbla nr 2, 2000 (nr 149 från start), Seriefrämjandet, ISSN 0347-7096
Seriesam
Dargaud.com
Kulturbilagan
Actua BD
La mémoire de Pilote
Grand Comics Database
Seriewikin
Wikipedia

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.