”Våra serietecknerskor — första delen” (2019) från SerieZonen var en bok av Olle Dahllöf som tillkom efter att ett föredrag 2017 skapade intresse för ämnet.
Omslagets baksida
Johanna Koljonen skriver om ”Våra serietecknerskor”:
Idag kan Sverige skryta med en lång och varierad lista över namnkunniga kvinnliga serieskapare: Liv Strömquist, Åsa Grennvall och Lena Ackebo är bara några få namn. Men hur ser det ut i historien? Seriekännaren Olle Dahllöf gör här ett imponerande djupdyk i den svenska seriehistorien för att lyfta fram de banbrytande föregångarna till dagens storheter.
”Sverige har idag ett urstarkt fält kvinnliga serieskapare, men vem visste att svensk seriehistoria börjar med en kvinna år 1887? I denna volym lyfts både kända illustratörers seriekarriärer och annars bortglömda konstnärsnamn äntligen fram. Bilderna håller, också när humorn i stripparna ibland åldrats till obegriplighet — och när äventyrsserierna kommer in är skatterna också läsvärda. En introduktion som ger mersmak!”
Invik
Olle Dahllöf på omslagets främre invik:
Idag finns det många serietecknerskor i landet och de blir fler och fler. Men hur ser den äldre seriehistorien ut? Svenska Serieakademin har börjat visa stort intresse för det.
En inspiration har varit ett föredrag jag höll på akademifesten 2017 om en period i Dagens Nyheters utgåvor på söndagar under 1930- och 40-talen då ett flertal kvinnor, ofta en majoritet, bidrog med tecknade serier. Att Jenny Nyström var tidig, redan 1888 gjorde hon en tydlig serie, var känt. Men hon var inte ensam. Ottilia Adelborg var också aktiv vid den tiden och ganska långt framåt. Gunila Stierngranat tecknade serier under årtionden kring mitten av 1900-talet och i olika genrer. Signaturen Gobi sig vid den tiden ett namn internationellt.
Historiens Saharaöken brukar lägga sand över manliga tecknare, men i ännu högre grad över kvinnliga. Boken vill ge de senare en rättvis uppmärksamhet. Tecknerskor med rötter i landet har varit många och flera har kommit från andra nordiska länder. Boken börjar 1887 och stannar kring 1970. Det finns grund för flera delar till.
Förord
Idén till en bok om kvinnliga svenska serietecknare kom sista dagen i september 2017. Svenska Serieakademin hade sin årliga middag i anknytning till bokmässan i Göteborg. Jag höll ett föredrag om de kvinnliga tecknare som medarbetade i Dagens Nyheters söndagsdel “För de unga och de yngsta”. Den ingick i söndagsbilagan under 1920- och 30-talen. Särskilt Mollie Faustman lyftes fram.
Föredraget väckte stort intresse hos de kvinnliga medlemmarna av akademin, som börjar närma sig hälften av våra aderton. Mycket var okänt och värt att veta mera om. Den följande diskussionen utmynnade i ett beslut att försöka göra en bok om våra kvinnliga serietecknare. Jag fick uppdraget och Linda Tranquist erbjöd sig att hjälpa till.
Den svenska seriehistorien har oftast bestått av män, men ibland har kvinnorna väl kunnat utmana dem. En del arbete där kvinnors serieskapande lyfts fram har redan gjorts. 2014 i Malmö i ett samarbete mellan akademin och Svenskt Seriearkiv visades en utställning med tecknerskorna med signaturerna Gunila S och Gobi.
Berättande bilder
Litteraturvetaren Helena Magnusson skrev en avhandling som hette Berättande bilder 2005 och den har varit synnerligen viktig för framlyftande av de kvinnliga tecknarna. Helena Magnusson fick ett välförtjänt pris av Svenska Serieakademin 2016.
Hennes bok har sitt fokus på barnserier och där har majoriteten av de kvinnliga tecknarna varit verksamma. Det har varit i jultidningar och barntidningar i första hand. För att hitta serier som riktar sig till en vuxnare publik får man gå till veckotidningar. Gör man det så ser man snart hur viktigt förlaget Åhlén & Åkerlund och familjen Bonnier har varit under åren med att ge plattformar åt tecknerskor.
Det har inte bara varit tidningar som VeckoRevyn och Husmodern utan också Folkskolans Barntidning och Dagens Nyheter. Det har också känts viktigt att ta fram olika tidningsmedier för att inte minst kunna visa bredden på tecknerskor med fler namn.
Avgränsningar
Vid en överblick av materialet kändes det nödvändigt att göra en avgränsning i tid och låta en första översikt stanna vid 1970. Åren före visar en nedgång i verksamhet av tecknerskor och en tydligare uppgång börjar ses under 1980-talet.
En annan avgränsning eller snarare undvikande av den är att ta med så många som möjligt som serietecknerskor. Elsa Beskow, Maj Lindman, Helga Henschen och Ann Margret Dahlquist-Ljungberg exempelvis har varit verksamma främst som illustratörer, men har gjort några serier vardera och har därför kommit med.
En sida med ’Den lustiga kameran’. Serien blev samlad och utgiven i serietidningen Barnens Bästa nr 4, 1961. Teckningar av Helga Henschen.
En del tecknerskor, som dessutom har kommit ut med enskilda album och böcker, har det varit svårt att hitta biografiska data kring och det kan ju visa på ett osynliggörande. Vi har också velat ge mera substans genom att ta med ett helt arbete, inte minst i en ovanlig genre.
När det gäller det verk som tagits med i boken, Ulla van Rooys Gustav Vasa, så har redaktionen sökt hitta copyrighten. Vi har haft en dialog med dottern Madeleine och hon har berättat att förlaget C.G. Carlén överlämnat rättigheterna till Ulla, som lämnat vidare till sin syster Marja och de har därefter hamnat hos Marjas son Knut. Han är avliden och där upphör spåret. Madeleine tycker publicering är önskvärd och redaktionen handlar i god tro.
Medverkande
Ett flertal personer har varit medverkande vid framtagandet av boken. Linda Tranquist har gjort korrekturläsning i ett tidigt stadium. Hon har kommit med forslag om olika publikationer och har lämnat material rörande Ann Margret Dahlquist-Ljungberg.
Anders Andersson har hittat tämligen okända teckerskor i sin rika samling och har också bidragit med viktiga utlånanden. Åsa Henningsson vid Carolina Rediviva har smidigt tagit fram äldre volymer av album och tidningar. Min hustru Åsa har jag bollat inriktningar och formuleringar med.
David Haglund har gjort senare korrekturläsningar och likaså Christer Larsson, som tidigt visat intresse för projektet och kommit med utvecklande idéer. Han är tillsammans med Harri Saarela ägare av förlaget. Jonas Anderson har också varit intresserad och är en designmästare.
Olle Dahllöf
Innehåll
- Jultidningarna
- Barntidningarna
- Dagstidningarna
- Veckotidningarna
- Gustav Vasas ungdom och äventyr i Dalarna
Jultidningarna
- Ottilia Adelborg
- Jenny Nyström
- Ruth Milles
- Elsa Beskow
- Maj Lindman
Kyrkliga och värdsliga organisationer gav gärna ut speciella tidningar till jul. De var populära i hemmen. Julstämning var tidig, 1906, och ges ut fortfarande.
När Lars Anders och hans käring kom till sta’n för att köpa väv. Teckningar av Ruth Milles (ursprungligen Anderson, 1873-1941).
Olika jultidningar var den första plattformen för serietecknerskor. Det var redan kring 1890 och de skulle bli viktiga under kommande årtionden.
I Julqvällen från Publicistklubben var Jenny Nyström med 1888 och hennes serie hette Lillans julklapp. Snöflingan började ges ut 1890 och Ottilia Adelborg bidrog ett flertal gånger.
Jultomten inleddes året efter och hade en lärarkoppling. I den återfinnes Ottilia Adelborg, Elsa Beskow och Jenny Nyström.
Tre lurande micklar. Teckningar av Jenny Nyström (1854-1946).
Julklappen hade Folkskolans Barntidning bakom sig och var också den en jultidning som publicerade de flesta tecknerskorna. Ottilia Adelborg, Elin Westman, Jenny Nyström, Maja Söderlund, Ester Gill, Märta von Post, Kerstin Frykstrand och Ingrid Vang Nyman var med och det från 1890- till 1940-tal. Ottilia Adelborg tecknade även åt Julbocken liksom Ingrid Vang Nyman. Nämnas kan också Julklockan och Barnens julrosor.
Sveriges vår nr 27, 1944. Omslag av Kerstin Frykstrand (1901-97).
Barntidningarna
- Mollie Faustman
- Maja Synnergren
- Ester Gill
- Helfrid Selldin
- Birgitta Lilliehöök
Härnäst efter jultidningar blev barntidningar en plattform för serier för barn av kvinnliga tecknare. Skolan har under åren varit ett viktigt forum där tidningar delats ut gratis eller prenumerationer formedlats.
Folkskolans Barntidning
Tidningen startades 1892 av en lärarorganisation. 1930 övertogs den av Åhlén & Åkerlund och 1950 blev namnet Kamratposten. Den kostade i form av prenumeration som förmedlades av lärare. Tidningen var självständig från förlagets övriga produkter.
En stor mängd kvinnliga tecknare bidrog under åren. Framförallt från 1910- till 1940-tal. Ett dussin av de med enskilda biografier i denna bok var med. Gunila Stierngranat, Ester Gill och Maja Synnergren över flera årtionden. Gobi, Lucie Lundberg och Kerstin Frykstrand för att nämna andra var med under kortare tid men var välpublicerade.
Så fanns ett dussin tecknerskor till som inte var lika stora namn eller brett publicerade: Stina Bromé, Ingegärd Montgomery, Maria Olofsson, Beate Wiesner och Ingrid Wallerström. Här finner vi också de som var med tidigast i Folkskolans Barntidning. Rosa Nordenskiöld och Maja Söderlund gjorde serier redan på 1910-talet. Ann Margret Ljungberg, som i första hand inte är känd som serietecknerska, gjorde ett kort inhopp 1943.
De kvinnliga bidragen är många under 1940-talet, men få därefter. I början med Kamratposten i det tidiga 1950-talet har vi Gunila Stierngranat, Kerstin Pawlo och Lucie Lundberg, sedan blir det ganska tomt på serietecknerskor ett tag. Men omslag och illustrationer görs av exempelvis Rita Rapp och Kerstin Thorvall efter namnbytet.
Sveriges vår
Sveriges vår nr 19, 1951. Omslag av Kerstin Frykstrand.
Sveriges vår blev gratisutdelad i skolor. Den kom ut mellan 1908 och 1970 och bakom stod Ungdomens Nykterhetsförbund. Den var uppsalabaserad och gavs ut av Lindblads förlag. Tidningen innehöll serier redan från början, men de kvinnliga tecknarnas stora tid var 1930- till 1950-tal.
Där hittar man Maja Synnergren, Helfrid Selldin, Kerstin Frykstrand, Ingrid Bergman och Märta von Post. Andra namn är Eva Andersson, Brita Ellström, Else Marie Brag och Ase Schiöler-Tiegs.
Lindblads förlag gav också ut album med tidningens serier. Så kom Tott och Tullan av Helfrid Selldin, Knall och Kula där Maja Synnergren medarbetade och Lasse tänker flyga av Brita Ellström.
Lyckoslanten
Lyckoslanten nr 3, 1942.
Lyckoslanten startade 1926 och gavs ut av en sparbanksorganisation. Den har delats ut i skolorna.
Tänker man på serier så dyker Spara och Slösa upp. Birgitta Lilliehöök gjorde denna klassiska serie som handlar om två flickors förhållande till pengar och sparande. Serien var med från första numret och upphörde inte förrän 1963.
Spara och Slösa ur nr 1, 1926. Teckningar av Birgitta Lilliehöök (1899-1990).
Så mycket utrymme för andra tecknerskor gavs inte men Kerstin Frykstrand glimtade till och Mollie Faustman likaså.
Dagstidningarna
- Gunila Stierngranat
- Kerstin Frykstrand
- Eva Billow
- Ingrid Bergman, Margit Dahl, Lena Åkerbladh, Ruth Laitinen
- Gobi (Margareta Lindén)
Dagens Nyheter
Tidningen hade en särställning vad gäller serietecknerskor. Det var på 1920- och 1930-talen. Då fanns en separat söndagsbilaga och i den speciella barnsidor under titeln ”För de unga och de yngsta”. Den var med från januari 1926 till september 1939 och i den kunde kvinnliga tecknare mäta sig med manliga när det gäller bidrag.
Det började inte där i och för sig. Mollie Faustman inledde sin långa tid med DN redan 1922 och Ester Gill var också tidig. Men sedan blev de många. Gobi tecknade Tyra och Lena Akerbladhs Stumpan besökte världen. Ingrid Bergman, Hedvig Rosendahl, Maja Synnergren och Margit Linden tecknade. Brita Elmgren var bara runt nio år när hon kom med. Illustrerade gjorde bland andra Gunila Stierngranat, Malin Ödmann och Gunlög Engberg.
Rubriken var med sista gången den 3 september 1939 sedan blev tiderna för allvarliga med ett krigsutbrott. Innehållet på de tidigare avgränsade sidorna ändrades inte så snabbt, tecknerskor var med ett tag till, men i mindre grad. Mollie Faustman gjorde sin Tuttan och Putte fram till 1947.
Tuttan och Putte ur Dagens Nyheter 3 januari 1926. Teckningar av Mollie Faustman (1883-1966).
Stockholms-Tidningen
Stockholmstidningen hade sina tecknerskor, inte så många och inte så mycket, men över längre tid. Ottilia Adelborg på 1910-talet och Lucie Lundberg runt 1950. Dessemellan Ester Gill och Margit Broberg.
Morgon-Tidningen
Ingrid Vang Nyman hade med sin Petronella under 1946.
Svenska Dagbladet med flera
Mumintrollen av Tove Jansson gick ut som syndikatserie. I Svenska Dagbladet gick den och i Upsala Nya Tidning för att nämna några.
Veckotidningarna
- Lucie Lundberg
- Tove Jansson
- Ann Margret Dahlquist-Ljungberg
- Ingrid Vang Nyman
- Helga Henschen
- Ulla van Rooy
- Gerd Miller
- Rita Rapp
- Lena Svedberg
Tidningar med serier i kom ut veckovis redan i slutet av 1800-talet, men under det tidiga 1920-talet ökar de i antal och behöver inhemska serier. Under de kommande årtiondena är det framförallt ett förlag, Åhlén & Åkerlund, som använder kvinnliga tecknare i tydlig utsträckning. Det är nu inte enbart barnserier utan man vänder sig också till en vuxnare publik.
Allt för Alla
Tidningen startade 1912 och fanns i 20 år. Gunila Sticrngranat gjorde ett flertal serier åt tidningen från 1920-talet. De kunde heta Lasseman och hans vänner eller Fru Äppelkvist och hennes 4. En annan medarbeterska var Maria Olofsson.
Vårt Hem
Även Vårt Hem började ges ut 1912 och fick 1932 ta emot Allt for Alla som då upphörde. Gunila Stierngranat var den ledande tecknerskan med sin Snövit och en version av Prinsen och tiggargossen. Det var på 1940-talet, men redan i början av 1920-talet har vi Stella Falkner med Rut och Prick.
Året Runt
Året Runt, startad 1946, får i sin tur ta emot Vårt Hem. Runt 1950 gör den välkända illustratören Rita Rapp serien Pudeln Putte till Gösta Knutssons manus.
Husmodern
Omslag till seriehäfte med Elvira Nyckelpiga från 1952. Första utgåvan med Elvira Nyckelpiga utkom 1948. ©Åhlén&Åkerlund
Husmodern publicerades från 1917 och kom så småningom till Åhlén & Åkerlund. Vi möter nu flera tecknerskor. Lucie Lundberg gör i många år Elvira Nyckelpiga. Lisa vill till filmen görs av Gunila Stierngranat och även Gobi riktar sig till annan åldersgrupp med Pian.
Vecko Revyn
Första året var 1935. Gerd Miller tecknade Flygvärdinnan Eva i slutet av 1940-talet och flera andra serier i början av årtiondet efter. Gunila Stierngranat hade med Ka och Kim under flera år på 1950-talet.
Bildjournalen
Tidningen bytte i princip namn från Filmjournalen 1954 och fick ett bredare upplägg. Gobi tecknade Topsy.
SE
SE var en utpräglad bildtidning och innehöll obetydligt med serier under åren. Vid slutet av 1950-talet hade Gobi med sina enrutors skämtteckningar med vackra, gärna ekivoka damer.
Svenska Journalen
En veckotidning med kristna förtecken och där fanns länge Eva Billows serie om Kajsa och Snurran och även ibland en barnserie av Karin Gunnarsson.
Hela Världen
Tidningen, startad 1928, var väldigt speciell. Den har inte med några svenska tecknerskor, men kan ändå förtjäna att nämnas. Under första hälften av 1940-talet, under kriget och lite till var Hela världen skådebana för kompetenta seriehjöltinnor frÂn USA.
Sheena, en djungeldrottning, var med från sin början och gick i två omgångar. Serien skapades av Will Eisner 1937 och tecknades av Mort Meskin och Bob Powell. Sheena blev snabbt en legend och kom tidigt till Sverige
Babs, hette hemma Connie, och var både elegant och modig. Hon drog sig inte för att fara ut i rymden. Hon var föreslagen som symbol för amerikansk kvinnorörelse i konkurrens med Wonder Woman. Frank Godwin hette upphovsmannen och han gav sin Connie efternamnet Kurridge. Serien började 1927
Flygarflickan har som namnet visar luften som element och visade mod och rådighet vid spakarna. Russell Keaton startade serien 1939 som hemma hette Flyin’ Jenny och den gjordes en period av tecknerskan Gladys Parker
Svarta Masken, Miss Fury skrevs och tecknades av Tarpe Mills och var därmed den enda av dessa amerikanska serier som gjorts helt av en kvinna. Den startade 1941 och Svarta Masken bekämpade gärna nazister
Gustav Vasas ungdom och äventyr i Dalarna
Gustav Vasas ungdom och äventyr i Dalarna var en historisk äventyrsserie av Ulla van Rooy utgiven på C-G Carléns förlag 1960. Serien blev repriserad i”Våra serietecknerskor” (2019) av Olle Dahllöf.
Fakta
- Titel: Våra serietecknerskor – första delen
- Förlag: SerieZonen
- Författare: Olle Dahllöf
- Utgivningsår: 2019
- Format: 21×21 cm
- Omfång: 92 sidor exkl omslag
- Bindning: limbunden
- ISBN: 978-91-519-0951-6
Ett urval källor:
Libris – Våra serietecknerskor