Artikeln ”1953 – ett händelserikt år” har tidigare varit publicerad i Fantomen den inbundna årgången 1953, del 2 (2005).
1953 är ett händelserikt år. I februari drabbas Holland av en översvämningskatastrof av gigantiska mått. Havet spolar bort vallar och dammar och orsakar skador för miljarder. Mer än 1500 människor omkommer. Hjälp kommer från hela världen och Sverige drar sitt strå till stacken.
Borta i Moskva dör Josef Stalin och det kalla kriget tinar upp under ett par år. Svenske Dag Hammarskjöld blir hela FN:s generalsekreterare och inte nog med det, Sverige vinner sitt första världsmästerskap i ishockey. Man besegrar Västtyskland i finalen.
Fighting Face på Sven Tumba 1953, som just vunnit sin och Sveriges första VM-titel i ishockey genom att i finalen klå Västtyskland. Sven Tumba hette då fortfarande Sven Johansson. ©Serieförlaget
I resten av världen når Hilary och Tensing toppen på Mount Everest och det brittiska imperiet lever. En av imperiets främsta litterära företrädare, agenten James Bond, kommer dessutom i den första boken, Casino Royale detta år.
Casino Royale, den första romanen av den brittiske författaren Ian Fleming, och den första James Bond-boken (1953). Det utkom ytterligare elva romaner och två novellsamlingar av Fleming de kommande åren. ©Jonathan Cape
Filmerna
Det är ett bra år för filmgående barn. Det stora äventyret av Arne Sucksdorff handlar om svensk natur med rävar, lodjur och en utter i huvudrollerna.
En film som ger spänning för hela slanten (75 öre) är Mästerdetektiven och Rasmus. Alla tiders 91:an Karlsson heter 1953 års 91:an-film.
Från farbror Disneys ateljéer i Hollywood kommer Peter Pan till landet och i biografernas biljettluckor delar man ut gröna pappershattar med röd pappersfjäder.
Peter Pan gör formidabel succé och det blir även serietidningar med ”den evige pojken” – två B-nummer till Kalle Anka & Co kommer ut det här året, Peter Pan samt Kalle Anka & Peter Pan. Och nog gick det en radioföljetong med.
Radio och godis
Hösten 1953 börjar ett riktigt bra radioprogram för barn. Det heter Snurran och sänds på söndagar. Gösta Knutsson är lekfarbror. Morfar Gingko (med mormor) är ett stående inslag.
Klas Klättermus och de andra djuren i Hackebackeskogen (1954) av Thorbjörn Egner. ©BonnierCarlsen
Rymdpirater härjar i programmet och Klas Klättermus heter en lustig fyr från Norge som får debut i Snurran. Några år senare kommer det också en film om Klas och hans vänner i Hackehackeskogen.
Coca-Cola-förbudet (!) upphörde 1953. Årets julklapp tyckte säkert många. ©Coca-Cola Co.
Ett viktigt tillbehör då man går på bio eller lyssnar på radio är godis. Coca-Cola får licens 1953 efter att ha varit förbjuden. Dajm och Ahlgrens bilar kunde man börja mumsa på detta år – och så finns det ett svårtuggat Fantomen-tuggummi. Ett tidigt bubbelgum. Rosa.
Två andra njutningsmedel för det uppväxande släktet som blev tillgängliga år 1953 – Dajm och Ahlgrens bilar. ©Marabou/Cloetta
Serietidningar
Det blir ett turbulent år för serietidningarna – nio kommer och fem försvinner. De nya är Prärieserier i checkhäfteformat, Texas, Min Melodis Hjärtebibliotek samt Mästerkatten, som är konturstansad. Alla dessa tidningar kom från Press och Publicity.
Två kommer från det lilla Beliförlaget – Juniormagasinet och Allan Kämpe. Den senare gavs bara ut under 1953.
Serieförlaget startar tre nya titlar: Tom Mix, Dick vid Radiopolisen (även den i checkhäftesformat) och den berömda Tuff och Tuss, som har kallats landets bästa barntidning.
Försvinner gör Karl-Alfred, Stjärnbragder, Allan Kämpe, Buffalo Bill och Hopalong Cassidy. De två senare från Serieförlaget. En viss kompensation har förlaget i Världsdeckaren, ett litet magasin med noveller av berömda författare i genren.
Marsnumret 1953 av Världsdeckaren. Ellery Queen’s Mystery Magazine. ©Serieförlaget
Stockholm jubilerar
Stockholm påstod sig fylla 700 år 1953 och bland annat kom Stockholmstidningen ut med ett speciellt hyllningsnummer, Stockholmens Tijdender – med en del kul seriestrippar: Ekenskisen av Bertila (Bertil Almqvist) påminner starkt om hans succé Barna Hedenhös, och Plåtmannen av Poul Ströyer, enligt egen utsago den enda serie han gjort.
Olle Dahllöf
Artikeln har tidigare varit publicerad i Fantomen den inbundna årgången 1953, del 2 (2005). ©Egmont
Ett urval källor:
Libris
DN-arkivet