Denna text är en bearbetning av en text tidigare publicerad på den tyska webbplatsen Duckipedia.
Carl Barks tecknade ofta tiosidiga berättelser, som inledde Kalle Anka & C:o när jag var barn (i original var det i Walt Disney Comics and Stories). Han skapade också många längre berättelser (i original vanligen i Four Color Comics, s.k. ’One Shots’), som förekom på svenska bland annat i Walt Disney’s serier. Hans berättarteknik kunde dock skilja sig något mellan korta och långa historier.
Carl Barks berättarteknik, del I
Barks tidiga långa berättelser handlade ofta om traumatiska upplevelser som kunde vara mörka, om än något upplättade med humor. De tiosidorna berättelserna tenderade å andra sidan att ha något överdrivna våldsskildringar, men mycket roligare.
Figurernas karaktärer
Generellt märks det att Barks hämtade inspiration till sina berättelser ur seriefigurerna själva, inte minst genom att deras mest framträdande egenskaper lätt kom i konflikt.
- Kalle Anka (Donald Duck) har ofta otur och är snarstucken
- Farbror Joakim (Uncle Scrooge) är snålheten själv
- Alexander Lukas (Gladstone Gander) har inte bara tur, utan är dessutom skrytsam
- Och Kajsa Anka (Daisy Duck) har sina höga krav
Figurerna harmoniserade alltså inte med varandra, vilket gav material till otaliga historier som inte bara fyllde de tiosidiga berättelserna, utan även bidrog till de långa äventyrsberättelserna.
Många äventyrsberättelser utvecklades ur vardagliga situationer.
Voodoo Hoodoo
Under Barks klassiska fas (från slutet av 40-talet till mitten av 50-talet) började gränserna suddas ut.
Skräckhistorier som ”Kalle Anka och voodoo-doktorns hämnd” (Donald Duck in ’Voodoo Hoodoo’) innehöll också komiska sekvenser, som när zombien Bombie vann ett stort kontantpris på radion för att han, genom att tiga, kunde svara korrekt på programledarens frågor.
Nationalhjälten
Men även några tiosidiga historier kunde innehålla allvarliga teman, som ”Nationalhjälten” (The Runaway Train), ursprungligen publicerad i Walt Disney’s Comics and Stories #195 (1956).
Om våld förekom så fick seriefigurerna vanligtvis inte en skråma.
Brevet till jultomten
Ibland överdrev Barks komedin in absurdum, som i ”Brevet till jultomten” (Letter To Santa, 1949).
Kalle Anka på Grönland
I exempelvis ”Kalle Anka på Grönland” (Luck of the North, 1949) eskalerar konflikten mellan Kalle och Alexander. Först genom att Kalle förfalskar en skattkarta för att locka Alexander till Ishavet, och därefter genom att Kalle får sådana samvetskval att historien kommer i rullning.
Resan till Atlantis
I ”Resan till Atlantis” (The Secret of Atlantis, 1954) leder den vardagliga konflikten mellan Kalle och Farbror Joakim om betalning till Kalle, till slut till upptäckten av Atlantis.
Tralla La
Farbror Joakims nervdroppar, som han behöver eftersom affärslivet är så stressigt, leder nästan till förstörelsen i ”På rymmen från rikedomarna” (Tralla La, 1954).
Barks placerade sina seriefigurer i en mängd olika miljöer och visade hur deras vardagliga problem provocerade fram den ena komiskt hårresande situationen efter den andra.
Det hörde därför ofta till berättelserna att figurerna inte nådde önskad framgång i enlighet med sina karaktärsdrag. Det fanns inte heller någon inlärningseffekt.
Farbror Joakim och pengakällan
Om Farbror Joakim i ”Farbror Joakim och pengakällan” (The Money Well, 1958) nästan förlorar sina pengar till Björnligan (Beagle Boys) bara för att han är för snål för att köpa en ny binokel, är han i nästa berättelse lika snål som alltid.
Ghost of the Grotto
I många Barks-berättelser använder också ankorna allt mer absurda knep för att rädda sig själva ur extremt svåra situationer.
Exempelvis när Kalle Anka i ”Spöket i grottan” (Ghost of the Grotto) tävlar mot den svärdsvingande riddaren med en mus och en burk myggspray, så tror en av brorsönerna att bara Kalle kan få till något så galet.
Sheriff of Bullet Valley
I samma veva låter Barks i ”Sheriffen i Kuliga Dalen” (Sheriff of Bullet Valley) Kalle förvandla ”Blacksnake McDirt” till en jojo.
Only a Poor Old Man
Och Farbror Joakim besegrar Björnligan genom att, till skillnad från dem, kunna bada i sina pengar.
LÄS MER HÄR
- Carl Barks
- Barks första serie
- Carl Barks första Kalle Anka
- Carl Buettner tecknade omslagen
- Barks första korta Kalle Anka
- Carl Barks enda Musse Pigg-historia
- Barks tecknade Andy Panda
- Bruno Björn och Benny Burro (Barney Bear and Benny Burro)
- Barks tecknade Happy Hound (eg. Droopy)
- Carl Barks tecknade Pelle Gris
- Farbror Joakim 75 år
- De bästa Disney-serierna
- Carl Barks berättarteknik, del I
- Vem skapade Kalle Anka?
Ett urval källor:
Carl Barks – the Good artist (FB-grupp)
Inducks.org