Serietidningen Serierevy (1972), från Stobys förlag i Malmö, var en udda fågel på den svenska seriemarknaden, som utkom med endast tre nummer.
Serierevy, med underrubriken ”Illustrerad underhållare för barn och vuxna”, utkom först med två nummer i stort format (något mindre än tabloid). Tidningen var då på 24 sidor, tryckt på tidningspapper snarlikt kvällspress, och innehöll många olika serier, såväl humor som äventyr.
Därefter utkom ett 84 sidor långt tredje nummer i sedvanligt serietidningsformat, Serierevy nr 3, 1972, med en enda serie, En världsomsegling under havet, en serieversion av Jules Vernes äventyrsroman.
Signaturen Stoby är angiven som serieskapare till många av serierna i Serierevy. Men innehållet var framförallt gamla jugoslaviska serier av andra serieskapare. Inte minst äventyrsserierna, men även någon av de humoristiska serierna hade jugoslavisk bakgrund. Andra återigen kan varit tecknade av serieskapare i Rolf Kaukas serieimperium (tänk Fix och Foxi).
Översättningen av serierna, och den svenska texten, är inte den bästa. Och maskintextningen bidrar inte heller till att göra läsningen behaglig.
Hadzi Murat
Det var dock inte första gången jugoslaviska serier blev publicerade på svenska. Redan i Veckans serier (1942-43) kunde vi läsa serien Hadzi Murat (Hadži Murat, i nr 8-14/42 och 1-11/43) av den serbiske serietecknaren Konstantin Kuznetzow (Kuznjecov, 1863-1936). Serien började i juni 1942 veckotidningen Allt (för alla denna vecka) från Åhlén & Åkerlund, och fortsatte sedan i Veckans serier.
Serierna
Hasse och Bimbo
- Hasse och Bimbo (Jack Jackson i Bimbo Bambu), en sid/nr (framsida ifyrfärg) i nr 1–2, var en jugoslavisk 30-talsserie tecknad av Walter Neugebauer
Walter Neugebauer
Walter Neugebauer (Valter Nojgebauer, 1921-92) var en kroatisk serietecknare och animatör. Han första serier, efter manus av sin bror Norbert, blev publicerade i tidningen Oko, från 1935 till 1937.
Två år senare var han medgrundare av den första jugoslaviska serietidningen, Mickeystrip, för vilken han tecknade Jack Jackson i Bimbo Bambu, efter manus av Norbert.
Serier av Norbert och Walter Neugebauer var publicerade i jugoslaviska veckotidningen Plavi vjesnik (”Blå härold”, 1954-73), som innehöll inhemska och utländska serier förutom textmaterial.
Den tyska serieförläggaren Rolf Kauka bjöd 1954 in Neugebauer att arbeta i sin studio i München. Kort därefter började han frilansa med Rolf Kaukas Fix och Foxi (Fix und Foxi).
Under Neugebauers överinseende blev Kaukas Fix und Foxi Tysklands mest framgångsrika serietidning. Fix och Foxi utkom även som serietidning på svenska varje vecka 1958-61, och varannan vecka 1979-81.
Riff och Ripp
- Riff och Ripp, 2 sid/nr (svartvit/tvåfärg) humoristisk fortsättningsserie i nr 1–2 (oavslutad)
Serieskaparen till Riff och Ripp är okänd, men signaturen Stoby förekommer i serien. ©Stoby
Tatarer
- Tatarer (Tatari), 5 sid/nr (svartvit) av Zvonimir Furtinger (manus) och Julio Radilović (teckningar), signaturen ”Jules”, äventyrsserie i nr 1–2 (oavslutad). Serierevy anger Stoby som upphovsman, men det är uppenbarligen inkorrekt
”Tatarer” var den tredje och sista episoden ur serien Kroz minula stoljeća (”Genom de senaste århundradena”). Kroz minula stoljeća var en historisk serie om det som idag är Kroatien. Det var en berättelse som täcker perioden från kroaternas ankomst vid Adriatiska havet till invasionen av Gyllene horden 1241.
Kroz minula stoljeća var på sin tid en av de mest kända serierna i det forna Jugoslavien.
- Serien börjar med en episod från romartiden (Rimljani), efter folkvandringen och det västromerska rikets fall
- Följande berättelse, Den maskerade riddaren (Franci) nedan, tar oss till perioden efter Karl den Stores död
- Den tredje och sista historien, Tatarer (Tatari), tar läsarna till senmedeltiden, när Djingis Khans barnbarn Batu planerar sina militära kampanjer i väst
Handling
Tatarer utspelar sig under senmedeltiden när mongolerna i Gyllene horden, under Batu khan (1207-55) – sonson till Djingis khan – gör den stora invasionen av Östeuropa 1241.
Vid den tiden tjänstgjorde den kroatiske riddaren Braslav under den tysk-romersk kejsaren och sicilianske kungen Fredrik II. Fredrik skickar honom som budbärare till khanens hov. Efter att ha blivit bekant med den mongoliska militära styrkan och taktiken, varnar Braslav den ungersk-kroatiske kungen Béla IV för hotet från öster.
Publicering
Kroz minula stoljeća blev publicerad i veckotidningen Plavi vjesnik (”Blå härold”, 1954-73) från 1956 till 1959, som innehöll inhemska och utländska serier förutom textmaterial.
Omslag till ’Kroz minula stoljeća’ (1963), med ett avsnitt ur ’Tatari’ som omfattade häfte nr 10-14. ©Epoch
Serien har blivit utgiven i 14 seriehäften (1963) från förlaget Epoch. Den finns också samlad i en inbunden volym (1986) från Prosvjeta, i A4-format.
Omslag till ’Kroz minula stoljeća’ (1986). ©Prosvjeta
Serieskapare
Tatari i original har signaturen ”Jules” som serieskapare, men i Serierevy är den signaturen bortredigerad. I flera andra serier i Serierevy förekommer istället signaturen Stoby. Varför någon (Biw Stojadin-Stoby?) bemödat sig med att radera signaturer ur serierna och istället signera ”Stoby” kan man ju fråga sig.
Lasse i universum
- Lasse i universum (Mischa im Weltraum), 3 sid/nr (svartvit/tvåfärg) fortsättningsserie i nr 1–2 av Kurt Ludwig Schmidt, signaturen Kasch (oavslutad)
Kurt Ludwig Schmidt (1909-62), mest verksam som serietecknare på 50-talet, var en av de tidiga tecknarna i Rolf Kaukas serieimperium. Han tecknade Fix och Foxi (Fix und Foxi) och den futuristiska serien ”Lasse i universum”.
Schmidt hade signaturen Becker-Kasch tillsammans med förläggaren Walter Becker. Man kan anta att Kasch var ansvarig för att teckna serierna, medan Becker tog sig an de affärsmässiga aspekterna.
Handling
Lasse i universum handlade om en ung våghals som arbetar för professor Turbino (Diabolus), och slåss mot rymdskurkar, med flickvännen Connie vid sin sida.
Mäster Hambo
- Mäster Hambo, 2 sid/nr (mittuppslag i fyrfärg) humoristisk fortsättningsserie i nr 1–2 (oavslutad)
Serien är mycket taffligt översatt och texten skriven på rimmad vers som inte underlättar läsningen.
En världsomsegling under havet
- En världsomsegling under havet, 3 sid/nr (tvåfärg/svartvit) i nr 1-2, av Norbert Neugebauer (manus) och Walter Neugebauer (teckningar)*, återpublicerad i sin helhet i nr 3, 84 sid (svartvit), äventyrsserie baserad på romanen (Vingt mille lieues sous les mers: Tour du monde sous-marin) av Jules Verne. Serien är i original publicerad i Strip Revija #36-37 (1962)
Serierevy anger Stoby som upphovsman av ”En världsomsegling under havet”. Men det är uppenbarligen inte fallet.
Serieskaparen till ’En världsomsegling under havet’ är bröderna Neugebauer, men signaturen Stoby förekommer i serien. ©Stoby
Motsvarande serieruta i original, saknar signaturen Stoby som förekommer i Serierevy. ©Epoch
Romanen har också varit underlag till Illustrerade klassiker nr 20 (1957) En världsomsegling under havet.
Hinderlöpning
- Hinderlöpning, 3/4-sida i nr 2, av Diné
En sida med ’Hinderlöpning’ och ’Herkules’ ur Serierevy nr 2 (1972). ©Stoby
Herkules
- Herkules, en spalt i nr 2, av Peddy
Den maskerade riddaren
- Den maskerade riddaren (Franci), 3 sid/nr (svartvit) av Zvonimir Furtinger (manus) och Julio Radilović (teckningar), signaturen ”Jules”, i nr 1–2 (oavslutad)
Serien ”Den maskerade riddaren” var en episod ur serien Kroz minula stoljeća (”Genom de senaste århundradena”). Serierevy anger Stoby som upphovsman, men det är uppenbarligen inte korrekt.
…istället har signaturen Stoby tillkommit som angiven serieskapare. ©Stoby
Fursten (Ban) Ljudevit Posavski såg en möjlighet till självstyre, och startade ett uppror mot det frankiska styret. I berättelsen dyker den mystiske hjälten ”Skuggan” (Sjena) upp, vars huvudfiende är den frankiske kommissarien greve Hildegaard.
Omslag till ’Kroz minula stoljeća’ (1963), med ett avsnitt ur ’Franci’ som omfattade häfte nr 4-8. ©Epoch
De gröna träskens mysterium
Inledande sida med ’De gröna träskens mysterium’ ur Serierevy nr 1 (1972). ©Stoby
- De gröna träskens mysterium (Sablast Zelenih Močvara) av Andrija Maurović (1901-81), episoden Det ödesdigra dokumentet, 4 sid/nr (svartvit/tvåfärg/fyrfärg) i nr 1–2 (oavslutad). Serierevy anger Stoby som upphovsman, men det är uppenbarligen inkorrekt
Maurović började sin mest kända serie centrerad kring den självbetitlade serie/seriefiguren Stari Mačak (”Den gamle katten”) 1937.
Avslutade sida ur Serierevy nr 1 (1972). ©Stoby
Serien fick strax därefter uppföljaren De gröna träskens mysterium (Sablast Zelenih Močvara). Där fick Stari Mačak sällskap av den vandrande poeten Polagana Smrt (”Långsam död”), papegojan Penelope och hästen Tulip.
En serieruta ur Serierevy nr 2, 1972. Signaturen Stoby förekommer i serien. ©Stoby
Publicering
Sablast Zelenih Močvara blev ursprungligen publicerad från 17 juni till 19 december 1937, och blev återpublicerad i serietidningen Mickeystrip 1938.
En samlingsvolym blev publicerad 1962 från förlaget Lykos, med Andrije Maurovics bästa serier, efter manus av Franjo Fuis.
Omslag till ’Sablast Zelenih Močvara’ (1962). ©Lykos
Övrigt innehåll
En illustrerad textsida med ’Berättelser ur livet’ ur Serierevy nr 1 (1972). Återigen en signering av Stoby ©Stoby
Serierevy innehöll, förutom tecknade serier, även en illustrerad novell (”berättelser ur livet”). Dessutom vandringshistorier, vetenskapsfakta, skämtteckningar och roliga historier.
Utgivare
Som redaktör för Stobys förlag stod en jugoslavienfödd Malmöbo, angiven som Biw Stojadin-Stoby (f. 1940).
I en samtida tidningsnotis är Bivolarevic Stojadin, med smeknamnet Stoby, angiven som utgivare av Serierevy. (Bivolarević är ett serbokroatiskt efternamn.)
Tidningsnotis om den nya tidningen Serierevy, och mannen bakom lanseringen.
I notisen står också att Stoby svarar för sju av serierna. På vilket sätt han låg bakom dem är oklart, men det ser ut som att seriernas signaturer blivit retuscherade, och istället står det ”Stoby” på flera av dem. Frågan är varför det skedde.
Namnet Bivolarevic Stojadin, liksom Biw Stojadin, är snarlikt Stojadin Bivolarević (1918-91) som var aktiv serietecknare i Jugoslavien, bördig från Kruševac (nuvarande Serbien). Bivolarević var utgivare av Mali Strip #1 (”Små serier”, 1963), en så kallad engångare.
Stobys förlag
’Skratte’ nr 3, 1971 och ’Nya Skratte’ nr 9, 1980. ©Stoby
Stobys förlag gav även ut ”Skratte, en liten men mycket rolig och rund tidning” (16 nr, 1970-71) och Nya Skratte (55 nr, 1972-82), båda med vitsar och sexistiska skämtteckningar.
Omslag till Max nr 1-3, 1977. ©Stoby
Dessutom utkom förlaget med ”Max, tidningen för skratt och underhållning” (totalt 10 nr, 1976-80), även den med sexskämt.
Omslag till SerieCirkus nr 1, 1975. ©Stoby
Ännu en produkt från Stoby-förlaget var SerieCirkus nr 1/75. ”En ny bra tecknad tidning” enligt förlaget. Tidningen innehåller bl.a. Hasse och Bimbo, Den förtrollade tapeten, Mäster Hambo, Kompisar, Sheriffen, Den förtrollade tapeten, Röda hjälmen och Lotterivinsten.
Hasse och Bimbo var som nämnt tecknad av Walter Neugebauer (se ovan). Och flera av de andra ser ut att kunna vara av honom, eller någon annan serieskapare från Rolf Kaukas serieimperium.
Flera av serierna i SerieCirkus var, liksom i Serierevy, signerade ”Stoby”. Men det är tveksamt om Stojadin-Stoby var serieskapare till någon av dem.
Kuriosa
I Jugoslavien, på den tiden, fanns för övrigt ett lokalt bilmärke, Zastava 101, byggd som en Fiat-kopia, allmänt känd under smeknamnen ”Stojadin” (motsvarande uttalet för 101, ”sto jedan”).
Fakta
- Titel: Serierevy
- Förlag: Stobys förlag, Malmö
- Redaktör: Biw Stojadin-Stoby
- Ansv. utgivare: G. Christensen
- Periodicitet: varannan vecka
- Format: 28×34 cm (nr 1-2), 19×26 cm (nr 3)
- Omfång: 24 sidor (nr 1-2), 80 sidor (exkl. omslag, nr 3)
- Tryck: nr 1-2 svartvit (16 sid), tvåfärg (4 sid) och fyrfärg (4 sid), nr 3 svartvit inlaga (82 sid)
Ett urval källor:
* Thanks to Andreas Eriksson and Marko Davidović
Slavko Draginčić i Zdravko Zupan
Strip-knjižara
Strip-knjižara II
Stripforum
sveopoduzetništvu
II sveopoduzetništvu
III sveopoduzetništvu
Osikek031
Stripforum II
Comic Art Gallery
Lambiek Comiclopedia
Walter Neugebauer (Lambiek)
Jens Andersson (Facebook)
Libris
Grand Comic Database
Seriesam
Seriewikin
Walter Neugebauer (Wikipedia)
Andrija Maurović (Wikipedia)