Jan-Erik Garland (1905-88, född Olsson), signaturen Rit-Ola, var en svensk sportjournalist, karikatyrtecknare och serieskapare. Han var upphovsman till den tecknade serien Biffen och Bananen (figuren Bananen sägs vara baserad på Garland själv).
Rit-Ola på omslaget till Året Runt-Vårt Hem nr 15, 1955. I Året Runt ledde han ”Rit-Olas Tecknarskola”. ©Åhlén&Åkerlund
Innehåll
Garlands far, Olof Olsson ”med hatten” var ecklesiastikminister (1919–20, 1921–23 och 1924–26, okänd för sin sombrero) i den socialdemokratiska regeringen.
Signaturen ”Rit-Ola” var inspirerat av den samtida finske långdistanslöparen Vilho (“Ville”) Eino Ritola.
Ville Ritola, det finska löparässet, vars efternamn blev Jan-Erik Garlands signatur. Ritola vann OS-guld i Paris (1924) på 10.000 m, 3.000 m hinder, 3.000 m lag och i terränglöpning. Dessutom vann han ett OS-silver i terränglöpning och på 5.000 m. Han vann även OS-guld i Amsterdam (1928) på 5.000 m och OS-silver på 10.000 m.
Jan-Erik, inspirerad av sin syster Gabriella, tog 1935 efternamnet Garland efter en romanfigur i boken Kamrathustru av Dagmar Edqvist (1932). I telefonkatalogen stod det sedan Garland, Jan-Erik, Artist.
Garland utövade i unga år olika sporter men hade en förkärlek för bandy. Han spelade i svenska landslaget i bandy, 33 landskamper, och blev svensk mästare (som lagkapten, som Jan-Erik Olsson) med AIK (1931).
Garland studerade som ung vid Blombergs Målarskola (1926) och ett år senare på Konstakademien, där han studerade i tre år. På Akademien hade han bland annat Albert Engström som lärare, som av ecklesiastikministern (Garlands far) blev utnämnd professor på Konstakademin (1925).
Sina första teckningar fick han publicerade i medlemsbladet för Järva idrottssällskap.
SporttecknaRe
Garland arbetade som sporttecknare på Idrottsbladet 1928–37* och därefter idrottstecknare på Dagens Nyheter.
Han medverkade också länge med politiska skämtteckningar i tidningen Se (1940-81, ett urval återutgivna i Applåder och visslingar, och Mummel i kön) och i Söndags-Nisses årsbok Lutfisken.
Första Rit-Ola-teckningen i Se (nr 17, 1940). ©Garland
Garland var stilbildare inom det svenska tecknade sportreportaget och den moderna politiska skämtteckningen.
Hans första publicerade serie var Ekenkisarna Loffe och Tjoffe, en serie på en stripp som förekom i Musse Pigg-tidningen (1937–38). Kisarna snackade ekensnack om idrott, och släktskapet med Biffen och Bananen, som föddes året innan, är högst påtagligt.
Biffen och Bananen
År 1936 introducerade Rit-Ola sin kanske mest kända skapelse, den tecknade serien Biffen och Bananen. Den av många ansedd som den bästa svenska tecknade serien genom tiderna.
Garland var en starkt övertygad anti-nazist, som häcklade Hitler, nazismen och fascismen mitt under brinnande världskrig. Häcklandet skedde såväl i Biffen och Bananen som i politiska skämtteckningar i dagspress. Under kriget var han därför ibland tvungen att ha livvakt till skydd mot svenska nazister som ogillande förlöjligandet.
När Hitler dog i sin bunker 1945 tecknade Rit-Ola en skämtteckning där självaste Djävulen vägrar ta emot Hitler och räcker honom ett knippe ris med ordern: “Öppna ett litet helvete för dej själv!” ©Garland
Det ingick i Rit-Olas serieteknik att ständigt blanda in aktuella toppstjärnor i Biffen och Bananen.
Det var skidåkning mot Jernberg och Hakulinen, och på 40-talet fick Biffen och Bananen till och med ge Churchill ett handtag.
Och Sven Jerring dök upp i speakerbåset när det var dags för Vasalopp.
Språkligt myntade han begreppet ”smokinglirare” när det gick bra för Solna AIK, och när det gick illa myntade han ”AIK:s bårbärare”.
Rit-Ola tecknade Biffen och Bananen i Folket i Bild (som 1963 bytte namn till FIB-aktuellt) till slutet av 60-talet.
Från 70-talet tecknade Rit-Ola framför allt sportkrönikor i dags- och kvällspressen.
Jan-Erik Garland, som var idog cigarrökare under större delen av sitt liv, avled 1988 i Stockholm, i sviterna efter cancer i mun och hals.
Jan-Erik Garland är även far till serietecknaren Olle Berg.
Utmärkelser
Svenska Serieakademin delar sedan 1965 årligen ut utmärkelsen Adamson (med handskuren statyett) till både svenska och internationella serieskapare. Jan-Erik ”Rit-Ola” Garland blev 1967 den tredje svensk som blev tilldelad priset.
Publicering
- Kaspers jul (1932-57) från Åhlén & Åkerlund
- Musse Pigg-tidningen (1937-38) från Åhlén & Åkerlund: Loffe och Tjoffe
Applåder och visslingar
- Applåder och visslingar (Rit-Olas julpudding, 1941-63) från Åhlén & Åkerlund. Med text från början av Carl-Adam Nycop, därefter Nils Kjellström, och under de flesta år av Tore Nilsson. Julpuddingen var till stor del en revy över människor och händelser från det gångna året, i ett urval från veckotidningen Se
- Ockupationshumor (1944) från Folket i bild
- Biffen och Bananen, julalbum (1945-71) från Åhlén & Åkerlund
Sportens giganter
- Sportens giganter (1949) från Sagokonst, om Jesse Owens, Jack Dempsey, Joe Louis, Emil Zatopek, Fred Perry, Paavo Nurmi, Gunder Hägg, Sonja Henie och många fler…
Mummel i kön
- Mummel i kön (1964-68), tillsammans med Gits Olsson, från Åhlén & Åkerlund
Serietidningar
- Tuffa Viktor (1969-71) från Semic
- Åsa-Nisse (nr 9, 1979) från Semic
- 91:an (nr 19/79-10/82 och nr 1/90-4/92) från Semic: Biffen och Bananen
Samlingsvolymer
- Ett glatt återseende: Biffen och Bananen (1981) från Bonniers Juniorförlag
- Rit-Ola – Applåder och visslingar, Minnesalbum (1988) från Semic
- Biffen och Bananen (1989) från DN
- Ännu mera Biffen och Bananen(1991) från DN
Ett urval källor:
Bosse Stenfors & Janne Lundström: Sveriges första serietidning (Musse Pigg-tidningen), artikel i Thud nr 10 (nr 4/1970) från Seriefrämjandet
Ingemar Unge: Folkhemmet som serie, artikel i Bild & Bubbla nr 3/1990 från Seriefrämjandet
Tore Olsson: Rit-Ola, poängernas mästare, artikel i Rit-Ola, Applåder och visslingar, Minnesalbum, 1988, Semic, ISBN 91-552-2529-2
Biffen och Bananen, DN-förlaget, ISBN 91-7588 994-3
Ännu mera Biffen och Bananen, DN-förlaget, ISBN 91-7588 999-4
Igorstigers weblog
Svensk Filmdatabas
BiffenBananen.se
Seriesam
Satirarkivet
Seriewikin
Wikipedia