Paul Gustafson

Jag fick en fråga via enkätverktyget på min sajt om serietecknaren Paul Gustafson, från hans son Terry Paul Gustafson. Terry ville veta om jag skrivit om serier hans far Paul arbetat med. Själv hade jag tidigare inte hört talas om Gustafson, så nu fick jag anledning att ta reda på vem det var.

With thanks to Terry P Gustafson

Foto av Paul Gustafson, som hans son Terry skickade på min förfrågan.​

Foto av Paul Gustafson, som hans son Terry skickade på min förfrågan.

Karl Paul Gustafson (1916–77), med det svenskklingande namnet (som egentligen var Gustafsson, med två ’s’, men Terrys farfar amerikaniserade det till Gustafson), var en finskättad serietecknare. Paul var även känd under pseudonymen Paul Carrol eller Paul Gustavson med ett ‘v’. Gustafson var född på Åland (familjen kom från Bertby på norra Åland), men emigrerade med sin familj till USA 1921, när Paul var fem år gammal.

Som serietecknare var han mycket aktiv i amerikanska serietidningar från slutet av 30-talet till mitten av 50-talet.

Paul Gustafson var alltså av finsk härkomst, aktiv både som manusförfattare och serietecknare under serietidningarnas guldålder, när det nya seriemediet växte fram. Vanligen gjorde han hela hantverket på sina serier själv, allt utom färgläggningen.

’The Angel’ var något så ovanligt som en mustaschprydd superhjälte, bilden ur Marvel Mystery Comics #3 (1940). ©Timely/Marvel

’The Angel’ var något så ovanligt som en mustaschprydd superhjälte, bilden ur Marvel Mystery Comics #3 (1940). ©Timely/Marvel

Hans mest kända seriefigurer var The Human Bomb for Quality Comics och The Angel, som debuterade i Marvel Comics #1 (1939), som var den första serietidningen från Timely Comics, föregångaren till Marvel Comics.

’The Human Bomb’ med sin speciella skyddsdräkt för att undvika oavsiktliga explosioner, ur Police Comics #1 (1941). ©Comic Magazines

’The Human Bomb’ ur Police Comics #1 (1941). ©Comic Magazines

The Human Bomb skulle senare fortsätta som seriefigur på DC Comics, och gjorde sporadiska framträdanden så sent som 2005.

Tillbaka till toppen av sidan


Unga år

Efter high school studerade Gustafson teknik och lantmäteri vid Cooper Union på Manhattan.

Little Philbert
Ett par exempel på Little Philbert av Frank Owens (1936). ©Colliers
Ett par exempel på ‘Little Philbert’ av Frank Owen (1936). ©Colliers
  • Från 17 års ålder arbetade Gustafson som assistent till skämttecknaren Frank Owen, som han assisterade på Little Philbert för Collier’s Magazine. Och han skrev och tecknade snart egna skämtteckningar för Collier’s

Little Philbert är en tyst liten pojke, endast klädd i en blöja men som verkar ha övermänsklig styrka och andra vilda förmågor. Han hittar på knäppa och knasiga upptåg som vanligtvis blir kommenterade i bildtexten av pojkens föräldrar.

Tillbaka till toppen av sidan


Chesler Studio

Gustafson blev anställd som serietecknare av Harry ”A” Chesler (1937-38). Chesler’s studio var en ”förpackare” av serier till serietidningar, för förlag som testade det framväxande mediet.

Inledande sidor med Gustavsons första serie för Harry "A" Chesler var ”Blood on the Rio Grande”, från Ultem
Inledande sidor med Gustafsons första serie för Harry “A” Chesler, ’Blood on the Rio Grande’. ©Ultem
  • Gustafsons första serie för Harry “A” Chesler var ”Blood on the Rio Grande”, en fem sidor västernserie i Star Ranger #8 (1937) utgiven av Ultem Publications

Tillbaka till toppen av sidan


The Angel

Därefter fortsatte han som tecknare för studion Funnies Inc. (1939-42), som leverade serierna till bland annat Marvel Comics #1 (1939) utgiven av Timely Comics.

Inledande uppslag med The Angel ur Marvel Comics #1 (1939). ©Timely/Marvel
Inledande uppslag med The Angel ur Marvel Comics #1 (1939). ©Timely/Marvel
  • The Angel i Marvel Comics #1 var skapat av Gustafson, som skrev och tecknade även många senare äventyr

The Angel var superhjälte, men som sådan var han inte lika stor som de tre superstjärnorna hos Timely/Marvel – Captain America, Sub-Mariner och The Human Torch. Men The Angel skulle förekomma i mer än 100 episoder under sju år på 40-talet.

Efterföljande uppslag där The Angel förekommer första gången. ©Timely/Marvel
Efterföljande uppslag där The Angel förekommer första gången. ©Timely/Marvel

The Angel hade som superkraft en förmåga att flyga, liksom många andra superhjältar kan. För The Angel var förklaringen speciella aerodynamiska egenskaper i den mantel han bar.

The Angel debuterade i samma nummer som introducerade The Human Torch och The Sub-Mariner i Marvel Comics #1 (okt. 1939)

Tillbaka till toppen av sidan


Centaur Publications

Funnies, Inc.-studion levererade material till Centaur Publications. Studion leddes av Lloyd Jacquet, som också var en av grundarna av Centaur.

Inledande sidor med ’Phoney Crime’ ur Funny Picture Stories v2 #7 (1938). ©Centaur
Inledande sidor med ’Phoney Crimes’ ur Funny Picture Stories v2 #7 (1938). ©Centaur
  • En av Gustafsons första längre serier (5 sidor) för Centaur Publications var Phoney Crimes, till Funny Picture Stories v2 #7 (1938)
Omslag till Funny Pages #v4#1 (1940) med The Arrow, Amazing Mystery Funnies #22 (1940) med Fantom of the Fair, och The Arrow #3 (1941). Centaur
Omslag av Gustafson till Funny Pages #v4#1 (1940) med The Arrow, Amazing Mystery Funnies #22 (1940) med Fantom of the Fair, och The Arrow #3 (1941). ©Centaur
  • Gustafson skapade A-Man, The Arrow (1938-41), Fantom of the Fair (Amazing Mystery Funnies #11-22/1939-40), och Man of War

The Arrow var en av de första maskerade superhjältarna, lanserad före de senare mer kända. Som namnet antyder var The Arrow speciellt skicklig i bågskytte. The Arrow var helt rödklädd, och var den första superhjälte som använde bågskytte som sin speciella förmåga.

The Arrow var en av de mer långlivade seriefigurerna från Centaur. Han debuterade 1938 och gick mer än två år i Funny Pages, som slutade 1940. Därefter utkom The Arrow som egen titel i tre nummer. Han dök också upp som utfyllnad i tidningar andra seriefigurer, till exempel Fantoman.

Gustafson tecknade The Arrow i två år, som därefter övertogs av Bob Lubbers. Sista publiceringen av The Arrow var 1941.

Tillbaka till toppen av sidan


DC Comics
Ett uppslag med ’Major Bigsbe an’ Botts’, ur Batman #1 (1940). ©Detective Comics
Ett uppslag med ’Major Bigsbe an’ Botts’, ur Batman #1 (1940). ©Detective Comics
  • Han tecknade också humorserier till fem tidiga nummer av Action Comics från DC Comics, från #5 (1938). Och Gustafson tecknade den tvåsidiga humorserien Major Bigsbe an’ Botts i Batman #1 (1940) för DC

Tillbaka till toppen av sidan


Twister

Och han medverkade till att skapa Twister-figuren för Novelty Press 1941.

Inledande uppslag med debuten av ’The Twister’ ur Blue Bolt Comics v2 #1 (1941) från Novelty. ©Funnies Inc.
Inledande uppslag, signerat Paul Gustavson, med debuten av ’The Twister’ ur Blue Bolt Comics v2 #1 (1941) från Novelty. ©Funnies Inc.

När Bob Sanders (The Twister) var 14, träffade en cyklon hans hemstad Windy Gap och dödade hans föräldrar, men Bob själv lyftes upp i himlen och fördes tillbaka till jorden oskadd. Han var dock inte oförändrad; han hade nu kraften att utnyttja vinden och generera och kontrollera virvelvindar, som blev hans superstyrka.

Han tog på sig en kostym och kallade sig The Twister och använde sina nya förmågor för att bekämpa ondska. Och han beväpnade sig också med en “Cyclone Gun“, som sköt kraftiga luftstötar.

Tillbaka till toppen av sidan


Quality Comics

Magno, the Miracle Man

Gustafson gick senare över till Quality Comics, en av DC:s föregångare, där han arbetade för ”Busy” Arnold. Gustafson producerade sina bästa serier när han arbetade för Quality tillsammans med Lou Fine, Jack Cole och Reed Crandall.

Omslag till Smash Comics #13 (1940), och inledande sida med ’Magno, the Miracle Man’. ©Everett M. Arnold
Omslag (av Gill Fox) till Smash Comics #13 (1940), och inledande sida med ’Magno, the Miracle Man’ av Gustafson. ©Everett M. Arnold
  • Gustafson tecknade Magno the Miracle Man (premiär i Smash Comics #13, 1940) för Quality Comics

Magno the Miracle Man kallades ibland Magno the Magnetic Man. Golden Age- seriefiguren Magno är mystisk och mäktig och kan dra till sig vad som helst av metall. Dessutom kan han flyga genom luften, dragen mot allt metalliskt. Med dessa krafter väljer Magno att bekämpa ondska av alla slag.

Tillbaka till toppen av sidan


Alias the Spider
Omslag till Crack Comics #1 (1940), och inledande sida med ’Alias the Spider’. ©Comic Magazines
Omslag till Crack Comics #1 (1940), och inledande sida med ’Alias the Spider’. ©Comic Magazines
  • Gustafson tecknade Alias the Spider (premiär i Crack Comics #1, 1940)

Den rike sysslolöse Tom Hallaway (Alias The Spider) blev introducerad i Crack Comics #1 (1940) från Quality. Tom ville se mindre brott i världen. Och för att åstadkomma det, tog han på sig en ljus kostym och använde sina färdigheter för att eliminera brottslingar.

Toms färdigheter inkluderade bågskytte. Hans förmåga att använda vapnet var det normalt mänskliga, men han kunde också använda trickpilar. Han hade inga övermänskliga förmågor, eller några särskilt spindelliknande. Faktum är att ingenting i hans utseende eller handlingar tydde på spindlar, förutom namnet på hans bil, The Black Widow.

Hans enda förtrogne var Chuck, som var hans betjänt i den normala världen och sidekick när han antog identiteten som superhjälte.

Inledande sida med Skytten, ur Läderlappen nr 12, 1976. ©Gustavson.

Inledande sida med Skytten, ur Läderlappen nr 12, 1976. ©Gustavson.
  • En episod (The Secret of Mouse Malone) med Skytten (Alias the Spider) blev publicerad på svenska i Läderlappen nr 12, 1976, under rubriken Detektiv-extra
Inledande uppslag med ’Alias the Spider’ ur Crack Comics #25 (1942). ©Comic Magazines
Inledande uppslag med ’Alias the Spider’ ur Crack Comics #25 (1942). ©Comic Magazines

Tillbaka till toppen av sidan


Rusty Ryan
Omslag till Feature Comics #32 (1940), och inledande uppslag med ’Rusty Ryan of Boyville’. ©Comic Features
Omslag (av Lou Fine) till Feature Comics #32 (1940), och inledande uppslag med ’Rusty Ryan of Boyville’ av Paul Gustafson. ©Comic Features
  • Gustafson tecknade Rusty Ryan (Feature Comics)

Rusty Ryan var en superhjälte i tonåren som ledde ett gäng tonåringar, Boyville Brigadiers, som stred mot skurkar och japaner. Han hade en kostym var något av en kombination av Captain America på överkroppen och Blackhawk på underkroppen.

Tillbaka till toppen av sidan


Midnight
Omslag (av Reed Crandall) till Smash Comics #39 (1943), och inledande sida med ’Midnight’ av Gustafson. ©Everett M. Arnold
Omslag (av Reed Crandall) till Smash Comics #39 (1943), och inledande sida med ’Midnight’ av Gustafson. ©Everett M. Arnold
  • Gustafson tecknade även Midnight (1942-46) ett flertal gånger

Figuren var en Spirit-kopia av Jack Cole, som var den som skapade serien för Quality Comics.

Tillbaka till toppen av sidan


The Human Bomb

Omslag till Police Comics #1 (1941), och inledande sida med ’The Human Bomb’. ©Comic Magazines
Omslag (av Gill Fox) till Police Comics #1 (1941), och inledande sida med ’The Human Bomb’ av Gustafson. ©Comic Magazines
  • Men framför allt skapade Gustafson The Human Bomb, under pseudonymen Paul Carroll. The Human Bomb hade premiär i Police Comics #1 (1941). Gustafson skrev och tecknade serien till och med 1946

Roy Lincoln (The Human Bomb) var en vetenskapsman som arbetade med sin far på en speciell explosiv kemikalie. När nazistspioner invaderade labbet och dödade hans far, svalde han kemikalien för att förhindra att den hamnar i fientliga händer. Som resultat får Roy förmågan att orsaka explosioner i alla föremål han kom i kontakt med, särskilt med sina händer.

Efterföljande uppslag med ’The Human Bomb’ i sin spektakulära kostym. ©Comic Magazines
Efterföljande uppslag med ’The Human Bomb’ i sin spektakulära kostym. ©Comic Magazines

Om han rörde något barhänt exploderade det. Det enda sättet att förhindra det är att alltid bära speciella asbesthandskar (som sedan blev “fibrovax”-handskar när man upptäckte hälsorisker med asbest). I enlighet med den dåtida trenden gjorde Roy sig själv en brottsbekämparkostym, och blir den ”mänskliga bomben”.

Avslutande sida av det första äventyret med ’The Human Bomb’. ©Comic Magazines

Avslutande sida av det första äventyret med ’The Human Bomb’. ©Comic Magazines

När han har på sig den särskilda dräkten förhindrar den oavsiktliga explosioner. Han tar av sig handskarna bara för att visa sina explosiva krafter för fiender som nazister och japaner, men också för vanliga brottslingar.

Tillbaka till toppen av sidan


Jester

Omslag till Smash Comics #22 (1941), och inledande sida med ’The Jester’. ©Everett M. Arnold
Omslag (av George Brenner) till Smash Comics #22 (1941), och inledande sida med ’The Jester’ av Paul Gustafson. ©Everett M. Arnold
  • Gustafson skapade också The Jester (Smash Comics). Och han bidrog till kriminalserierna

Den färska polisen Chuck Lane roade sina kollegor genom sin klumpighet. Han hade också en förfader som var hovnarr på medeltiden. Så när han tog på sig en kostym för att bekämpa brottslighet, på fritiden såväl som under arbetsdagen, gjorde han munterhet till sitt tema.

Efterföljande uppslag ur Smash Comics #22 (1941). ©Everett M. Arnold
Efterföljande uppslag ur Smash Comics #22 (1941). ©Everett M. Arnold

Han bar en gycklardräkt, med färgglada långkalsonger, spelade glada spratt med sina kriminella offer och kallade sig själv The Jester (”Gycklaren”).

Temat med en polis som antar en hemlig identitet, och blir en brottsbekämpande superhjälte utanför de lagar och regler som hindrar den “officiella” rättvisan, var ett vanligt tema i serietidningar i början av 40-talet.

Tillbaka till toppen av sidan


Inkallad

Åren 1942-45 gjorde Gustafson militärtjänst vid flyget under andra världskriget, men han återvände till Quality efter kriget.

Tillbaka till toppen av sidan


Blackhawk

Gustafson arbetade också för serietidningen Blackhawk (Höken), framförallt med serier som hade den kinesiske kocken Chop-Chop som titelfigur. Chop-Chop var under lång tid tecknad som en tidstypisk raskarikatyr.

Inledande uppslag med Chop-Chop ur Blackhawk #72 (1954). ©Comic Magazines
Inledande uppslag med Chop-Chop ur Blackhawk #72 (1954). ©Comic Magazines

Tillbaka till toppen av sidan


Plastic Man

Terry Gustafson minns att hans far tecknade alla serierna i serietidningen Plastic Man #41 (1953) från Quality. Och han vill också minnas att han även gjorde omslaget, om än GCD uppger att det möjligen var Reed Crandall.*

Omslag (möjligen av Reed Crandall) till Plastic Man #41 (1953), och inledande sida med en av serierna av Paul Gustavson (skiss). ©Comic Magazines
Omslag till Plastic Man #41 (1953), och inledande sida med en av serierna, skissad av Paul Gustafson. ©Comic Magazines

Eel O’Brian var med i ett kriminellt gäng som misslyckades med att göra inbrott i en kemisk fabrik. Eel blev sårad och indränkt av mystiska kemikalier, och tvingades fly, övergiven av sina ”kamrater”. Han upptäckte snarbt att kemikalierna hade förvandlat honom, så att han kunde sträcka ut sin kropp till vilken form som helst.

Som hämnd för att ha blivit övergiven drog han sina tidigare allierade inför rätta. Detta roade honom så till den mildra grad, att han antog namnet Plastic Man och inledde en brottsbekämpande karriär.

Tillbaka till toppen av sidan


Will Bragg

Gustafson koncentrerade sig annars på Qualitys humorserie Will Bragg, om en ständigt pank skrytmåns. Han stannade hos Quality Comics tills serierättigheterna såldes till National (DC) 1956.

Omslag till Modern Comics #47 (1946), och inledande sida med ’Will Bragg’. ©Comic Magazines
Omslag (av Al Bryant) till Modern Comics #47 (1946), och inledande sida med ’Will Bragg’ av Gustafson. ©Comic Magazines

Därefter tecknade han en kort period humorserier för American Comics Group (AGC), där han också arbetade som reklamtecknare.

Senare under 50-talet slutade han som serietecknare för att bli lantmätare och civilingenjör för staten New York.

Tillbaka till toppen av sidan


Alter Ego

Omslag till Alter Ego #171 (2021). ©TwoMorrows

Omslag till Alter Ego #171 (2021). ©TwoMorrows

Alter Ego #171 (2021) från TwoMorrows (84 sidor) innehåller en artikel om Paul Gustavson och en lång intervju med hans son Terry. Utgåvan berättar om seriefigurerna The Angel, Fantom of the Fair, The Arrow, The Human Bomb, The Jester, Plastic Man, Alias ​​the Spider, Quicksilver, Rusty Ryan, Midnight och många fler. Och numret innehåller massor av illustrationer på serierna från Centaur, Timely och (särskilt) Quality!

Det är möjligt att köpa ett digitalt exemplar av Alter Ego #171 från TwoMorrows.

Tillbaka till toppen av sidan


Hurricanen

Terry berättar i ett mejl att hans far Paul sparade alla serietidningar han tecknat serier för, och lagrade dem hemma i New Jersey. En gång, samtidigt som de var på vårferie i Florida, slog en hurricane till hemma. Så när de kom hem, fann de garaget ramponerat och alla serietidningarna bortblåsta. Somliga av de titlarna säljer idag för miljonbelopp (i US dollar) på auktion.

Tillbaka till toppen av sidan


Frimärken

Posten Åland avbildade superhjältar av Paul Gustafson i frimärksserien Åland Världen (2011). Det var The Arrow, Fantom of the Fair, och Alias the Spider. ©Posten Åland

Posten Åland avbildade superhjältar av Paul Gustafson i frimärksserien Åland Världen (2011). Det var The Arrow, Fantom of the Fair, och Alias the Spider. ©Posten Åland

Tillbaka till toppen av sidan


Fler serieskapare

Ett urval källor:
Thanks to Terry P Gustafson, for all input
Maurice Horn (redaktör): The world encyclopedia of comics, ISBN 0-87754-030-6, 2:a uppl. 1976

Martin O’Hearn
Screwball Comics
TwoMorrows
Strippers Guide
View Comic Online
ZipComic
Comic Book Plus
Comics For All
Archive.org
Paul Gustavson’s Comic Art (Facebook)
* Grand Comic Database
Don Markstein’s Toonopedia
Who’s Who of American Comic Books
Seriewikin
Lambiek Comiclopedia
Wikipedia

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.