Jag var fyra år. Det var sommar och familjen hyrde i ett hus i Bergsbrunna utanför Uppsala. Ägaren hade en våning och vi en annan. Husägaren hette Mattson. Det började pratas om att han hade förlorat en bror. Det hade med flygplan att göra.
Jag förstod ju inte mycket mer än att det var sorg och att det var stort för landet. Och att det visst handlade om två flygplan.
När jag blev äldre så insåg jag att det då sommaren 1952 var en av de största kriserna för Sverige under det kalla kriget. Grannen ryssarna hade skjutit ner först en DC-3:a och sedan ett sökande sjöflygplan Catalina.
Herbert Mattson var en i besättningen på DC-3:an och vår lokala uppståndelse var kring honom.
Olle Dahllöf
Ett urval källor:
DN-arkivet