I sadeln för Fantomen

Av Anders Andersson

Texten ”I sadeln för Fantomen”, har tidigare varit publicerad i Fantomen – Den inbundna årgången 1950 (2002).

Förlagschefens – Lukas Bonnier – och redaktörens – Rolf Janson – första marknadsundersökning genomfördes per cykel. Man hojade runt till Lidingös kiosker och frågade efter Fantomen…

Ett urval källor

Omslag till Fantomen nr 1, 1950, tecknat av George Camitz. ©Serieförlaget

Omslag till Fantomen nr 1, 1950, tecknat av George Camitz. ©Serieförlaget


Redaktör Janson

Rolf Janson blev Fantomen-tidningens första redaktör. Han fick anställning på Åhlén & Åkerlunds reklamavdelning 1949 och efter en kort sejour utanför Bonnier-koncernen kom Rolf tillbaka våren 1950 och fick då av Lukas Bonnier jobbet som ansvarig för det nystartade Serieförlaget

Rolf Janson – nybliven Fantomenredaktör som fått de första glädjande försäljningsrapportema på sin tidning.

Rolf Janson – nybliven Fantomenredaktör som fått de första glädjande försäljningsrapportema på sin tidning.

Redaktionen var till en början mycket blygsam till antalet, förutom Rolf bestod den av Liz Gunnarsson, som bland annat fick hjälpa till med omredigeringen av Fantomen-strippar till seriesidor – varvid hon följaktligen kom att benämnas ”klisterprinsessan”.

Man höll till i Åhlén & Åkerlunds lokaler på Sveavägen och inledningsvis fick man nöja sig med ett kök och serveringsgång som redaktionslokaler. Så småningom hamnade förlaget på Warfvinges väg och så dags hade bland annat Sune Käll, Rolf Lindberg och Ebbe Zetterstad tillkommit – den senare skulle ju längre fram avancera till förlagschefsposten på Semic Press

Tillbaka till toppen av sidan


Posten påverkade innehållet

Serieurvalet i tidningen hade delvis med postens ganska komplicerade distributionsregler att göra. För att få lägsta taxa fick tidningen exempelvis inte innehålla mer än 50% fortsättningsserier men måste innehålla minst tre olika serier*.

Ett uppslag med Lisa och Sluggo ur Fantomen nr 1, 1950. ©United Press
Ett uppslag med Lisa och Sluggo ur Fantomen nr 1, 1950. ©United Press

Att skämtserier som Lisa och Sluggo samt Ludvig togs med till en början berodde på att de var utmärkta att ha till hands när det blev några sidor över att fylla. Tord Hasselkvist hette en agent i Sverige för det amerikanska förlaget Fawcett och via honom kom Hopalong Cassidy med i tidningen. Den passade perfekt med sina avslutade äventyr och som representant för västerngenren. 

Inledande uppslag av episoden Tågattentaten med Hopalong Cassidy. ©Fawcett
Inledande uppslag av episoden Tågattentaten med Hopalong Cassidy ur Fantomen nr 1, 1950. ©Fawcett

Omslagstecknaren George Camitz hämtades från reklamavdelningen, där han lärt känna Rolf Janson. Omslagen godkändes till en början i samråd med Lukas Bonnier, som engagerade sig mycket i den nystartade tidningen. 

Tillbaka till toppen av sidan


Illustrerade Klassiker

Efter att varit med om lanseringen av tidningar som Tarzan och Blondie lämnade Rolf Janson Serieförlaget i slutet av 1953. Han gjorde en resa till USA där han bl a träffade de amerikanska utgivarna av Illustrerade klassiker. Den gången blev det nobben – Rolf tyckte att materialet var för dåligt tecknat och tackade nej till en svensk utgivning.

1960 blev det trots allt Illustrerade Klassiker för honom, då han tog över den svenska utgivningen från Sten Möllerström. Han drog samtidigt i gång Williams förlag, där den första nya titeln blev Svenska MAD. Några år senare startade Rolf Janson den framgångsrika bokklubben Bra Böcker i Höganäs. 

Tillbaka till toppen av sidan


Bonniers

Lukas Bonnier var den som startade Fantomentidningen och därmed Serieförlaget (senare Semic Press). Hans äldre bror Albert hade gjort några tidigare försök i branschen, bland annat med Musse Pigg-tidningen 1937-38, men efter att den lades ned släppte man Disney-licensen – vilket med facit i hand visade sig vara ett något förhastat beslut. 

Lukas Bonnier i djupa tankar i slutet av 40-talet – funderar jorlagschefen redan pd innehållet i Fantomen, månne? Foto: Sven-Gösta Johansson/Pressens Bild

Lukas Bonnier i djupa tankar i slutet av 40-talet – funderar jorlagschefen redan pd innehållet i Fantomen, månne? Foto: Sven-Gösta Johansson/Pressens Bild

Lukas hade läst Fantomen i Svenska Dagbladet sedan start och gillade vad han såg. Under en resa till New York i slutet på 40-talet gjorde han ett besök hos King Features som syndikerade serien. Detta ledde till att serietidningsrättigheterna förvärvades via Bulls Presstjänst i Sverige.

Det var inte helt problemfritt att få klartecken av pappa Tor Bonnier, dåvarande styrelseordförande i Åhlén & Åkerlund, som när Lukas på ett sammanträde tog upp frågan, yttrade: ”Här har vi givit det svenska folket Strindberg, Lagerlöf och Heidenstam – och nu vill du ge dem Fantomen!”. Hursomhelst lyckades Lukas övertyga sin far med hjälp av några andra styrelseledamöter. 

Pressbyråkiosken i Kyrkviken sommaren -49. I raden av tidningar hänger ett nummer av Karl-Alfred. Hösten därpå skulle sjömannen få hård konkurrens av Fantomen. Foto: Pressbyråmuseet, Stockholm

Pressbyråkiosken i Kyrkviken sommaren -49. I raden av tidningar hänger ett nummer av Karl-Alfred. Hösten därpå skulle sjömannen få hård konkurrens av Fantomen. Foto: Pressbyråmuseet, Stockholm

Tillbaka till toppen av sidan


Cykelturen på Lidingö

När Fantomen precis hade kommit ut gjorde Lukas Bonnier och Rolf Janson en cykeltur ut på Lidingö. 

Detta något orientaliska tidningspalats på Läroverksvägen fick säkert besök av velocipedryttarna i oktober 1950. Bilden är dock tagen 1943 vilket krigsrubrikerna berättar. Foto: Pressbyråmuseet, Stockholm

Detta något orientaliska tidningspalats på Läroverksvägen fick säkert besök av velocipedryttarna i oktober 1950. Bilden är dock tagen 1943 vilket krigsrubrikerna berättar. Foto: Pressbyråmuseet, Stockholm

—Man kan säga att vi gjorde en första marknadsundersökning, berättar Lukas. Vi cyklade runt till ett antal kiosker och frågade efter det första numret. På ett ställe stod en stadig tant i luckan och där fick vi till svar: ”Småpojkar, kom inte hit och stör!”. Men när jag kollade försäljningen efteråt hade hon sålt mycket bra! 

Kiosken i Baggeby på en färgbild från ca 1960. Kanske delade Fantomens marknadsundersökare på en Loranga vid trädgårdsbordet till vänster på bilden ett decennium tidigare? Eller på varsin Alaska Glace… Foto: Pressbyråmuseet, Stockholm

Kiosken i Baggeby på en färgbild från ca 1960. Kanske delade Fantomens marknadsundersökare på en Loranga vid trädgårdsbordet till vänster på bilden ett decennium tidigare? Eller på varsin Alaska Glace… Foto: Pressbyråmuseet, Stockholm

Tillbaka till toppen av sidan


Serieförlaget växer

Serieförlagets första år präglades av pionjäranda, entusiasm och inte så lite lekfullhet. När Lukas Bonnier fyllde 30 år 1952 åkte hela personalen ut till Dalarö och firade honom. Så dags hade förlaget hunnit växa till 10 personer, och alla kom med stora skyltar med handtextade pratbubblor. Medelåldern bland de anställda låg under 25 år, och detta återspeglas inte minst i den goda kontakten med läsekretsen genom bland annat Fantomenklubben

Att tidningen slog igenom från första början och har varit bland de populäraste sedan dess tror Lukas Bonnier till mycket stor del beror på huvudserien, som ju alltid varit hans egen favorit. 

Inledande uppslag med huvudserien Fantomen. Innehållet i tidningen var omredigerade strippar från dagspresserien (The Phantom). ©Bulls
Inledande uppslag med titelserien Fantomen ur nr 1, 1950. ©Bulls

—Fantomen är moraliskt hederlig, och det faktum att han klarar av alla faror utan att ha några övernaturliga krafter tror jag har gjort att det är väldigt lätt att identifiera sig med figuren. Seriens mystik och exotiska inramning kan nog också ha spelat in i början, avslutar Lukas Bonnier, som fortfarande efter drygt 50 år följer Fantomens äventyr med stort intresse. 

Anders Andersson

Tillbaka till toppen av sidan


Fotnot

*Denna regel för postdistribution av tidningar tillkom på 1800-talet, ursprungligen för att skydda bokhandeln mot kolportagesystemet – försäljare som sålde böcker i lösbladssystem och i lösa kapitel.


Texten ”I sadeln för Fantomen”, har tidigare varit publicerad i Fantomen den inbundna årgången 1950 (2002).

Texten har tidigare varit publicerad i Fantomen – Den inbundna årgången 1950 (2002). ©Egmont


Läs mer här

Anders A
Fantomen den inbundna årgången

Ett urval källor: 
Seriesam