Haren åkte på öronen

Bertil Almqvist är mest känd för sina bilderböcker med Barna Hedenhös, men han skapade också andra bilderböcker för barn, som Travaren Trallgöken (1929). Familjen i garaget (1932), Åsas ABC-bok (1935), Haren som åkte på öronen (1947), Berättelsen om Lille Vigg (1964) och Sagan om Vasa (1965).

Beräknad läsningstid: 7 minuter

Ett urval källor

Omslag till Haren som stod på öronen. ©Lindqvists/Almqvist
Omslag till Haren som åkte på öronen (1947). ©Lindqvists/Almqvist

Haren som åkte på öronen (1947) från Lindqvists förlag (nyutgåva utgiven 2015 från Urax förlag) var en bilderbok om djur med människoliknande karaktärer, som titelfiguren Pelle Harpalt, en hare som åkte slalom – utan skidor…

Haren som stod på öronen. ©Lindqvists/Almqvist
Haren som stod på öronen. ©Lindqvists/Almqvist

Tillbaka till toppen av sidan


Handling

En dag någon gång strax efter jul fick Pelle Harpalt ett mycket vänligt och artigt brev, med en inbjudan om att delta i en slalomtävling i Schweiz.

Naturligtvis ska jag vara med, tänkte Pelle Harpalt. ©Almqvist

Naturligtvis ska jag vara med, tänkte Pelle Harpalt. ©Almqvist

Han började förstås genast träna slalom. Men hur mycket han än åkte i backarna kände han att det var något som bromsade när han åkte.

Alla pälshåren pekade ju framåt när han åkte! Inte underligt då att det bromsade! ©Almqvist

Alla pälshåren pekade ju framåt när han åkte! Inte underligt då att det bromsade! ©Almqvist

På den tiden var det inte ovanligt att valla skidor med tjära. Så sjävklart måste Pelle Harpalt testa sådan valla.

Tjäran bromsade ännu värre! Redan vid första försöket trillade han på öronen! ©Almqvist

Tjäran bromsade ännu värre! Redan vid första försöket trillade han på öronen! ©Almqvist

Hon åkte på öronen ett par tre gånger. Och plötsligt tyckte han att det gick riktigt bra att åka på öronen!

—I värsta fall kan man ju göra det om inget annat hjälper, tänkte han. ©Almqvist

—I värsta fall kan man ju göra det om inget annat hjälper, tänkte han. ©Almqvist

Pelle Harpalt packade sin kappsäck och steg på tåget som gick till Schweiz. När han var framme på stationen mötte han andra som kommit för att tävla. Där var herr Pingvin, som var mästare från förra året, herr Sjölejon och herr Bäver.

Pelle Harpalt önskade nästan att han aldrig rest dit för att tävla. ©Almqvist
Pelle Harpalt önskade nästan att han aldrig rest dit för att tävla. ©Almqvist

Tillbaka till toppen av sidan


Träning

Den första dagen gick Pelle Harpalt och tittade på när de andra djuren tränade i backen.

Herr Pingvin kom svepande i svängarna mellan de röda flaggorna! Vilken överdängare! ©Almqvist

Herr Pingvin kom svepande i svängarna mellan de röda flaggorna! Vilken överdängare! ©Almqvist

Herr Bäver dansande på sin platta svans! ©Almqvist

Herr Bäver dansande på sin platta svans! ©Almqvist

Fru Känguru var den australiska slalommästarinnan!

Kängurubabyn är nästan lik mej, utropade Pelle Harpalt. Aldrig nånsin får jag väl åka lika fort som den ungen! ©Almqvist

Kängurubabyn är nästan lik mej, utropade Pelle Harpalt. Aldrig nånsin får jag väl åka lika fort som den ungen! ©Almqvist

Pelle Harpalt kände sig särskilt illa till mods när han såg Mickel Räv som såg illmarig ut i sina blå sportbyxor och rödgrön halsduk!

—Han ska vara domare vid tävlingen, sa Herr Pingvin. 
—Min värsta fiende som domare, just trevligt! utropade Pelle Harpalt. ©Almqvist

—Han ska vara domare vid tävlingen, sa Herr Pingvin.
—Min värsta fiende som domare, just trevligt! utropade Pelle Harpalt. ©Almqvist

Men snart gick Pelle Harpalt själv upp till startplatsen. Och för säkerhets skull har han smort in baktassarna med grönsåpa.

Jag ska allt lura rävrackarn, tänkte han. ©Almqvist

Jag ska allt lura rävrackarn, tänkte han. ©Almqvist

Tillbaka till toppen av sidan


Tävling

Tävlingen är i full gång och herr Sköldpadda susar ner mot målet i en rasande fart!

Herr Sköldpaddas ryggplåtar är alldeles som blankpolerade och liksom gjorda att åka fort på! ©Almqvist
Herr Sköldpaddas ryggplåtar är alldeles som blankpolerade och liksom gjorda att åka fort på! ©Almqvist

Nu har tävlingen hunnit så långt att det bara är två kvar, som ska åka! Herr Gris ska just ge sig iväg – han är näst sist.

Där gav sig Herr Gris iväg! En sån fart! ©Almqvist

Där gav sig Herr Gris iväg! En sån fart! ©Almqvist

Pelle Harpalt är allra sist. Här ska åkas! tänkte Pelle. Men fettet från grisen flyter i banan så den blir hal och blank!

—Det här är ju som beställt för mej! tänkte Pelle Harpalt. Och så slog han ett par frivolter i luften och åkte på öronen! ©Almqvist

—Det här är ju som beställt för mej! tänkte Pelle Harpalt. Och så slog han ett par frivolter i luften och åkte på öronen! ©Almqvist

Pelle Harpalt åkte in under giraffens långa ben som överlägsen segrare – under djurpublikens öronbedövande hurrarop och jubel!

Efter tävlingen kom alla de andra djuren fram för att känna på Pelle Harpalts långa öron. ©Almqvist

Efter tävlingen kom alla de andra djuren fram för att känna på Pelle Harpalts långa öron. ©Almqvist

Dagen därpå försökte förstås alla djuren åka på öronen.

Då var det Pelle Harpalts tur att skratta riktigt hjärtligt! ©Almqvist

Då var det Pelle Harpalts tur att skratta riktigt hjärtligt! ©Almqvist

Så en liten harpalt är ingenting att skratta åt inte! Och är han dessutom från Sverige klår man honom minsann inte i första taget!

Tillbaka till toppen av sidan


Läs mer här

Fler publikationer
Blogg

Ett urval källor:
Libris
Wikipedia

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.