Tarzan som tecknad serie visade sig bli populär, men Tarzan var inte den enda djungelserien. Den har haft många efterföljare i form av fler djungelserier och andra Tarzan-liknande serier av olika slag.
Från Sheena, Queen of the Jungle till Rima, the Jungle Girl, är amerikanska serietidningar översvämmade med djungelhjältar och -hjältinnor med minimal klädsel efterliknande Tarzan.
Många seriefigurer är snarlika Tarzan-kopior eller konkurrenter. Några av dem var:
- Jungle Jim 1934
- Sheena, Queen of the Jungle 1937
- Ka-Zar 1939
- Kaänga 1940
- Wambi, the Jungle Boy 1940
- Congo Bill 1940
- Jim djungelns konung / Kongo-Jim (Akim) 1950
- Thun’da 1952
- Janu, the Jungle Boy 1954
- Tounga 1961
- Zembla 1963
- Bomba 1967
- Rahan 1969
- Rima, the Jungle Girl 1974
Och så finns det också:
Jungle Jim
Den amerikanska djungeläventyrserien Jungle Jim, skapad av Alex Raymond startade som dagspresserie en söndag i januari 1934. Jungle Jim var tänkt som en konkurrent till den populära Tarzan-serien av Hal Foster.
Handlingen i Jungle Jim utspelade sig i Sydostasien i stället för i Afrika som Tarzan.
Raymond lämnade serien 1944 för att ansluta sig till armén, varför serien fortsatte med Austin Briggs som spöktecknare det kommande året. Sedan spöktecknade John Mayo från 1 april 1945 till 15 augusti 1948, varefter Paul Norris tog över som tecknare.
Jungle Jim blev aldrig publicerad som dagsstripp och söndagsserien upphörde 1954.
Sheena, Queen of the Jungle
Serien Sheena, Queen of the Jungle, var en amerikansk djungelserie med kvinnlig hjälte skapad av Will Eisner och Jerry Iger. Den blonda Sheena var tänkt som en kvinnlig motsvarighet till Tarzan, och har en liknande ursprungshistoria.
Serien var publicerad på svenska på 40-talet i veckotidningen Hela världen, som Sheena, en djungeldrottning.
Ka-Zar
Seriefiguren Ka-Zar, var en pojke fostrad av lejon som uppvuxen blev en Tarzan-liknande djungelhjälte. Serien har sitt ursprung i en äventyrshjälte med samma namn i s.k. ”pulp magazines” från 30-talet.
Denne ursprunglige Ka-Zar blev också tecknad serie 1939 för Timely Publications, föregångaren till Marvel Comics.
Marvel Comics introducerade Ka-Zar i Uncanny X-Men, #10 (1965), med manus av Stan Lee och teckningar av Jack Kirby (tuschare Chic Stone). Seriefiguren Ka-Zar hade dock bara namnet och ytliga egenskaper gemensamt med originalet.
Första solo-berättelsen med Ka-Zar var publicerad i Marvel Super-Heroes #19 (1969), och figuren hade serier i den svartvita tidningen Savage Tales liksom i färgtiteln Astonishing Tales.
Marvel har sedan i flera omgångar gett ut serietidningar med titeln Ka-Zar. Först utkom 3 nr 1970-71 med Stan Lee, Jack Kirby och John Romita som flitiga bifragsgivare. Därefter utgav Marvel 20 nummer 1974-79 med teckningar av bl.a. John Buscema (även Tarzan-tecknare) och Mike Royer.
Ka-Zar the Savage, utkom med 34 nummer 1981-84, varav de första 19 numren med serier av Brent Anderson. Därefter utkom 20 nummer 1997-98 med Andy Kubert som tecknare av de flesta utgåvorna. Och sedan även 5 nummer 2011 tecknade av Pascal Alixe.
I Sverige har Ka-Zar haft ett album 1979, utgivet av Carlsen/if, och en egen tidning 1983–84 (Atlantic).
Kaänga
En mycket tydlig Tarzan-kopia, om än rödhårig, var Kaänga. Grundstoryn i Kaänga är snarlik den i Tarzan. Kaänga blev föräldralös när föräldrarna dödades under en expedition i Kongo. Pojken togs om hand, växte upp och blev uppfostrad av pygméliknande ”apmän” i Afrika.
När Kaänga träffade vita utlänningar förälskade han sig i Ann Mason, och fick av henne lära sig prata engelska och det västerländska sättet att uppföra sig. Han vantrivs dock i civilisationen, varför de stannar i djungeln där de gifter sig. Han ägnar sig sedan åt att slåss för det goda och bekämpa det onda, från hemska vilda djur till dinosaurier till häxdoktorer, och tyskar. Och att rädda Ann, som hade en fantastisk förmåga att hamna i alla slags utsatta situationer.
Jungle Comics
Serien förekom först i Jungle Comics, #1 (januari 1940) från det amerikanska förlaget Glen-Kel Publishing under varumärket Fiction House Magazines.
Serien tecknades av flera olika tecknare, men flitigast var Maurice Whitman (49 nr), tätt följd av John Celardo (36 nr, och blivande Tarzan-tecknare). Dan Zolnerowich och Ruben Moreira (18 nr vardera) liksom George Tuska (12 nr) tecknade också serien i många utgåvor. Tecknare av de första två nummer var Alex A. Blum, flitig tecknare av Illustrerade klassiker. Manusförfattare är dock okända.
Kaänga Comics
Med tiden fick Kaänga en egen tidning (1949-54), Kaänga Comics, också utgiven av Fiction House. Även i denna tidning tecknade John Celardo många av serierna i flera nummer.
Andra tecknare var bland andra Maurice Whitman och Robert Webb. Manusförfattare var Frank Riddell i de tre första numren, men var i de flesta nummer anonym.
Kaänga är publicerad på svenska under namnet Pazzo, i Seriemagasinet i början av 50-talet med start i nr 2, 1950.
Wambi, the Jungle Boy
En amerikansk Tarzan-kopia var Wambi the Jungle Boy, skapad av Henry Kiefer 1940. Serien hade premiär i Jungle Comics, #1 (januari 1940), där serien fortsatte att vara en del av innehållet till och med #158 (vårvintern 1953).
Med sin röda turban såg Wambi ut att höra hemma i den indiska djungeln. Men det mesta i serien i övrigt, från infödingsbyar till djur (som zebror) liknade Afrika. Det hindrade dock inte att även en och annan tiger förekom i serien. Serien gav dock ingen information om vilken djungel det var, familjebakgrund för Wambi, eller varför han befann sig i djungeln.
De andra återkommande figurerna i serien var djur, till exempel gorillan Ogg och flodhästen Hyda. Och Wambi har en förmåga att kommunicera med djur, även djur som inte själv ”talar”.
Wambi och Kaänga blev populära
Wambi var tillsammans med Kaänga, den kanske mest framgångsrike seriefiguren som kom fram i Jungle Comics. Serien skapades av en okänd manusförfattare (pseudonymen Roy L. Smith) i samarbete med tecknaren Henry C. Kiefer, som tidigare arbetat som tidskriftillustratör i så kallade ”Pulp magazines”. Kiefer kom senare att göra mycket arbete med Classics Illustrated.
Henry Kiefer tecknade alla avsnitt av serien under alla år till sin pensionering 1953. Jungle Comics upphörde sedan bara fem nummer senare.
Serien fick också en egen serietidning, Wambi, Jungle Boy, utgiven i arton nummer av Fiction House åren 1942–52.
Även I.W. Publishing gav ut Wambi, i ett nummer av en ny Wambi-tidning, Wambi #8 (1958), med reprismaterial från 1942 (Jungle Comics #12).
För övrigt: redan 1913 gjorde produktionsbolaget Selig en stumfilm med titeln Wamba, a Child of the Jungle.
Congo Bill
Serien Congo Bill var en äventyrsserie, utgiven av DC Comics. Serien förekom i olika DC Comics-titlar från More Fun Comics #57 (maj 1940) till Action Comics #247 (december 1958).
Congo Bill var länge en vanlig äventyrsserie i djungelmiljö, som påminner om Jungle Jim av Alex Raymond. Men när Congo Bill 1959 får en magisk ring ändrar serien karaktär, då ringen ger honom en enorm styrka och gör att han byter kroppslig skepnad med infödingarnas gud, den gyllene gorillan.
Congo Bill fick också en egen serietidning som utkom med 7 nummer 1954-55. Nick Cardy svarade för teckningarna.
I Action Comics #248 (januari 1959), blir Congo Bill förvandlad till Congorilla (liksom titeln på serien).
Congorilla hade dessförinnan haft en första medverkan i serien Congo Bill i Action Comics #178 (mars 1953), och den gyllene gorillan förekom också serien i #224 (januari 1957).
Congorilla fick sedermera en egen serietidningstitel som utkom med 4 nummer 1992-93.
Jim, djungelns konung / Kongo-Jim
Akim, var en italiensk djungelserie skapad av Roberto Renzi (manus) och Augusto Pedrazza (bild) 1950. Serien gavs ut av Tomasina till 1967, och därefter gav andra förlag ut återutgivningar till 1983.
Serien är tydligt inspirerad av berättelsen om Tarzan, även om serieskaparna sade sig vara inspirerade av bl.a. Djungelboken av Rudyard Kipling och hans bok Kim, som gav inspiration till seriens titel Akim.
Renzi hade dessförinnan, 1947-48, skrivit berättelsen Roal, il Tarzan del mare, (Roal, havets Tarzan).
I serien kan Akim förstå och kommunicera med vilda djur, som gorillan Arab, den svarta pantern Orrg, aporna Zig och Ming, björnen Brik, elefanten Baroi och lejonet Rag, som alla har delvis mänskligt beteende.
Som vuxen omger sig Akim med gorillan Kar och apan Zig och tillsammans upplever de alla slags äventyr med monster, galna forskare, potentiella världserövrare, skurkar med superkrafter, försvunna stammar, etc.
Publicering i Sverige
I Sverige är serien känd under två namn, dels Kongo-Jim, som hade en egen serietidning på 50-talet, dels Jim, djungelns konung, som serien hette när den gick i Serie-Nytt på 50- och 60-talet. Akim har också publicerats på 70-talet i en egen serietidning under sitt ursprungliga namn.
Thun’da
Janu, the Jungle Boy
DC Comics publicerade serier med Janu the Jungle Boy, en ung Tarzan– eller Korak-kopia.
Janu förekom först i Action Comics #191 (april 1954), i en Congo Bill-serie skriven av Jack Miller och tecknad av Ed Smalle.
Seriefiguren Janu är en ung pojke, uppvuxen i djungeln efter att hans far blivit dödad av en tiger. Janu dyker först upp som bifigur till Congo Bill, som tar upp honom i sitt team.
Congo Bill
Congo Bill fick sedermera också en egen serietidning som utkom med 7 nummer 1954-55, och även där förekommer Janu som bifigur. Nick Cardy svarade för teckningarna.
När Congo Bill blev Congorilla hade Janu (Action Comics från #254, september 1959) som sin huvudsakliga uppgift att hålla Congo Bill-kroppen skyddad medan Bill hade sin andliga själ överförd på den gyllene gorillan.
Janu växte sedermera upp och utbildade sig i USA innan han återvände till Afrika och startade bolag med Congo Bill.
I miniserien Congorilla från 1992-93 har Janu vuxit upp och förråder Congo Bill, utnyttjar Congorilla-identiteten och tvingar Kongo Bill att slåss mot honom till döds.
Tounga
Zembla
En fransk Tarzan-liknande djungelserie var Zembla, skapad 1963 av Marcel Navarro, redaktör och förläggare på Editions Lug, för att konkurrera med Akim i Frankrike.
När Zembla var liten blev föräldrarna mördade, men barnet räddas av en lejoninna. Lejonet tar hand om honom varför han levde bland och blev uppfödd av lejon, därav hans namn Zem-bla (lejon-unge).
Som vuxen är Zembla ett fysiskt praktexemplar när det kommer till styrka, snabbhet, reflexer och uthållighet. Han kan kommunicera med djur och han har kännedom om djungelörter, bland annat en som ger lång livslängd. Zembla bestämmer sig för att använda sina krafter för att skydda sin älskade djungel.
Den förste tecknaren på Zembla var Augusto Pedrazza, även tecknare av Akim, men han slutade efter fyra episoder då serien blev alltför lik Akim – om än med längre hår.
Zemblas äventyr började i tidningen Special-Kiwi, nr 15, innan serien fick en egen serietidning, Zembla, i juli 1963.
Ett år senare lanserades systertiteln Special-Zembla. Fram till nr 199 (1973) publicerade Zembla bara nya berättelser. I nr 200-295 (1979) växlade nya berättelser med omtryck. Den sista nya historien förekom i nr 297 (1979).
Bomba
Den litterära figuren Bomba the Jungle Boy, förekom i en serie romaner (1926-38) av pseudonymen Roy Rockwood, som 1949-55 gav underlag till en serie spelfilmer. Filmerna hade Johnny Sheffield (som tidigare spelat ”Boy” i Tarzan-filmerna) i titelrollen.
De första tio böckerna utspelar sig i Sydamerikas djungler, där Bomba, som växte upp i djungeln, försöker hitta tillbaka till sitt ursprung, och så småningom återfinner sina föräldrar. Den andra uppsättningen på tio böcker flyttar scenen till Afrika, och till öar i Indiska Oceanen, där en något äldre Bomba upplever sina djungeläventyr.
På 60-talet gav materialet underlag till en kortlivad serietidning (7 nummer 1967-68), Bomba, the Jungle Boy, av DC Comics. Serieskapare var från start Otto Binder (manus) och Leo Sommers (teckningar). Från #2 till #5 skrev George Kashdan manus, och från #3 stod Jack Sparling för teckningar. De sista två numren (#6-7) svarade Denny O’Neil för manus.
Serierna baserade sig på de ursprungliga romanerna, men med påverkan från filmerna med Sheffield.
Wahlströms Ungdomsböcker utgav 1952-74 tjugo böcker med Bomba, djungelpojken.
En ibland framförd kritik mot Bomba är att historierna är rasistiska, även i jämförelse med Tarzan.
Rahan
Serien Rahan, är en stenåldersserie skapad av Roger Lécureux och tecknad av André Chéret. Serien började i den svart/vita episoden Le secret du soleil, i den franska serietidningen Pif Gadget, 1969. Liksom i serien Tounga, förekommer mammutar i handlingen.
Bland andra tecknare som tecknat serien märks Enrique Romero (mest känd som tecknaRe av Modesty Blaise).
Serien har i Sverige varit publicerad i fyra Rahan-album 1974, av Hemmets Journal.
Och serien har även gått som Järn-Jörn, mannen med eldhåret, i tidningen Jippo,1977-78.
Rima, the Jungle Girl
Hjältinnan Rima förekommer i en roman, Grönskande boningar (i original Green Mansions: A Romance of the Tropical Forest från 1904) av William Henry Hudson. Hudson baserade Rima på en sydamerikansk legend om en förlorad stam av vita människor som bodde i bergen. I romanen möter Rima, som framstår som en primitiv tjej i Sydamerikas krympande regnskog, Abel, en politisk flykting.
Classics Illustrated
Gilbertson-förlaget gav ut en serieadaption av romanen i Classics Illustrated #90 Green Mansions (december 1951), med manus av George Lipscomb och tecknad av Alex Blum. Serien kom aldrig ut på svenska i Illustrerade klassiker.
Filmatisering
En film, Blommande djungel (i original Green Mansions) gjordes 1959 baserad på romanen, med Audrey Hepburn i huvudrollen.
Egen serietidning
År 1974 adapterades figuren till serietidningen Rima the Jungle Girl, publicerad i 7 nummer av DC Comics från maj 1974 till maj 1975. Manusförfattare var Robert Kanigher från #5, men ingen författare var angiven i de fyra första numren. Teckningar (skiss och tusch) av Nestor Redondo och omslag av Joe Kubert.
Rima i DC-versionen är en fullvuxen och handlingskraftig kvinna med askblont hår, medan Rima i romanen var en liten tonåring, mörkhårig och inte så klipsk.
Även i serien medverkar revolutionären Abel, som flyr in djungeln vid Orinoco-floden i Venezuela. Han finner att infödda undviker skogen där Rima huserar då hon har rykte om sig att vara häxa. Hon sjunger som en fågel och förstår fågelsång, är vän med de vilda djuren och indianerna tror hon kan plocka giftpilar direkt ur luften.
Rima går för att uppsöka de bergstrakter hon ursprungligen kommer ifrån, där hennes mor levde. I hennes frånvaro blir Abel fångad av huvudjägare, men han kan fly när de blir attackerade av krokodiler.
Abel söker sig till det stora träd, där han brukar träffa Rima, men finner det nedbränt till aska och tror att Rima dött i elden. I den ursprungliga boken blev Rima bränd levande av indianer, men i serien undkommer hon elden och får uppleva fler äventyr.
Serietidningen Rima the Jungle Girl upphörde att publiceras 1975, men DC-versionen av Rima dök upp i flera avsnitt av en populär animerad serie av Hanna-Barbera för TV på lördagsmorgnarna, The All-New Superfriends Hour, 1977-80.
På svenska gick Rima som serie i Serietidningen (1976) från Williams förlag.*
Tarzanparodier
I Felix av Jan Lööf förekommer Tarzan-parodier, dels skådespelaren Johnny Muller, baserad på Tarzan-skådespelaren Johnny Weissmuller, och dels djungelhjälten Farsan som även han lånat drag av Weissmuller.
I Mad har det också förekommit Tarzan-parodier. På svenska har de ofta haft titlar som ”Farzan”, ”Djungel-Farzan”, ”Melvin, Apornas son”, etc.
En annan parodi på djungelserier i allmänhet, och djungelhjältinnor i synnerhet, var Shirl the Jungle Girl av Howard Nostrand, som gick i Serietidningen Harvey Hits #1 (1957).
Ett urval källor:
* Tack till Jan-Ola Sjöberg för information och bildmaterial
Jumbo Comics (Comic Book+)
Jungle Comics (GCD)
Digital Comic Museum
Sheena Prehistory (Terror Orstralis)
Kaanga comic books
Wambi (Comic Book +)
Don Markstein’s Toonopedia: Wambi
Action Comics (ZipComic.com)
Akim (Wikipedia)
Guida al Fumetto Italiano: Akim
Zembla (Cool French Comics)
Rima, the Jungle Girl (Wikipedia)